Denna studie handlar det om de utmaningar och möjligheter som lärare möter när de ska implementera digitala verktyg i undervisningen. Syftet med studien handlar om att bidra till kunskap om de utmaningar och möjligheter som lärare upplever och erfar i en digitaliserad skola. En ytterligare ambition är att väcka reflektioner kring och bilda kunskap om hur verksamma samhällslärare arbetar med digitala verktyg och hur lärare kollegialt arbetar med digital kompetens. Den teoretiska ansatsen som används för att ge uttryck för lärarnas utmaningar och möjligheter bygger på TPACK-modellen. Genom en sådan ansats kan studien förklara de förutsättningar som lärare möter när de implementerar och inkorporerar digitala verktyg i undervisningen. Detta är en intervjustudie som har intervjuat fyra yrkesverksamma lärare runt om i Stockholmsområdet. Studien uppmärksammar dels hur lärarna arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) och digitala verktyg, samt som tidigare nämnt hur de kollegialt arbetar med digital kompetens. Studien diskuterar också effekterna av digitaliseringen i skolan. Vilka utmaningar och möjligheter som digitala verktyg medför, men också diskuterar studien lärarens förutsättningar i relation till det digitala verktyget, och hur detta påverkar deras attityd till det. Resultaten av studien belyser att samtliga samhällslärare anser att digitala verktyg har medfört nya pedagogiska möjligheter där lärare kan arbeta med feedback och ett formativt arbetssätt. Något som också framkommer i resultaten är de pedagogiska utmaningar vilket kommer till uttryck i termer av ett ökat informationsflöde och distraktion. Sedan visar resultaten på hur samtliga kollegialt arbetar med digital kompetens och att attityden skiljer sig åt beroende på skolorganisation.

I följande studie studeras hur svensklärare i gymnasieskolan genomför och utvärderar svenskundervisning som innehåller digitala resurser, samt vilka digitala kompetenser som berörs i denna undervisning. Detta görs mot bakgrund av att Skolverket år 2017 reviderade Gy 2011 med tillägg om digital kompetens. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka digitala resurser som förekommer i svenskundervisningen, om undervisningens lärandemål harmoniserar med styrdokumentens riktlinjer samt vilka möjligheter och utmaningar som uppstår i den digitala pedagogiken. Det insamlade materialet består av individuella intervjuer med tre svensklärare som har undervisningserfarenhet från gymnasiekurserna Svenska 1–3.  Resultatet av undersökningen visar att användning av digitala resurser i svenskundervisningen sker frekvent och att undervisningen adresserar de digitala kompetenser som föreskrivs i kursplanerna. Digitala resurser underlättar ofta elevers kunskapsinhämtning, men utmaningar uppstår när elever inte behärskar de digitala resurserna. Informanterna upplever också att styrdokumentens riktlinjer om digital kompetens är otydliga och att de på grund av detta har svårt att avgöra hur mycket undervisningstid som bör läggas på utveckling av digital kompetens och stöd för eleverna.

I denna studie har vi varit intresserade av att undersöka frågan om den digitaliserade läs- och skrivundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som kan påverka lärares inställning till ASL-metoden. Vi har särskilt intresserat oss för frågan om lärares digitala kompetens som en betydande faktor. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning riktad till lärare som använder ASL-metoden i sin undervisning, för att försöka besvara frågan om vilka faktorer som kan tyckas ha påverkan på deras inställning till ASL-metoden. Det var 22 lärare som svarade på vår enkät och vi har sammanställt och analyserat enkätsvaren både med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har även använt TPACK-modellen i vissa delar av vår analys. Med hjälp av TPACK-modellen har vi kunnat synliggöra olika komponenter, vilka tillsammans utgör de kunskaper som anses viktiga för att lärare ska kunna integrera digitala verktyg i sin undervisning, på ett sätt som främjar elevernas lärande. I vår analys kunde vi se att för de lärare som besvarat vår enkät så verkade inte digital kompetens ha en särskilt betydande roll i förhållande till deras inställning till ASL-metoden. Vi såg även att lärarna överlag hade en positiv inställning till metoden och att de såg betydligt fler möjligheter än hinder i arbetet med metoden. De vanligaste hindren som de såg var av teknisk karaktär till exempel nätverksproblem, men även att eleverna inte fick öva sin motorik och handstil. De slutsatser som vi presenterar är bland annat att en faktor som verkar vara av särskild betydelse för lärarnas positiva inställning till ASL-metoden är deras tilltro till de fördelar som kommer med att använda digitala verktyg i undervisningen.

