Stroke är ett akut och livshotande tillstånd som drabbar cirka 30 000 människor i Sverige varje år. Stroke kan leda till fysisk och kognitiv nedsättning men även till psykiska symptom som depression och nedstämdhet. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera strokerelaterad depression samt att främja hälsa hos dessa patienter. Litteraturstudien baseras på en kvalitativ och åtta kvantitativa artiklar som beskriver hur sjuksköterskan i mötet med patienten kan förbättra hälsa. För att sjuksköterskan ska kunna identifiera patienter som drabbats eller ligger i riskzonen för att drabbas av post stroke depression (PSD), studerades olika screeninginstrument, som skulle kunna vara användbara för att identifiera PSD. Många instrument var inte tillrättalagda för att kunna användas på patienter med kognitiv nedsättning, vilket flertalet av de strokedrabbade har. Tidigare kardiovaskulär sjukdom och psykisk ohälsa sågs som en risk för att drabbas av PSD. PSD ger en skadlig påverkan på både den fysiska och den psykiska hälsan, vilket i förlängningen ger en negativ inverkan på livskvaliteten. Socialt stöd från sjuksköterskan främjade livskvalitet hos patienten och dess närstående. Om strokerelaterad depression i ett tidigt skede uppmärksammas och behandlas, så kan den fysiska rehabiliteringen ge ett bättre resultat och därmed förbättra patientens hälsa. Ett problem som sjuksköterskan möter då hon ska identifiera PSD, är tidsbristen i vården, då det ofta krävs en mer tät kontakt för att kunna uppmärksamma skillnader i patientens hälsa. Sjuksköterskan bör inta en lyhörd och följsam roll för att se patientens livsvärld och det som inkluderas i den, så som de närstående och patientens sociala aktiviteter.

Bakgrund: I vårdandet av personer med svårläkta sår finns det en risk att fokus hamnar på såret i sig, istället för den enskilde individen. En avgörande faktor för framgångsrik sårläkning är att vårdaren intar ett helhetsperspektiv av personen. Tidigare forskning visar att livskvaliteten hos personer med bensår påverkas negativt av olika faktorer såsom smärta, nedsatt rörlighet och sömnstörningar. Sjuksköterskan bör bedöma och se till de faktorer som påverkar livskvaliteten hos varje enskild person, samt agera för att såret skall läka och lindra symtom. Syfte: Att belysa den personliga upplevelsen av att leva med svårläkta bensår ur ett livskvalitetsperspektiv. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv studier med kvalitativ ansats. Därefter följer en deduktiv analys av materialet utifrån WHOQOL:s definition av livskvalitet enligt sex olika domäner. Artiklarna hittades via sökningar i databaserna Cinahl, MEDLINE, AMED och Academic Search Elite. Resultat: Livskvaliteten hos personer med bensår påverkades inom de fysiska och psykiska domänerna, liksom i domänerna grad av oberoende, sociala relationer och omgivning och miljö. Ingen påverkan inom domänen andlighet, religion och personlig tro har kunnat påvisas. Slutsats: Personer med bensår upplevde en negativ inverkan på sin livskvalitet. För att kunna upprätthålla och förbättra sin livskvalitet behövde personer med bensår hjälp och stöd i det dagliga livet. / Background: In the care of people with chronic wounds, there is a risk that the focus is placed on the wound itself, rather than on the individual. A crucial factor for successful wound healing is that the caregiver takes a holistic perspective of the person. Previous research shows that the quality of life in people with leg ulcers is adversely affected by various factors such as pain, impaired mobility and sleep disturbances. The nurse should assess and review the factors that affect the quality of life of every individual, and act to heal the wound and alleviate symptoms. Aim: To highlight the personal experience of living with chronic leg ulcers from a quality of life perspective. Method: A study based on twelve studies with a qualitative approach. This is followed by a deductive analysis of the material from WHOQOL's definition of quality of life under six different domains. Articles were found through searches of the databases Cinahl, MEDLINE, AMED and Academic Search Elite. Results: The quality of life in people with leg ulcers was affected in the physical domain, psychological domain, level of independence, social relationships and environment. No influence in the domain spirituality, religion and personal faith has been demonstrated. Conclusion: People with leg ulcers experienced a negative impact on their quality of life. In order to maintain and improve the quality of life for the individuals with leg ulcers, there is a major need for help and support in the daily life.

