Bakgrund: Att få en stomi kan innebära flera olika förändringar i en människas liv. Individens självbild kan förändras efter operationen, till följd av det nya kroppsliga utseendet och dess funktioner. Ett tillfredsställande sexliv är starkt korrelerat till psykosocialt- och fysiskt välbefinnande. Syfte: Syftet med detta arbete var att beskriva patienters upplevelser samt eventuella förändringar som kan uppstå kring deras sexualitet efter att ha erhållit en stomi. Metod: Litteraturstudien är baserad på originalartiklar som beskriver personers upplevelser av att leva med en stomi. Resultat: Resultatet visar att både män och kvinnor uppfattar flera olika omställningar i och med den förändrade kroppsliga funktionen och det nya utseendet. Stomin medförde konsekvenser hos deltagarna som ofta påverkade identitets- och kroppsuppfattningen negativt, och deltagare hade därför svårt att acceptera sin stomi och dess utseende. Sexlivet kunde påverkas i och med att stomin medförde rädsla och osäkerhet för andra människors reaktioner, då själva stomin ansågs vara oattraktiv. Även oförändrat sexliv förekom. Slutsats: Att personal kan bemöta frågor gällande sexualitet och intimitet är viktigt efter en stomioperation, och måste anpassas efter varje enskild individs behov. Detta ändamål kräver utökade studier för personal som kommer i kontakt med patienter som erhållit stomi. / Background: An ostomy comes with several changes in a person’s daily life. One’s self image may change due to the bodily changes, both esthetical and functional. A satisfying sex life is strongly correlated to psychosocial- and physical well being. Purpose: The aim of this study was to obtain an understanding of people’s experiences and possible changes in their sexuality after an ostomy formation. Method: This literary review is based on original qualitative articles studying people’s experiences following the life-altering changes an ostomy means. Findings: The results showed that both men and women felt that getting the ostomy involved adapting to it in many ways, due to their bodily modification. Consequences of the ostomy often affected the participant’s identity- and body image negatively, which often made it hard for the participants to accept their ostomy and its appearance. The sex life was often affected, as the ostomy, considered unattractive, induced fear and insecurity with the participant as to how other people would react to it. Some participants experienced a non- changed sex life. Conclusions: It’s important that questions regarding sexuality and intimacy following an ostomy formation can be answered appropriately, and must be adapted to the specific needs of the individual. This requires further studies, enabling professionals in contact with ostomy patients to better manage such situations.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga människors upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), samt att beskriva hur sjukdomen påverkar livskvaliteten. Vidare var syftet att beskriva artiklarnas kvalitet utifrån den metodologiska aspekten urval.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar, som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. Sökorden som användes var: Inflammatory bowel disease, Quality of life, Chronic disease, Experience och Adolescents. Sökningarna var begränsade inom publiceringsåren 2009 - 2013.Huvudresultat: De unga människorna upplevde många olika besvärande symtom som sågs som ett hinder till ett ”normalt” liv, och symtomen visade sig ha ett samband med ungdomarnas sömnkvalitet samt ångest och depression. Sjukdomen påverkade ungdomarnas skolgång och deras fritidsaktiviteter på så vis att de ibland var tvungna att avstå. Detta kunde vara känsligt då ungdomarna ville vara som alla andra, och inte behöva sticka ut på grund av sin sjukdom. Ju mer symtom och sjukdomsaktivitet ungdomarna hade desto lägre var den hälsorelaterade livskvaliteten. Ungdomarna uppskattade den omsorg och stöd som familjen gav, speciellt stödet av föräldrarna. En relation till en högre makt/stöd av Gud, böner, meditation och avkoppling kunde även användas för att bidra till deras välmående.Slutsats: Unga människor med IBD har inte bara en kronisk tarmsjukdom, de befinner sig också i en kritisk utvecklingsperiod i livet. Upplevelserna av sjukdomen och påverkan på livskvaliteten var individuell och uppfattades på olika sätt. Fysiska, psykosociala och andliga upplevelser identifierades som kunde ge upphov till påverkan på det vardagliga livet. Avslutningsvis menar författarna till föreliggande litteraturstudie att sjuksköterskan kan ha stor nytta att känna till hur unga människor upplever sin sjukdom, och hur sjukdomen påverkar deras livskvalitet, för att på bästa sett kunna erbjuda dem god omvård. / Aim: The aim of the study was to describe young people's experiences of living with an inflammatory bowel disease (IBD), and to describe how the disease affects quality of life. A further aim was to describe the quality of the articles based on the methodological aspect selection.Methods: Descriptive literature review based on 14 scientific articles, which were searched in the databases Cinahl and PubMed via the University of Gävle. Keywords used were: Inflammatory bowel disease, Quality of life, Chronic Disease, Experience and Adolescents. The searches were limited within the publication period 2009 - 2013.Main results: The young people experienced many troubling symptoms that were seen as an obstacle to a "normal" life, and the symptoms were shown to be associated with young people's sleep quality, anxiety and depression. The disease affected young people's education and their leisure activities such that they sometimes had to abstain. This could be sensitive when young people wanted to be like everyone else, and not have to stand out because of their illness. The more symptoms and disease activity young people had, the lower was the health-related quality of life. The young people appreciated the care and support that the family gave, especially the support of the parents. A relationship to a higher power / support of God, prayers, meditation and relaxation could also be used to contribute to their well-being.Conclusion: Young people with IBD have not only a chronic bowel disease, they are also in a critical period of development in life. The experiences of the disease and the impact on quality of life were individual and perceived in different ways. Physical, psychosocial and spiritual experiences were identified that could give rise to the impact on everyday life. Finally, the authors of this literature wants to emphasize that nurses can greatly benefit from knowing how young people feel about their disease, and how the disease affects their quality of life, to provide them with good nursing.