No description available.

Syftet med vårt examensarbete är att bidra med kunskap om vad adekvat digital kompetens innebär utifrån förskollärares användning av digitala verktyg samt hur de beskriver sin digitala kompetens. Den teoretiska utgångspunkten i studien är design för lärande med centrala begrepp som meningserbjudande, multimodalt lärande samt iscensättning av lärande. Frågeställningarna som har besvarats i studien är: Hur använder förskollärare digitala verktyg i sin undervisning och vilka digitala kompetenser har de? För att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss av en enkät med fasta svarsalternativ samt kompletterande öppna frågor som har delats på olika forum för förskollärare på internet. Enkäten har besvarats av 100 förskollärare från stora delar av Sverige.Resultatet av enkäten visar att de flesta förskollärare använder digitala verktyg minst en gång i veckan i sin undervisning och mer än hälften av förskollärarna önskar att använda digitala verktyg oftare. Digitala verktyg används främst som ett pedagogiskt verktyg och till att utforma lärmiljöer samt dokumentation av verksamheten. Resultatet visar att de flesta förskollärarna anser att det har god eller mycket god digital kompetens och anser att de har tillräcklig kompetens för att klara sitt uppdrag. Ungefär hälften av förskollärarna vill utbilda sig mer inom digitala verktyg. Endast en liten del av förskollärarna har en negativ inställning till digitala verktygs roll i förskolan. Resultatet visar att utvecklingen av digitalisering i förskolan går framåt men resultatet visar att förskollärare efterfrågar mer utbildning och ett kollegialt lärande inom digitala verktyg.

Employees who have adapted to a "working from home" environment, due to the COVID-19 pandemic, rapidly face a lack of awareness regarding cybersecurity and cybercrimes. It is well established that the rate of employees hacked has increased dramatically due to the pandemic. This study aims to determine what has more impact on digital vulnerability awareness of cybersecurity and cybercrime. Specifically, it investigates from the perspectives of training and education, digital competence, being a victim, and how protection motivation plays a role in policy following. In this context, digital vulnerability is defined as the risk that individuals might put themselves into unknowingly through the lack of security when working from home, which leads to having incriminating information publicly disclosed and exploited by third parties. Digital competence refers to the extent of an individual's information technology skills. To test the hypothesis that training and education lead to higher digital vulnerability awareness, a set of interviews was conducted with various employees working from home from different industries, age groups, and countries. Furthermore, an online survey was distributed among online communities on Discord, Facebook and Instagram. The survey was meant to prove the points made by the participants of the interviews. The results showed a slight effect in the opposite direction than hypothesised: digital vulnerability awareness was associated with digital competence over training and education. These results suggest that employees who have higher digital competence are more likely to understand their digital vulnerability awareness, making it easier to identify cyber threats. On this basis, the concept of training and educating is not enough to prevent cybercrimes. To better prevent cybercrime, employees must be willing to learn and understand the threats and risks. / Medarbetare som har anpassat sig till en "working from home" miljö på grund av COVID-19 pandemin möter snabbt en bristande medvetenhet inom cybersäkerhet och cyberbrott. Det är väl etablerat att antalet medarbetare som blivit hackade har  kat drastiskt till följd av pandemin. Denna studien försöker forma förståelse om vad som har större inverkan på medvetenhet av digitalsårbarhet om cybersäkerhet och cyberbrott. I detta sammanhang definieras digitalsårbarhet som risken till att individer kan sätta sig själv omedvetet i osäkerhet när de arbetar hemifrån, vilket leder till att inkriminerande information offentliggörs och utnyttjas av tredje part. Digital kompetens avses att vara en individs informationstekniska färdigheter. För att kunna testa hypotesen, att utbildning leder till högre medvetenhet inom digitalsårbarhet, genomfördes intervjuer med anställda som jobbade hemifrån med bakgrund från olika industrier, land och åldersgrupper. Dessutom genomfördes också en online enkätundersökning som tog plats bland sociala medier platformer så som Discord, Facebook och Instagram. Resultaten visade en motsatt riktning i förhållande till hypotesen där medvetenhet om digitalsårbarhet var förknippad med digital kompetens över utblidning. Resultaten visar att anställda som har högre digital kompetens är mer benägna att förstå dess medvetenhet om digitalsårbarhet i vilket gör det lättare för de att identifiera cyberhot. Utifrån detta tyder studien på att utbildning inte är tillräckligt för att förhindra cyberbrott. För att bättre förebygga cyberbrott måste anställda vara villiga att lära sig och vilja förstå hoten och riskerna.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares förhållningssätt kring digitala verktyg i utomhuspedagogik och deras syn på lärandet med hjälp av digital teknik. Studien genomfördes på fyra förskolor som alla bedriver pedagogik utomhus med semistrukturerade intervjuer som spelades in med en diktafon. Det insamlade materialet transkriberades sedan från ljud till text och utgör grunden för vår analys. Vår analys tolkas genom ett designteoretiskt perspektiv med hjälp av två valda begrepp, design-i-lärande och design-för-lärande. Resultatet av vår studie visar att det i en utomhuspedagogik finns både möjligheter och utmaningar och att det är i upplevelsen lärandet sker samt att platsen är betydelsefull. Vad som även blir synligt är pedagogens egen digitala kompetens och vilken roll den spelar för hur lärandet med hjälp av digitala tekniker tas vidare.