Hjärtinfarkt är en av de främsta dödsorsakerna bland män och kvinnor i världens idag. Kardiovaskulär död minskar bland män, men inte bland kvinnor. Att drabbas av en hjärtinfarkt, innebär ett hot mot livet för personen som drabbas, och påverkar personen och dennes familj under lång tid. Kvinnor som insjuknar är i genomsnitt 75 år och har en sjukdomshistoria med andra sjukdomar i bakgrunden när de drabbas av en hjärtinfarkt. Män är i genomsnitt sett 10 år yngre än kvinnor och har oftare varit med om en tidigare hjärtinfarkt, när de återinsjuknar. När kvinnor drabbas av en hjärtinfarkt tenderar de att uppvisa mer atypiska symptom, vilket leder till att de väntar med att söka sjukvård. Kvinnor drabbas av fler biverkningar än män, eftersom det har forskats mer på män av läkemedelsindustrin och inom kardiovaskulär hälsa. För att besvara syftet med denna studie att beskriva på vilket sätt kvinnors livskvalitet skiljer sig från mäns efter en hjärtinfarkt, gjordes en litteraturstudie. Resultatet visade att livskvaliteten efter en hjärtinfarkt skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Inom dimensionerna fysisk funktion, fysisk rollfunktion, kroppslig smärta, social funktion och emotionell rollfunktion, vilka ingår i mätinstrumentet SF-36, skattade kvinnor sin livskvalitet sämre än män. / Myocardial infarction is one of the main causes of death among men and women in the world today. Cardiovascular deaths are declining among men but not among women. Suffering from a heart attack, is a threat to the lives of people affected, and continues to affects him and his family for a long time. Women who are diagnosed are on average 75 years and has a history of other diseases in the background when they suffer a heart attack. Men are on average seen 10 years younger than women and have more often experienced a previous heart attack, when they suffer a recurrence. When women suffer a heart attack, they tend to exhibit more atypical symptoms, which means that they delay seeking medical care. Women suffer more side effects than men, as it has been researched more on men of the pharmaceutical industry and cardiovascular health. To answer the purpose of this study was to describe the way women's quality of life differs from men after a heart attack, a literature review was done. The results showed: that the quality of life after a heart attack differs between men and women. Within the dimensions of physical function, role physical functioning, bodilypain, social function and emotional role function, which is part of the instrument SF-36, women rated their quality of life worse than men.

Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt förekommande tillstånd hos kvinnor som påverkar den psykiska hälsan negativt. Tillståndet påverkar det vardagliga livet och framkallar känslor som nedstämdhet och ångest hos kvinnor. De vanligaste riskfaktorerna för att drabbas är hög ålder och genomgången vaginal förlossning. Trots goda behandlingsmöjligheter söker kvinnor inte vård. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Kvinnorna planerade sina vardagliga aktiviter för att kontrollera de oförutsägbara urinläckagen. Läckagen hämmade sexuallivet samt gav upphov till skam- och skuldkänslor. Urininkontinensen begränsade även kvinnornas förmåga att utöva sin religiösa tro. Trots de hinder som urininkontinensen medförde sökte kvinnorna inte vård då tillståndet inte ansågs vara ett legitimt problem. De kvinnorna som sökt vård hade erfarenheter av att inte bli tagna på allvar. Slutsats: Att skapa en positiv vårderfarenhet var av stor vikt för att få kvinnor att känna förtroende för sjukvården och våga söka hjälp. Urininkontinens gav upphov till skam- och skuldkänslor vilket vårdare bör beakta vid mötet med dessa kvinnor. För att kunna hjälpa kvinnorna krävs ökad kunskap om erfarenheter av hur det är att leva med urininkontinens. Klinisk betydelse: Förståelse för hur kvinnor upplever livet med urininkontinens kan ge vårdare kunskapen som krävs för att ge patienten en god omvårdnad. Sjuksköterskor bör ställa direkta frågor om urininkontinens för att legitimera problemet och på så sätt få reda på mer om sjukdomens påverkan på livet. / Background: Urinary incontinence is a common illness among women that has a negative effect on the mental health. The illness affects the everyday life and raise emotions such as dejection and anxiety. The most common risk factors for urinary incontinence are advanced age and post-delivery. Despite sufficient treatment options women do not seek help. Aim: To describe women’s experiences of living with urinary incontinence. Method: General literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. Findings: In order to control urinary leakage women planned the daily activities, adjusting to the unforeseeable nature of the disease. Urinary leakage interfered with their sex life and created feelings of shame and guilt. Urinary incontinence also hampered the ability to practice religion. Despite of the problems that urinary incontinence brought women did not see the disease as a legitimate problem and therefore did not seek care. Women who had sought help had experiences of not being taken seriously. Conclusion: Creating a positive experience of health care was of great importance to make women gain trust for the care system and therefore seek help. Urinary incontinence created feelings of shame and guilt which should be considered by caregivers when facing these women. In order to help these women knowledge is required about experiences of living with urinary incontinence. Relevance to clinical practice: Understanding how women experience living with urinary incontinence can bring caregivers required knowledge for nursing these women in the best way possible. Nurses should ask patients direct questions about urinary incontinence in order to legitimize it and gain knowledge about the disease impact on life.