Hjärtsvikt är en folksjukdom som förekommer hos omkring 2 % av befolkningen. Hos den äldre befolkningen är det ett vanligt tillstånd och bland personer över 65 år lider 6-10 % av hjärtsvikt. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och nedsatt livskvalitet. Trötthet (fatigue) är ett av symtomen som diagnosen oftast grundar sig på. Fatigue har en central betydelse för patienternas begränsningar i sin funktionsförmåga. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av fatigue hos patienter med kronisk hjärtsvikt.  Litteraturstudiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fatigue upplevs som ett av de svåraste symtomen vid hjärtsvikt. Patienterna begränsas framförallt fysiskt men även otrygghet och osäkerhet var vanliga upplevelser. Patienterna för en aktiv kamp mot fatigue och de genomför många ändringar för att bibehålla så hög grad av egenvård och oberoende som möjligt. Fatigue resulterar ändå i ökat beroende och ändrat socialt liv. Sjuksköterskor både i grundutbildningen och i klinisk verksamhet behöver en större förståelse för hur patienter upplever fatigue, hur det begränsar vardagen och hur patienterna oroas på grund av fatigue. Sjuksköterskan behöver den här kunskapen för att kunna utföra individanpassad omvårdnad som kan hjälpa patienterna till ökad egenvård. / Heart failure is a widespread disease that occurs in about 2% of the population. Among the older population, it is a common condition. Among individuals over 65 years, 6-10% suffers from chronic heart failure. Heart failure is a serious condition with high mortality, morbidity and impaired quality of life. Tiredness (fatigue) is one of the symptoms that the diagnosis is usually based on. Fatigue is of central importance for patients' limitations in their capacity to function. The purpose of the literature review was to highlight the experience of fatigue in patients with chronic heart failure.  The literature review results are based on 13 scientific papers. The results showed that fatigue was experienced as one of the most severe symptoms of heart failure. Patients were limited especially physically but also insecurity and uncertainty were common experiences. Patients fought against fatigue and implemented many changes in order to maintain as much self-care and independence as possible. Fatigue resulted in increased dependency and changed the social life. Nurses, both in basic training and in clinical practice, need a greater understanding of how patients experience fatigue, how it restricts daily life and how patients are worried because of fatigue. The nurse needs this knowledge in order to perform personalized care to help patients to better self-care.

