Denna studie behandlar lärares användning av IKT i olika ämnen av deras undervisning från förskoleklass till år tre. Genom intervjuer har data samlats in och sedan tematiskt analyserats. Studien fokuseras på i vilket syfte IKT används i undervisningen och vilka faktorer som anses påverka implementeringen av IKT i undervisningen. Vidare jämförs resultatet med tidigare forskning inom området. I studien framkommer att lärare generellt upplever en osäkerhet kring IKT. Det finns även ett behov av bättre struktur och stöd gällande fortbildning kring IKT. Vidare visar resultatet att ramarna för hur lärare arbetar i olika ämnen med IKT är relativt fasta, där många lärare använder IKT på liknande sätt inom specifika ämnen. Studien uppmärksammar också problem gällande likvärdigheten i utbildningen för eleverna med avseende på IKT. Avslutningsvis lyfts några förslag till hur en fortsatt forskning skulle kunna te sig gällande lärares användning av samt fortbildning kring IKT. / This study addresses teachers' use of ICT in different subjects of their teaching from pre-school class to year three. Through interviews, data has been collected and then thematically analyzed. The study focuses on the purpose of ICT in teaching and what factors are considered to affect the implementation of ICT in teaching. Furthermore, the result is compared to the results of previous research in the field. The study shows that teachers generally experience uncertainty concerning ICT. There is also a need for better structure and support for teachers’ continuing education on ICT. Furthermore, the results show that the framework for how teachers work in different subjects with ICT is relatively fixed, where many teachers use ICT in a similar manner in specific subjects. The study also addresses issues regarding the educational equity for students with regard to ICT. Lastly, some suggestions for further research concerning teachers’ further education and use of ICT are highlighted.

Vi lever i ett allt mer digitaliserat samhälle, och digitala verktyg är en naturlig del av människors vardag. Skolverket har inför hösten 2018 ändrat i styrdokumenten för grundskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen för att ge elever en större digital kompetens att kunna hantera den nya digitaliseringen. Med anledning av detta har jag velat ta reda på hur bildlärare idag resonerar kring och arbetar med elevernas digitala kompetens. Jag har även velat undersöka elevernas syn på digital kompetens. Frågeställningarna studien sökt svar på är: Hur resonerar fyra olika bildlärare om, och hur arbetar de med, gymnasieelevers digitala kompetens i ämnet bild? Hur kan en grupp gymnasieelever definiera och gestalta digital kompetens? För att få svar på dessa frågeställningar har intervjuer genomförts med fyra olika bildlärare på fyra olika skolor i Stockholmsområdet, och för att fånga elevernas perspektiv har mina egna elever på gymnasiet fått vara med och undersöka genom scenisk gestaltning vad de anser att digital kompetens är för dem och hur de definierar det. De teorier studien lutar sig på innefattar sociokulturell teori och design för lärande. Jag har också inspirerats av Pierre Bourdieus kapitalsteori. Studien visade att lärarna arbetar på olika sätt med elevernas digitala kompetens. De har själva olika grad av kunskaper inom det digitala, och alla lärarna i studien ville gärna kompetensutveckla sig på området. Elevernas kunskaper på området varierade också, men det framgick ett mönster som visade att elever idag är mindre kunniga gällande datorer än tidigare, vilket kunde bero på att de nu alltmer arbetar på telefoner och surfplattor. Det framkom också att det fanns ett visst mått av motstånd till att arbeta digitalt på bildlektionerna, både från lärarhåll och från elevhåll, och att förväntningarna från eleverna ofta låg på att få arbeta analogt med händerna. Vidare visade studien att det informella lärandet är ett tydligt inslag hos både eleverna och lärarna som själva hittar kunskaper via olika kanaler på internet. Elevernas undersökande genom scenisk gestaltning resulterade i ett gestaltat manifest där de proklamerar att digital kompetens är viktigt för dem. Detta framfördes som ett performance under Konstfacks vårutställning den 17 maj 2018.

