Syftet med detta examensarbete är huvudsakligen uppdelade i två delar. Den första delen (1) handlar om att ta reda på vilken typ av ledarstil som Läroplanen (GY11) pläderar för. Den andra delen (2) är att ta reda på hur den ledarstilen som läroplanen främjar står sig ur en etisk synvinkel. För att ta reda på den ledarstilen som läroplanen framhäver (1) så utförs det i studien en modifierad begreppsanalys för att plocka ut riktlinjer och fraser i läroplanen som är relaterade till lärarens ledarskap. Dessa riktlinjer och fraser plockas ut med hjälp av olika definitioner som pedagoger har använt för lärares ledarskap. Denna studie visar att både behavioristisk inlärningspsykologi och ekologisk psykologi inte kan används utan komplement då de brister på olika punkter. Behavioristisk inlärningspsykologi faller främst då den inte fokuserar på gruppen och relationer mellan elever, vilket läroplanen främjar under flera riktlinjer. Ekologisk psykologi har inte den individfokusering som läroplanen också kräver. Den gren av psykologi som kan användas utan komplement av lärarna i deras ledarskap är humanistisk psykologi, som täcker läroplanens fokusering på både individerna och gruppen. I diskussionsdelen av uppsatsen besvaras den andra delen för uppsatsen (2) genom en etisk diskussion. Ur en etisk synvinkel finns det en blandetik i lärarnas ledarskap, dock är fokus på en humanistisk uppfattning som läroplanen faktiskt deklarerar på den inledande sidan att läroplanen bör vara. Detta skapar koherens men vad som saknas är en tydlighet att en humanistisk psykologi bör användas, då riktlinjerna faktiskt deklarerar detta bör det också finnas en tydlighet i vilken typ av ledarstil läraren bör använda i sin arbetsmiljö. Det har visats i undersökningar att för prestationen angående betyg för eleverna att ledarstilen hos lärarna inte har spelat så stor roll, därmed bör ledarstilen fokuseras så att eleverna doktrinernas till demokratiska människor och kunna se samhället med kritiska ögon. Då krävs både ett kollektivt och individuellt fokus från lärarens ledarstil, vilket läroplanen ur denna aspekt lyckas med, dock utan tydlighet.

22 juli skedde ett terrordåd som skakade hela världen. 77 personer dödades i attentatet där ibland många ungdomar. Av dessa omkom 8 personer i bombattentat i regeringskvarteren i centrala Oslo och 69 personer på Utöya. Utöya är en ö belägen i norska Tyrifjorden där Arbeidernes Ungdomsfylking, AUF hade sitt årliga ungdomsläger. Studien syftar till att undersöka om den blivande minnesplatsen ”Memory Wound” som skall byggas på Sörbråten kommer att bli en plats för morbidturism och vilka etiska dilemman som lyfts fram kring detta. Sörbråten är en plats i Holö kommun beläget på fastlandet en kilometer från Utöya. Forskningsfrågorna syftar till att undersöka om Memory Wound kommer att bli en plats för morbidturism och vilka som är de potentiella besökarna. Vidare undersöks även vilka etiska dilemman som tas upp om byggnationen på Sörbråten. För att genomföra studien har vi tagit hjälp av kurslitteratur som framförallt berör ämnen om morbidturism och etik men även centrala begrepp så som att känna tillhörighet till en plats och symbolers roll för skapandet av turism. Vidare har det genom en kvalitativ metod gjorts en insamling av egen data i form av enkätstudier med 40 respondenter på högskolan i Oslo och två intervjuer med personer som idag jobbar aktivt med projektet på Sörbråten. Resultat av studien visar på att minnesplatsen troligtvis blir en plats för morbidturism där starka åsikter kring ämnet redan skapat vissa etiska dilemman.

<p>Genom uppsatsen framkommer det hur organisationskulturen på Migrationsverkets avdelning för bosättning påverkar handläggarna som arbetar där och hur deras användning av etik förändras.</p>

<p>Går det att köpa en fastighet utan att bli lurad? Under flera år har mäklare florerat i media och deras etik och moral har ifrågasatts. Intresset för hur etik och moral egentligen ser ut vid fastighetsförmedling väcktes och vi ville veta om kritiken var befogad. För att få svar gjorde vi en kvalitativ ansats och intervjuade tre olika instanser. Dessa bestod av Fastighetsbyrån, Mäklarsamfundet och ARN. Vårt val av respondenter grundade sig på att de alla har anknytning till fastighetsförmedling på olika sätt. Vi valde att undersöka etik och moral närmare utifrån lockpriser, provision och budgivning. Vid intervjuerna har vi även varit intresserade av att få veta vad våra respondenter anser vara anledningen till mediebevakningen och vad de tror mäklarna kan göra för att öka sin trovärdighet mot allmänheten. Vår slutsats är att etik och moral är svåra att åtskilja och de går hand i hand. Vid den högkonjunktur som varit har förmedlingsuppdragen ökat, vilket har medfört fler anmälningar och har därför uppmärksammats oftare i media. Allmänheten tror ofta att mäklaren har ett större ansvar än vad mäklarrollen innebär. Det kan också vara så att man som kund inte vet vilket ansvar och vilka skyldigheter man själv har som köpare. Mäklaren ska upplysa köparen om att han har undersökningsplikt och detta missar mäklaren ibland. I fastighetsmäklarlagen står det att mäklaren ska vara opartisk och tillvarata både säljarens och köparens intresse. När det kommer till priset på fastigheten är det uttalat att mäklaren ska gå säljarens väg, vilket rubbar synen på mäklarens opartiskhet. Vi har kommit fram till att mäklarna förmodligen inte har sämre etik och moral än i någon annan yrkeskategori. Vi lever i ett kapitalistiskt samhälle och för att överleva måste vi alla gå med vinst. Valet man har är att lita på agenten eller sälja sin fastighet själv.</p>