Bakgrund: Med en växande andel äldre i befolkningen i Norden följer ett ökat intresse för vad som ger ett gott åldrande och vad äldre själva anser skapar god livskvalitet. Forskningen inom området i Sverige har i stort varit riktad mot individens yttre livsvillkor för att indirekt ge en bildav livskvali-teten. Bostaden är en viktig kontextuell faktor särskilt mot bakgrund av att ca hälften av alla personer som är 80 år och äldre bori en bostad med bristande tillgänglighet. Syfte: Att undersöka synen på den egna livskvaliteten hos personer i den tredje åldern och identifiera vad som är viktigt för deras upplevda livskvalitet.Studien syftar till att öka förståelsen för enskildas uppfattningar om vad som är viktigt för upplevd livskvalitet under åldrandeprocessen. Den avser också att belysa om bostaden anses viktig för livskvaliteten och i så fall på vilket sätt, samt ge ökad kunskap om hur äldre personer, som fortfarande befinner sig i den tredje åldern, resonerar kring sitt boende. Metod: En intervjuundersökning genomfördes med 16 personer som var 75 år och äldre i en större stadi södra Sverige. Informanterna, tio kvinnor och sex män, befann sig alla i ”den tredje åldern” som omfattar den aktiva period i livet som inträder efter avslutat yrkesliv. De anmälde sig frivilligt att delta i studien efter att en förfrågan ställts till tre lokala pensionärsföreningar. Resultat: Resultaten visar att det för personer i den tredje åldern är de upplevelsemässiga värdena som är avgörande för den subjektiva livskvaliteten. Upplevd hälsa, genom rörlighet och förmåga att klara vardagslivet, Trivsel i boendet samt meningsfulla sociala relationer &amp; aktivitetär avgörande för hur man upplever sin livskvalitet. Bostadens tillgänglighet har ingen betydelse för den upplevda livskvaliteten och är ointressant innan man får egna erfarenheter av konsekvenserna. Att kunna bo kvar i sin bostad är viktigt för livskvaliteten och man är inte beredd att byta bostad för att få bättre tillgänglighet. Slutsatser: På kort sikt behöver äldre i tredje åldern bättre kunskaper och större medvetenhet om vilka fördelar det kan medföra att ta ansvar för och planera sitt boende inför de funktionsned-sättningar som kan följa av hög ålder. Eftersom möjligheten att bo kvar i sin bostad är så väsentlig för livskvaliteten är det på längre sikt viktigt med fler tillgängliga bostäder, föratt äldre inte ska behöva byta bostad när funktionsnedsättningar inträder. Bostadsbeståndet som helhet behöver således bli mer tillgängligt. Det finns anledning att i större utsträckning koppla ihop bostadspolitik och folkhälsopolitik avseende äldre / Background: The rapidly ageing population in the Nordic countries warrants research on factors that older adults self-report as contributing to healthy ageing and enhanced quality of life. In Sweden,previous research focused mainly on structural factors related to living conditions. Housing is important because almost 50 % of all people 80 years or older live in homes that lack adequate accessibility. Aim:This study aimed to nvestigate how older adults experience quality of life and identify related key factors.We also aimed to increase understanding of what older adults consider important to quality of life, and how home accessibility contributes to such quality and how they view their living situation. Methods: We interviewed 16 adults aged 75 years or older,residing in a larger city in southern Sweden. All informants were in “the third age”(i.e., the period of active and healthy ageing that usually follows retirement).The informants, ten females and six males, volunteered to an interview after an inquiry was directed to three local pensioners associations. Results: Our results demonstrate that perception outweighs structure for quality of life among active and healthy older people. We identified three key factors that influence quality of life, (i) experienced health status (i.e., mobility and ability to cope with everyday life); (ii) residential comfort; and (iii) meaningful social relationships and activity. Interviewees reported that factors related to residential accessibility are not as important, at least as long as the consequences of limited access do not interfere with everyday life. Conclusions: For the near future, older people in the third age need better understanding and awareness of the benefits that result from taking responsibility for and planning their living arrangements before disabilities affect quality of life. Because remainingin one'sown home is so essential to quality of life, Sweden ́s housing stock must become more accessible.Long-termplanning(i.e.,national and local government building regulations)should ensureav ailability of accessible homes for the elderly, to avoid forcing them to move when disability occurs. Achieving these goals will require stronger links between housing and public health policies regarding the elderly / <p>ISBN 978-91-86739-87-4</p>