Bakgrund: Ensamhet beskrivs som en upplevelse av tomhet med anknytning till den emotionella känslan, känslan av att ge upp, sorg, längtan och hopp. Hälsa, välbefinnande och livskvalitet försämras på grund av den plågsamma ensamheten. Livskvalitet hänger ihop med människans existens och välbefinnandet är individens upplevelse av hälsa som omfattar människan som helhet, inte bara kropp och själ. Syfte: Syftet var att beskriva äldre människors upplevelser av ensamhet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats har använts för att analysera tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att ensamhet kan upplevas som både positivt och negativt. Negativ ensamhet upplevs som en brist på socialt stöd, känslan av övergivenhet, att leva med fysiska hälsohinder, att leva med sorg och att vara beroende av andra. Den negativa ensamheten har koppling till kroppsförändringar på grund av åldrandet. Att kunna ha egen tid och att känna sig fri upplevs som positiv ensamhet. Slutsats: Ensamhet upplevs som en riskfaktor relaterad till försämring av välbefinnande, hälsa och livskvalitet, även om ensamhet upplevs individuellt. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan ha betydelse i omvårdnaden av äldre människor. Sjukvårdare måste vara observanta och ta sig tillräcklig tid vid varje möte med äldre människor. Att vara lyhörd kan hjälpa en äldre människa att tillhöra en gemenskap och förhoppningsvis få dem att känna sig tillräckligt. Detta kan förhindra ensamhet hos äldre människor. / Background: With age comes also the increase of loneliness. Loneliness is described as an experience of emptiness that is related to the emotional feeling, feeling of giving up, grief, longing and hope. Health, well-being and quality of life deteriorate because of the protruding loneliness. Quality of life is linked to the human existence and well-being is the individual´s perception of health that includes the person as a whole and not just the body and mind. Objective: The aim of this study was to describe the experience of loneliness from the elderly person´s perspective. Metod: A literature review with qualitative approach was used to analyze ten qualitative research articles. Results: This study´s results indicate that loneliness can be seen as both positive and negative. The negative loneliness is experienced as lack of social support, feelings of abandonment, living with physical health obstacles, living with grief and being dependent on others. It however shows that the so called negative loneliness is much related to the body changes with aging. The positive loneliness had to do with being able to have time to one’s self and feeling free and independent. Conclusion: Loneliness seemed to be a risk factor related to the deterioration of well-being, health and quality of life, even if loneliness is experienced individually. Clinical significance: The results of this study may be of importance in the care of an elderly person. Being observant and taking time to each meeting with the elderly person can possibly help them feel like they belong to a community and even feel involved in some way. All this can help to prevent loneliness.

Den föreliggande studien syftade till att utvärdera behandlingseffekten av den kognitiva beteendeterapin som bedrivs av terapeutkandidater vid psykoterapimottagningen på Karlstads universitet, med fokus på hälsorelaterad livskvalitet. Dessutom ämnade studien undersöka effekter på optimism och symptombild. Upprepad mätning användes och studien innefattade en behandlingsgrupp (n = 21), som erhöll kognitiv beteendeterapi under i genomsnitt 10,7 sessioner och en kontrollgrupp (n = 14), som stod på väntelista i genomsnitt 8,6 veckor. Resultatet av studien antyder en förbättring hos klienterna i behandlingsgruppen avseende delar av hälsorelaterad livskvalitet och optimism samt en minskning av ångestsymptom. Efter närmare 11 terapisessioner förbättrades klienterna i behandlingsgruppen signifikant avseende allmän hälsa (p = 0,028) och uppvisade en signifikant ökning gällande optimism (p = 0,027). Dessutom förbättrades klienterna beträffande flera områden inom psykisk hälsa samt uppvisade en minskning av ångestsymptom. Samtidigt pekar studien på att en viss förbättring sker även inom kontrollgruppen, vilket kan bero på den initiala terapeutiska kontakten, förväntanseffekt eller spontanremission. Studien indikerar att kognitiv beteendeterapi utförd av terapeutkandidater kan ha en positiv effekt på delar av HRQOL och optimism.