Detta är en undersökning om hur uppdraget i programmering i skolan har tolkats på väg nerfrån Skolverket till eleverna genom en kvalitativ studie. Intervjuer har tillämpats som metodoch dessa har analyserats utifrån ett tolkningsperspektiv med en iterativ ansats. För dennastudie har deltagarna varit ett undervisningsråd från Skolverket, en IKT-samordnare frånLinköpings kommun, en rektor, en digitaliseringsansvarig, fyra lärare samt sex elever. Syftet med studien är att undersöka vad olika deltagare på olika nivåer i utbildningssystemethar för åsikter gällande tolkningen av de didaktiska frågorna vad, hur och varför inomprogrammeringsundervisning. Studien inleds med en kort historisk genomgång om programmering i skolan och detredovisas också om olika begrepp relaterat till programmering. Resultatet av denna studie visar på likheter om vad undervisningen ska innehålla men ocksåsmå skillnader när det gäller hur man ska undervisa inom programmering. Däremot har detskett omtolkningar i organisationens olika delar avseende syftet medprogrammeringsundervisning i skolan. Man finner att flera av deltagarna, från Skolverket nertill lärarna, har delvis liknande uppfattningar om syftet. Men när eleverna ska beskriva syftetmed programmering i skolan så betonar de programmering som något fundamentalt för derasframtid, vilket skiljer sig från de övriga deltagarna i de genomförda intervjuerna.

Digitalisering av svensk skola är ett aktuellt ämne inom forskning och något som påverkar lärare och elevers vardag i skolan, främst i form av införandet av 1:1. Forskning visar att elever i högstadieålder befinner sig i en kritisk utvecklingsfas av de exekutiva funktionerna. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur pedagoger på högstadiet ser på elevdatorer i undervisningen av elever i svårigheter relaterade till exekutiva funktioner. Halvstrukturerade livsvärldsintervjuer har genomförts med nio pedagoger. Den insamlade empirin har efter transkribering bearbetats genom tematisk analys utifrån studiens frågeställningar samt teoretiska utgångspunkter i form av valda begrepp ur läroplansteori och ur TPACK-modellen. Därefter har resultatet diskuterats utifrån tidigare forskning och specialpedagogiska perspektiv. Slutsatsen är att adekvat digital kompetens hos pedagoger är en förutsättning för skapande av goda inkluderande lärmiljöer, vilket i nuläget är ett fält som behöver utvecklas och beforskas vidare.