Bakgrund: Vanligaste behandlingsformen för bröstcancer är kirurgi, där ibland hela bröstet tas bort (mastektomi). Ibland görs bröstrekonstruktion efter mastektomi. Tidigare studier visar att mastektomi kan ha negativ inverkan på kvinnors livskvalitet och kroppsuppfattning. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor som genomgått mastektomi skattar sin livskvalitet och kroppsuppfattning, samt om samband kan ses mellan dessa. Syftet var även att beskriva om det finns skillnader i livskvalitet och kroppsuppfattning mellan kvinnor som genomgått mastektomi med eller utan bröstrekonstruktion. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie använts. Enkäter skickades till samtliga (975) kvinnor som inom en treårsperiod genomgått mastektomi i Uppsala, Gävle eller Falun. Livskvalitet och kroppsuppfattning mättes med de standardiserade frågeformulären Life Satisfaction Questionnaire och Body Image Scale. Enkätdatan sammanställdes i statistikprogrammet SPSS och analyserades med deskriptiv statistik, Spearmans rangkorrelation och Mann-Witney U-test. Resultat: Medianvärdet för kvinnornas livskvalitet var 76,5 på en skala 0 till 100, högre värde representerar mer positiv livskvalitet. Medianvärdet för kroppsuppfattning var 7 på en skala 0 till 30, lägre värde representerar mer positiv kroppsuppfattning. Ett moderat samband påvisades mellan skattningen av livskvalitet och kroppsuppfattning. Ju högre livskvalitet desto bättre kroppsuppfattning. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas i livskvalitet eller kroppsuppfattning mellan kvinnor som genomgått och inte genomgått rekonstruktion.   Slutsats: Livkvalitet och kroppsuppfattning skattades högt och det fanns ett samband mellan bättre livskvalitet och mer positiv kroppsuppfattning. Rekonstruktion kunde inte visas spela någon avgörande roll i hur kvinnorna skattade sin livskvalitet och kroppsuppfattning. Mer forskning behövs för att identifiera eventuella andra faktorer som kan påverka detta. / Background: The most common treatment for breast cancer is surgery, sometimes the entire breast is removed (mastectomy) and sometimes reconstruction is done. Mastectomy can have negative impact on women´s quality of life and body image.   Objective: The aim was to explore how women that underwent mastectomy rate their quality of life and body image, and if a correlation exists between these. The aim was also to explore if differences exists in quality of life and body image, between women who underwent reconstruction after their mastectomy or not.   Methods: A quantitative cross-sectional study was used, surveys were sent out to 975 women in Uppsala, Gävle and Falun. The Life Satisfaction Questionnaire and Body Image Scale were used to measure quality of life and body image. Data were analyzed with descriptive statistics, Spearman’s rank correlation and Mann-Whitney U-test.   Results: Median value for women’s quality of life was 76.5 on a 0-100 scale, the higher value the higher quality of life. Median value for women’s body image was 7 on a 0-30 scale, the lower value showed more positive body image. A moderate correlation was found between quality of life and body image. No significant differences existed in quality of life and body image between women that underwent reconstruction or not.   Conclusions: Quality of life and body image were rated high and a correlation between better quality of life and body image was demonstrated. Reconstruction did not seem to have a crucial role in how the women rated their quality of life and body image, more studies are necessary to identify if there is other factors that affect this more.

Att åldras kan innebära stora genomgripande förändringar i den äldre personens liv. Som sjuksköterska i hemsjukvård är erfarenheten att det behövs ökade kunskaper om hur den äldre klarar av åldrandet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa äldre personers copingstrategier för att klara av åldrandet. Sökningar via databaserna resulterade i 11 artiklar med kvalitativ design som analyserats med fokus på syftet. Den kvalitativa analysen av artiklarna resulterade i flera copingstrategier vilka bildade ett huvudtema, Att skapa ny tillvaro och sex underteman, Att acceptera nya förhållanden, Att tänka positivt och kämpa, Att resignera inför omständigheterna, Att ta hjälp av andra, Att ha struktur i tillvaron samt Att hålla igång och använda tekniska lösningar. Åldrandet tillhör livet och innebär bland annat förluster eller hot om förlust vilka behövde klaras av genom att skapa ny tillvaro. Viktigast för de personer som vårdar äldre är att visa respekt för den äldres önskningar och att ha tid att lära känna den äldres behov samt vårda i en lugn miljö. Meningsfulla aktiviteter var betydelsefullt, dels för stimulans och distraktion men också för social samvaro. Kunskapen om äldres copingstrategier ger sjuksköterskan bättre förutsättningar att vårda äldre personer och stödja ett gott åldrande. / Aging can mean large changes for the older person’s life. The experience as a community care nurse is that there is a need for more knowledge of how the elderly cope with aging. The aim of this literature review was to investigate the strategies of coping with aging in the elderly. The review was based on 11 articles with qualitative design which had been focusing on the aim. The result of the quality analysis of the research articles resulted in several coping strategies as formed one mainthemes: To create a new existence and six subthemes: To accept new environments, To think in a positive way and fight, To resign ourselves circumstances, To accept help from others, To have a routine in day-to-day life and To keep active and use technical solutions. Ageing is past of life and losses or threat of loss is part of ageing and to be able to cope the need to create a new way is important. The literature review showed that the most important thing to consider for staff working with the elderly is to show respect for their wishes, to allow time to get to know their needs and to care for them in a calm environment. Meaningful activities were important to stimulate and distract but also for social interaction. The knowledge of the elderly persons way of coping gives the nurse a better way of caring for the individual and to support them in ageing.