Ett stort antal barn i Sverige får under sin barndom uppleva våld, fattigdom och alkoholproblematik. Av de barn som växer upp i Sverige beräknas en femtedel växa upp i en familj där minst en av vårdnadshavarnas alkoholkonsumtion anses vara en riskkonsumtion. En uppskattning som Rädda barnen har gjort visar på att 232 000 barn i Sverige lever i fattigdom. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa hur individer skildrar upplevelsen av att växa upp i familjer där missbruk och våld förekommer. Det empiriska materialet består av tre självbiografier: Kriget är slut, När kalla nätter plågar mig med minnen av minnen av hur det var samt Kärleksbarnet. Dessa böcker skildrar en barndom under 1960 - 80talen. Det centrala i studien är självbiografierna, som utgör viktiga källor till kunskap om hur individer uppfattar sin verklighet på en detaljrik nivå. Självbiografierna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, en metod som erbjuder en möjlighet att komma nära individernas skildringar av barndomens erfarenheter och upplevelse. Den kvalitativa innehållsanalysen ledde till tre övergripande teman; vuxnas omsorg, relationer och personer och miljöer utanför familj och fosterhemsföräldrarna. Välfärdsforskaren Erik Allardts komparativa skandinaviska välfärdsmodell har i studien använts för att belysa individernas berättelser utifrån hur framställningar av deras barndom relateras till levnadsnivå samt livskvalitet. Resultatet som presenteras i studien uppvisar likheter med tidigare forskning, men visar även på ett behov av vidare forskning kring utsatta individers egna erfarenheter av en barndom i utsatta miljöer. Studien bidrar till en ökad kunskap om upplevelser av en utsatt barndom och väcker frågor om vad en socialarbetare bör ta hänsyn till i bemötandet av dessa individer.

Background: Palliative care is a type of care, which does not cure but eases the suffering caused by the disease. The goal of palliative care is not to extend or shorten the patient's life, but to relieve pain and distressing symptoms and to promote the patients’ quality of life (QOL). QOL can be understood as a subjective sense of happiness of existence, which means that the patient is experiencing life when her total life situation is consistent with her ​​wishes. A central task of the nurse in palliative care is to create conditions for improved QOL for the patient. Aim: The aim of this literature review was to describe patients’ perceptions’ of quality of life in the final stages of life in palliative care. Methods: A literature review based on ten scientific articles was used. The qualitative analysis method was used to compile the results into various theme based on the literature reviews purpose. Results: Five different themes were identified; to preserve social relationships, support from health care, have physical and mental well being, maintain normality and have faith in God. These themes described patients' experiences of QOL in palliative care. Being surrounded by family and friends in the last days of life was revealed as significant conditions in an increased QOL. The nurse's sensitivity and good caring with the patient was described as important experience safety and care as meaningful in the end of life. Discussions: In discussion two themes were discussed: the preservation of social relationships and support from the health care, which were the most prominent of the patients as experiences of QOL. These two themes were tied to the 6 S:n model and discussed.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom och ett kroniskt tillstånd som orsakar smärta, ömhet och stelhet i rörelseorganen. Fibromyalgi karaktäriseras också av sömnstörningar, fatigue, ångest, depression och problem med tarmfunktionerna. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi och vilka copingstrategier de använder för att hantera sin situation. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Resultat: Kvinnor med fibromyalgi upplevde en oförutsägbar fluktuerande och utbredd smärta, en ständigt närvarande fatigue, stelhet samt kognitiva svårigheter. De kognitiva svårigheterna visade sig som bland annat koncentrations- och minnessvårigheter.  Att leva med fibromyalgi ansågs av kvinnorna som emotionellt påfrestande. Frustration, ångest och depression var vanligt förekommande och många kvinnor upplevde en misstro och oförståelse från sin omgivning. Fibromyalgin hade en stor inverkan på kvinnornas sociala liv som arbetsliv och dagliga aktiviteter. För att hantera sin fibromyalgi använde kvinnorna sig av olika fysiska och mentala copingstrategier. Slutsats: En ökad kunskap hos omgivningen om hur det är att leva med fibromyalgi kan leda till ökad förståelse och därmed ett gott bemötande till dessa kvinnor. Detta kan generera en känsla av bekräftelse, främja hanteringen av fibromyalgin samt minska kvinnornas lidande. / Background: Fibromyalgia is a syndrome and a chronic condition which causes pain, soreness and stiffness in the musculoskeletal system. Fibromyalgia is additional characterized by sleep disorder, anxiety, depression and bowel functional problems.  