Automatiseringen på den svenska arbetsmarknaden förväntas ersätta befintliga yrken och arbetsuppgifter, samtidigt som den väntas skapa nya arbetstillfällen. Processautomatisering kan ses som ett inledande steg i en process där tekniken går delvis eller helt av sig själv. Ofta ersätter processautomatisering sådana arbetsuppgifter som är vardagliga, rutinmässiga och repetitiva. Den tekniska utvecklingen skapar också nya villkor för arbete och påverkar arbetsmiljön. Kunskaper om arbetsmiljöaspekter är därför av vikt och bör inkluderas vid planering, utformning, utveckling och införande av teknik i ett arbetssammanhang. På så sätt kan nya arbeten utformas som präglas av effektivitet, säkerhet, arbetstillfredsställelse, hälsa och hållbarhet. Detta kan i sin tur hjälpa arbetstagare och arbetsgivare att använda tekniken på ett sätt som främjar både organisationen och dess anställda.   Den kunskapsluckan som har identifierats är att inte tillräckligt många studier undersöker hur arbetstagare uppfattar att deras digitala arbetsmiljö påverkas av processautomatisering. Allt fler studier undersöker i stället i vilken mån arbetstillfällen skapas eller tas bort, samt inom vilka yrkesgrupper. Syftet med denna undersökning var därför att åskådliggöra hur automatiserade processer påverkar arbetstagares digitala arbetsmiljö. I denna studie syftar digital arbetsmiljö i huvudsak till tre aspekter: 1) de tekniska delarna av ett system, 2) anpassning till människan och 3) systemets påverkan på arbetsuppgifter.    Resultatet visar att processautomatiseringstjänsten för idag används till incidentanmälningar, beslutsfattande, beställningar, personalhantering, utvärdering av arbetsmetoder, målsättningar, uppföljningar och investeringsprocesser. Emellertid påverkar tekniska störningar den digitala arbetsmiljön, så som när ett program behöver uppdateras under dagtid eller när systemet ligger nere. Vad gäller hur väl systemet är anpassat till människan så visade det sig att det fanns en uppfattning om att det fanns en brist på användarvänlighet då systemet upplevdes som svårnavigerat och omoget. Det fanns också en uppfattning om att systemet var enkelt med minimala klick. Processautomatisering har underlättat för anställda att utföra sina arbetsuppgifter, samtidigt som det ställs högre krav på en teknisk kompetens och en komplexitet i en del av arbetsuppgifterna. / Automation in the Swedish labor market will replace existing jobs and tasks but will also create new opportunities for the workforce. Process automation, which involves technology working partially or completely on its own, often replaces routine and repetitive work. Technological advancements create new conditions for the labor market and influences the work environment. When planning, designing, developing and implements new technology in a working context, it is most important to include knowledge regarding the work environments aspects. This approach can create new workforce opportunities while improving efficiency, security, job satisfaction, health, and the sustainability. Additionally, it can assist employees and employers in utilizing technology in a way that benefits both the organization and its workforce.    Previous studies have shown a knowledge gap regarding how employees perceive the impact of process automation on their digital work environment. Existing research primarily focuses on the emergence or absence of new work opportunities and their distribution among different working groups.  This study aims to address this gap by examining how process automation specifically affects the employees' work environment. The digital work environment is conceptualized in this study by considering three key aspects: 1) the technical components of the systems, 2) the adaption of the systems to human users, and 3) the influence of the systems on work assignments.    The result of this study shows that the process automation service is currently utilized in various aspects of work, including incident reporting, decision making, orders, managing employees, evolution of work methods, goal settings, follow-ups, and investment processes. However, technical disruption has an impact on the digital work environment, such as system updates during working hours or system downtime. Regarding the system's adaptability to human use, participants perceived a lack of user-friendliness, finding the system difficult to navigate and immature. On the other hand, they also perceived the system as simple, requiring minimal clicks. Process automation has improved employees' task performance but has simultaneously increased the demand for technical competence and complexity in certain tasks.