Title: School librarians in collaboration The focus of this text is to examine the collaboration between librarians and teachers and how this collaboration can help students achieve better results in school. The school library is often bypassed by teachers. In this lack of involvement and support lies a risk that the gain for students is less than it should be. The purpose of this study aims to investigate if there is any collaboration between the school librarians and the teachers and to what level. The theory used is Patricia Montiel-Overall´s Teacher and Librarian Collaboration (TLC). Seven interviews with school librarians was conducted. Due to being a small study, the material was transcribed into text and read through the perspective of the school librarians only. The findings show collaboration between teachers and librarians is present but to a low level and that administrators do not take such an active part in supporting the librarians. The study provides a glimpse into this field of research on collaboration between teachers and librarians.

Denna studie har till uppgift att undersöka hur lärare och föräldrar ser på klassbloggen som redskap i den tidiga läs- och skrivinlärningen, i syfte att visa på vilket sätt arbetet med blogg kan bidra till att uppfylla kunskapskraven i Lgr 11.   Undersökningen gjordes via webbenkäter. Dessa delades ut till åtta lärare som arbetar med elevaktiva bloggar. Dessutom besvarades enkäter av föräldrarna i tre av dessa klasser. Av studien framgår att enligt lärarna bidrar bloggen till att eleverna uppnår kunskapskraven med avseende på läsande och skrivande på ett lustfyllt sätt. Vidare upplevs det positivt att språkets struktur och nät- etikett kan behandlas i ett verklighetsbaserat sammanhang. Att publicera sina arbeten gör eleverna mer noggranna i sitt arbete eftersom det upplevs som viktigt att bli uppfattad på rätt sätt.   Klassbloggen ger eleverna goda möjligheter att utveckla digital kompetens och att använda olika slags texter och skilda medier då de uttrycker sig.    Föräldrarna värderar inte bloggen som läsinlärningsverktyg i samma utsträckning som lärarna. Föräldrarna anser däremot att kunskaper om digitala verktyg är positivt för barnen och uppskattar den insyn de får i skolvardagen genom bloggen. / Abstract The purpose of this study was to show how blogs can be used as a method in teaching reading and writing, according to teachers and parents at primary school in Sweden. The aim also was to see how blogs can contribute to implement knowledge standards for reading and writing. The study is based on surveys with eight teachers working with blogs that involve pupils. In addition, surveys were made with parents of three of these classes. The study has shown that working with blogs leads to implement knowledge standards for Swedish of the curriculum for the compulsory school. Teachers in this study find that teaching with blogs makes pupils motivated and that spelling and net-etiquette can be discussed in reality-based context. When student publish their work it makes them more critical as they wish to be understood correctly.  Blogs in education give good opportunities for pupils to develop digital competence and to use different kind of texts and media in order to express themselves. Parents do not value blogs as a way to acquire reading knowledge in the same way teachers do. On the other hand, parents find good digital competence positive for their children and they value the insight they get in daily schoolwork.

Dagens samhälle har blivit allt mer digitaliserat och så även skolan. Syftet med undersökningen är att se hur betydelsefull lärares digitala kompetens och användning av digitala verktyg är samt vilka utmaningar som finns i dagens skola med digitala verktyg. I litteraturgenomgången framkom det att lärare behöver ha en hög digital kompetens för att undervisningen nu har blivit mer digitaliserad. En viktig aspekt som har påpekats är tidsbristen som lärarna kämpar med för att hinna planera en digital undervisning samtidigt som de måste jobba med att öka sin egen digitala kompetens. Vid insamling av empiri har det gjorts digitala enkäter som lagts i Facebookgrupper för lärare som undervisar i svenska årskurs 4–6. Det har också gjorts djupintervjuer med lärare som har deltagit i enkäten. I resultatet har det kunnat utläsas att flera lärare i Sverige har fått lite eller ingen utbildning inom arbetet med digitala verktyg. Det framkom dessutom att lärare fortfarande kämpar med teknikstrul. Den största utmaningen för lärarna är det didaktiska arbetet med digitala verktyg som har hamnat i skymundan för de tekniska problemen. Slutsatser har kunnat dras att det skulle varit gynnsamt för lärarna att använda en av de utskrivna modellerna vid introducering och användandet av digitala verktyg.