Aim: Describe women’s experiences of living with fibromyalgia and which coping strategies they use for handling their situation. Method: A literature review with descriptive design. Result: Women with fibromyalgia experienced an unpredictable, fluctuating and widespread pain, an ever-present fatigue, stiffness and cognitive difficulties. The cognitive difficulties found to include concentration difficulties and memory problems. Living with fibromyalgia was considered by the women as emotionally stressful. Frustration, anxiety and depression were common. Many women experienced mistrust and incomprehension from the surroundings. Fibromyalgia had a great impact on women’s social life such as work life and daily activities. To manage their fibromyalgia, the women used various physical and mental coping strategies.   Conclusion: An increased knowledge from the surroundings about how it is to live with fibromyalgia could lead to increased understanding and good treatment for these women. That could generate confirmation, promote the management of fibromyalgia and decrease the suffering for these women.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Den initiala behandlingen är huvudsakligen kirurgisk med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi. Internationell forskning visar att kvinnor som behandlats med bröstbevarande kirurgi har bättre kroppsuppfattning och sexuell aktivitet i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Få studier är gjorda i Sverige rörande sexualitet och kroppsuppfattning med ett tidsperspektiv inom det första året efter ingrepp. Syfte: Studien avsåg att undersöka skillnader av kroppsuppfattning och sexualitet över tid bland kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Metod: En kvantitativ studiedesign med en longitudinell utformning användes. Undersökningsgruppen var kvinnor diagnostiserade med bröstcancer som behandlats med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi på tre sjukhus i mellersta Sverige. Studien var en del av en interventionsstudie med inriktning på livskvalitet. Resultat: Den sexuella aktiviteten förbättrades 12 månader efter ingrepp bland kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi. Kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi hade bättre kroppsuppfattning vid inklusion samt 12 månader efter ingrepp i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Det fanns samband av bättre kroppsuppfattning vid högre ålder vid inklusion samt 12 månader efter ingrepp. Det fanns även samband av bättre sexuell aktivitet vid lägre ålder under samma tidsperiod. Slutsats: Den sexuella aktiviteten förbättras 12 månader efter behandling med bröstbevarande kirurgi. Kvinnor opererade med bröstbevarande kirurgi har bättre kroppsuppfattning strax efter ingrepp samt 12 månader efter ingrepp i jämförelse med kvinnor som genomgått mastektomi. Ålder har inverkan på kroppsuppfattning och sexuell aktivitet bland kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi eller mastektomi. / Background: Breast cancer is the most common cancer disease among women in Sweden. The initial treatment is mainly surgical with breast conserving therapy or mastectomy. International research shows that women who have been treated with breast conserving therapy have a better body image and sexual activity compared to women who have been treated with mastectomy. Few studies have been done in Sweden regarding sexuality and body image with a time perspective over the first year after surgery. Objective: The study aim at investigating differences of sexuality and body image over time between women who had undergone breast conserving therapy compared to women who had been treated with mastectomy. Methods: A quantitative study design with a longitudinal design was used. The participants were women diagnosed with breast cancer who were treated with breast conserving therapy or mastectomy at three hospitals in the middle of Sweden. The study was part of an intervention study with focus on quality of life. Results: The sexual activity improved 12 months after surgery among women who had undergone breast conserving therapy. Women who had undergone breast conserving therapy had a better body image at inclusion and 12 months after surgery compared to women who had been treated with mastectomy. There were correlations of a better body image at higher age at inclusion and 12 months after surgery. There were also correlations of a better sexual activity at lower age over the same period of time. Conclusion: Sexual activity improves 12 months after treatment with breast conserving therapy. Women operated with breast conserving therapy have a better body image shortly after surgery and 12 months after surgery in comparison to women who have undergone mastectomy. Age has an impact in body image and sexual activity among women who have been treated with breast conserving therapy or mastectomy.