<p>Centrala begrepp: </p><p>Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde.</p><p>Problemformulering: </p><p>Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?</p><p>Syfte: </p><p>- Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring.</p><p>- Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel.</p><p>- Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och</p><p>konsumentens uppfattning om företaget.</p><p>Metod: </p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder.</p><p>Teori: </p><p>Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och</p><p>insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring.</p><p>Empiri: </p><p>Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer.</p><p>Slutsats:</p><p>Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.</p>

<p>Centrala begrepp: </p><p>Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde.</p><p>Problemformulering: </p><p>Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?</p><p>Syfte:</p><p>- Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar</p><p>virusmarknadsföring.</p><p>- Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av</p><p>virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel.</p><p>- Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och</p><p>konsumentens uppfattning om företaget.</p><p>Metod:</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder.</p><p>Teori:</p><p>Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller</p><p>nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten</p><p>uppfattar denna form av marknadsföring.</p><p>Empiri:</p><p>Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer.</p><p>Slutsats:</p><p>Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör</p><p>det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av</p><p>företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.</p>

No description available.

No description available.

<p><p>Vår studie har utgått från en händelse som inkluderar fordonstillverkaren Volvo Lastvagnar. Utifrån denna händelse har vi knutit samman och identifierat ett antal intressenter till Volvo Lastvagnar, vilka vi har intervjuat för att belysa deras intresse av ett företags arbete med CSR.</p><p>Det ställs allt högre krav på ett företag idag och framför allt på deras ansvarstagande. Många företag väljer att anamma konceptet Corporate Social Responsibility (CSR), för att möta kraven (Pedersen & Andersen 2006). De som ställer krav är dels företaget själv, dels dess intressenter. Ett företags arbete med CSR kan bli problematiskt då kraven kommer från flera olika håll och då konceptet definieras olika av både litteratur och intressenter. Ett företags ansvar för att CSR implementeras i sin egen verksamhet och sin leverantörskedja definieras därmed också olika. Detta visar att CSR är ett komplext ämne och redskap för ett företag att hantera.</p><p>Pedersen och Andersen (2006) menar att ett företag ska ta ansvar för sin egen verksamhet och sin leverantörskedja. Vi har i vår studie uppmärksammat skilda meningar gällande hur långt tillbaka i leverantörskedjan ett företag har ansvar. Att meningarna skiljer sig åt beror bland annat på antalet leverantörer i kedjan eller om branschen är komplex. Ett företags arbete med CSR bör gå hand i hand med dess strategier samt vara förknippade med kärnverksamheten (Löhman & Steinholtz 2003). Detta kan innebära att ett företag tar ansvar för sina handlingar och inte enbart arbetar med frågorna för syns skull eller utifrån ett vinstsyfte. Företag bör därför arbeta med CSR utifrån de faktorer som hållbar utveckling innebär.</p><p>Företag granskas ständig av olika intressenter (Henderson 2002) vilket medför att deras arbete med CSR på något sätt måste redovisas. Viktiga redskap för ett företag är då kommunikation och rapportering. Det har emellertid visat sig att det finns brister i kommunikationen och rapporteringen. Vi har i vår studie uppmärksammat att vissa företag väljer att visa de delar av CSR där de har en positiv påverkan, vilket kan bidra till en skev bild av ett företags arbete utåt. Det är viktigt med en dialog mellan ett företag och dess intressenter så att företaget kan balansera sina egna intressen med intressenternas. I vår studie har det även framgått att ett företags image är viktig och att företag kan använda CSR som ett redskap för att förbättra denna. Företag kommunicerar ofta därav de områden de är framgångsrika inom. Detta kan medföra en risk för företag i sitt arbetet med CSR då de kan få svårigheter att hantera problem som inte innefattas av prioriterade områden.</p><p>CSR är ett frivilligt åtagande, men det finns en del konventioner, avtal, regelverk, uppförandekoder och rekommendationer som företag kan utgå från i sitt arbete med CSR (Karlsson 2006). Det råder meningsskiljaktigheter huruvida ett företags arbete med CSR ska regleras eller ej. Branscher är olika vilket medför att det är svårt att ha enhetliga regleringar, däremot kan någon form av standard underlätta i ett företags arbete med CSR. Det finns både för- och nackdelar med olika former av regleringar. Regleringar kan underlätta ett företags arbete samtidigt som de kan leda till att företag enbart arbetar med CSR för att de måste och inte av eget intresse.</p></p>

Centrala begrepp: Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde. Problemformulering: Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget? Syfte: - Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring. - Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel. - Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och konsumentens uppfattning om företaget. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder. Teori: Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring. Empiri: Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer. Slutsats: Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.