Dagens globaliserade samhälle är sammankopplat bl.a. via den digitala tekniken, vilket bidrar till utvecklingen av individens språk och kommunikationsförmåga. Dagens barn utvecklar sitt engelska språk och digitala kompetenser i skolan men även utanför genom interaktion via sociala medier och spelifiering. Detta faktum stärks såväl av tidigare forskning som presenteras i denna studie, som av de intervjuade lärarna som också presenteras här. Den sociokulturella teorin och multiliteracitet-teorin (multiliteracies) anses vara relevanta i denna studie eftersom båda anses bidra till elevers utveckling av språket, kommunikationsförmågan samt digitala kompetenser.   Syftet med denna studie är att undersöka hur engelsklärare som undervisar i årskurs 4–6 ser på implementering av digitala verktyg i engelskundervisningen, vilka fördelar och nackdelar kan det finnas enligt lärare samt vilka konkreta digitala verktyg som används. Denna studie vilar på den kvalitativa ansatsen. Den är viktig eftersom fokuset ligger på individens personliga tankar, idéer samt resonemang kopplad till språkinlärning och digitala verktyg. För att få svar på studiens frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att engelsklärarna är positivt inställda till digitaliseringen och de använder olika digitala verktyg i sin engelskundervisning men även i andra ämnen dagligen. Dock visar studien att lärarna efterfrågar fortbildningar inom engelskan kopplade till digitala verktyg, bl.a. hur vissa andra program, hemsidor samt appar som lärarna inte har använt kan implementeras i engelskan för att stärka elevernas språkinlärning. De digitala verktygen som används är oftast filmer, musik, kunskapsspel, där Youtube, SLI, British Council Kids/Teens, Elevspel, Bingel och Kahoot används som mest. Dock anser de flesta engelsklärarna i studien att papper och penna inte bör bytas ut mot digitala verktyg, utan digitala verktyg är och bör vara ett komplement i språkundervisningen.

Purpose: The lack of digital competence in the industry of construction is a fact, which can obstruct the implementation of digital tools. The goal for the study is to chart the workers at the construction site’s digital competence through semi structured interviews with participants in an extension project, Alfa.  Method: The study was done through a case study with interviews as a primary source of data. The interviews are held at the construction site of the project alfa with an SME (small and medium-sized enterprise) as the general contractor.    Findings: The digital competence regarding the use of digital tools in building construction is, just as the experience to use them, low and several difficulties can be seen on the construction site. To be able to use the digital tools that is implemented on the construction site the construction workers need to have knowledge about for instance their own role and duties, how to navigate in the tools and what benefits that can come from the use of digital tools. Good communication between design and construction is important for the use of digital tools. More collaboration and greater understanding about the demands from construction can create an easier implementation and use of the digital tools in construction.  Implications: The digital skills of professional workers are generally low. Increased competence can be achieved through more training and information opportunities for professionals to take part in. Knowledge of the digital tools' structure and functions along with basic professional skills and computer experience contributes to a simplified use of digital tools. Through standards and guidelines for the use of digital tools in production, clearer strategies can be formed within companies and projects and result in simplified software development. By involving the contractors in the early planning stage, the demands and wishes of the professional workers can be lifted and simplify the use of the tools in the production.  Limitations: Due to the delimitations made, the study becomes narrower and more specific. The limitations make the study's results more concrete and can be used as guidelines and recommendations for future projects with similar conditions.  Keywords: construction, construction communication, obstacles, construction site workers, digital competence, building construction, digitalization