Målet med Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ) är att skapa en kortfattad och lättadministrerad skattningsskala för självupplevd livskvalitet med goda psykometriska egenskaper vilken är gratis för alla att använda. I framtagningen av BBQ har data insamlad med Quality of Life Inventory (QOLI) i tidigare studier använts för att identifiera de livsområden med störst betydelse för självupplevd livskvalitet. I aktuell studie har normvärden tagits fram för den i studien ingående undersökningsgruppen bestående av 167 psykologistudenter. Studien har visat att BBQ har utmärkt reliabilitet (test-retest), 0,89. Vidare hade BBQ lika god validitet för undersökningsgruppen som QOLI. Resultatet vid faktoranalys av både QOLI och BBQ stämmer väl överens med vad som framkommit vid tidigare forskning av QOLI, det vill säga att instrumentet mäter en bakomliggande faktor; livskvalitet. För att uppskatta diskriminativ förmåga och ta fram meningsfullt gränsvärde har studien även undersökt BBQ gentemot en klinisk patientgrupp bestående av 501 individer med förmodad social fobi. Att studien har visat att BBQ har lika god reliabilitet och validitet som QOLI, samt bättre diskriminativ förmåga att skilja mellan en icke-klinisk och en klinisk population, kan på sikt leda till att BBQ övertar QOLIs position som guldstandard i att mäta självupplevd livskvalitet.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 8000 kvinnor av bröstcancer och är därmed den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor. Den främsta behandlingsformen är kirurgi där man vanligtvis väljer att utföra en mastektomi, där hela bröstet opereras bort, eller bröstbevarande kirurgi. Förlusten av ett eller båda brösten ger ofta fysiska och psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av sin hälsorelaterade livskvalitet och psykosociala hälsa efter mastektomi med eller utan rekonstruktion. Metod: En deskriptiv studie med kvalitativ metod användes. Urvalet var strategiskt bestående av fem kvinnor som genomgått rekonstruktion/inte genomgått rekonstruktion med varierande åldrar samt olika civilstånd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Förändringen i självbild som en mastektomi ger kan leda till begränsningar i den vardagliga livsföringen. Kvinnorna blir dagligen påminda om den fysiska förändringen och upplever detta som psykiskt påfrestande. Dock upplever kvinnorna diagnosen i de flesta fall som ett uppvaknande och ser nu livet som en ny möjlighet. Samtliga kvinnor upplevde en brist i den information som ges av hälso- och sjukvården samt det stöd som erbjuds dem efter avslutad behandling. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att kvinnor har olika uppfattning om livskvalitet. En del av kvinnorna upplever att det förändrade utseendet i samband med en mastektomi är ett hinder i vardagen. Dessa kvinnor har ett stort behov av information och stöd även en längre tid efter avslutad behandling, det ställer höga krav på sjukvårdspersonal inom dessa områden. / Background: Every year approximately 8000 women in Sweden are diagnosed with breast cancer and therefore it´s the most common form of cancer in women. The foremost treatment is surgery where the most common treatment is mastectomy, where the entire breast is surgically removed.The loss of one or both breasts often provides physical and psychological consequences. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of their health related quality of life and psychosocial health after mastectomy with or without reconstruction. Method: A descriptive study with qualitative method was used. A strategic selection was conducted where five women who have undergone reconstruction or not, with varying ages and different marital status were selected. Semi-structured interviews were conducted and analyzed with content analysis. Result: The change in self-image can lead to limitations in everyday living. The women are reminded every day about the physical change and experience this as psychologically stressful. However in most cases the woman perceives the diagnosis as an awakening and now sees life as a new opportunity. All of the women experienced a lack of information provided by health care and support offered to them after completion of treatment. Conclusion: Women have different perceptions about quality of life. Some women feel that the altered appearance is an obstacle in everyday life. These women have a great need for information and support even a long time after completed treatment, this places high demands on the health care professionals in these areas.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet. Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed. Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla. Livskvalitet kunde påverkas utifrån både fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. Sjuksköterskan hade därför en viktig roll i att ha en helhetssyn på patienten och se denne som en enskild individ i situationen, för att livskvalitet ska kunna främjas optimalt hos patienten. Slutsats: Livskvalitet är ett oändligt begrepp, som har en unik betydelse för varje patient. Som sjuksköterska fanns inget facit på vilka åtgärder som bäst kan främja patientens livskvalitet. Dock handlar det om till stor del för sjuksköterskan att våga möta patienten i denna svåra situation och att våga lyssna på patienten.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.