Introduction. The aim of this study is to investigate how digital inclusion is constructed in Swedish library plans. This is done by examining: how discourses produce digital inclusion in twelve library plans, which motives for working with digital inclusion are expressed in these discourses and which factors are present in digital inclusion according to the library plans. Method. A discourse analysis is conducted on statements regarding public libraries’ work on digital inclusion in twelve library plans from twelve different municipalities in Stockholm county. The model used identifies signs and articulations about digital inclusion in the material, and analyzes the relationship and consequences of these. Analysis. The type of discourse analysis chosen for this study is discourse theory as presented by Winther Jørgensen and Phillips. A model of digital technology access, by Van Dijk, completes the analysis. Result. Three discourses on digital inclusion are present in the material: one democratic discourse, one digitalization discourse and one discourse of exclusion and inclusion. The digitalization discourse dominates and is closest to hegemony, but the democratic discourse is strong as well. Physical access to digital technology and skills access are the types of access most prominent in the discourses. Motivational and usage access are rarely mentioned. Conclusion. According to the dominating discourse in the studied library plans, digital inclusion is produced as a consequence of digitalization. This might lead to technological determinism. The important factors of digital inclusion involve having physical access to digital technology and the appropriate skills to handle the technology. Usage access is the type of access with the biggest inequality gap, but is the least present in the material. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Syftet i denna studie är att utifrån ett lärarperspektiv ta reda på hur digitala verktygkan främja elevers skrivutveckling i årskurs 1. Studien utgår från ett sociokulturelltperspektiv, och undersökningen har gjorts med skriftliga intervjuer med fyra lärarefrån tre olika skolor. Intervjuerna har sammanställts med en innehållsanalys.Resultatet visar att skolor kan ha en varierande tillgång till digitala verktyg och att dedigitala verktygen kan bidra till att främja elevers skrivutveckling. Studien visar ävenatt variation i användandet av digitala verktyg är viktigt. Variation i undervisningenkan bidra till att eleverna blir motiverade genom att arbeta på olika tillvägagångssätt.Slutligen framgår det i studien att lärarnas digitala kompetens har en betydande rollför att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att främja sin skrivutveckling. Läraresom innehar en digital kompetens kan förstå hur de digitala verktygen ska användasoch kan välja rätt verktyg utifrån lektionen syfte och innehåll.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om arbetet med appen Polyglutt vid högläsning för att främja barns språkutveckling. Förskollärarnas reflektioner kring användandet av Polyglutt och fysiska böcker studeras också. Genom att använda kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes studien med åtta legitimerade förskollärare från sju olika förskolor och en förskoleklass. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att förskollärarna i studien arbetar förhållandevis lika med appen Polyglutt. Samtliga förskollärare anser att Polyglutt är ett utmärkt komplement till fysiska böcker men för skilda syften. Det framkommer att appen Polyglutt kan användas för att främja barns språkutveckling men att högläsning oavsett högläsningsform har en positiv inverkan på barns språkutveckling. En av slutsatserna som framkommer i studien är att förskollärares närvaro i högläsningen med Polyglutt och fysiska böcker är betydelsefull i arbetet med barns språkutveckling. En annan slutsats enligt förskollärarna är att reflektion och diskussion om bokens innehåll är av stor betydelse. En blandning av Polyglutt och fysiska böcker vid högläsning visar sig vara fördelaktigt i arbetet med barns språkutveckling enligt förskollärarnas uppfattningar. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of preschool teachers' perceptions of the work with the app Polyglutt during reading aloud to promote children's language development. Preschool teachers' reflections on the use of Polyglutt and physical books are also studied. Using qualitative semi-structured interviews, the study was conducted with eight licensed preschool teachers from seven different preschools and one preschool class. The material was analyzed with qualitative content analysis. The results show that the preschool teachers in the study work relatively equally with the Polyglutt app. All preschool teachers believe that Polyglutt is an excellent complement to physical books but for different purposes. It appears that the Polyglutt app can be used to promote children's language development, but that reading aloud, regardless of the form of reading aloud, has a positive impact on children's language development. One of the conclusions that emerges in the study is that preschool teachers' presence in reading aloud with Polyglutt and physical books is important in the work with children's language development. Another conclusion according to the preschool teachers is that reflection and discussion about the book's content is of great importance. A mixture of Polyglutt and physical books when reading aloud proves to be beneficial in the work with children's language development according to the preschool teachers' perceptions.