I vår kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på barnens artkunskap vad gäller djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om djur än om växter. De växtarter barnen visar intresse för eller känner till är bland annat solros, maskros, smörblomma, ros, blåsippa, vitsippa och näckros. Vad gäller djurarter är barnen intresserade av eller känner till bland annat giraff, älg, häst, rådjur, katt, igelkott, gädda och rödhake. Förskolebarnen berättar om många erfarenheter de har av djur och växter. Barnen har också många frågor som de är nyfikna på, vilket visar att barnen gärna vill veta mer om djur och växter.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lärande för hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anläggas i all undervisning. Lärande för hållbar utveckling karaktäriseras av att komplexa hålbarhetsfrågor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas på ett pluralistiskt sätt, vilket syftar till att ge eleverna förmåga till övervägda etiska ställningstaganden. Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lärande hållbar utveckling behandlas i läroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lärande för hållbar utveckling får i läroböckerna, men också vilka innehållsliga aspekter av hållbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida läroböckerna verkade främjande för pluralistiska arbetsformer. Tre nya biologiläroböcker, anpassade till den senaste läroplanen, jämfördes med motsvarande äldre upplagor i dessa avseenden. Lärande för hållbar utveckling visade sig ges ett varierat men genomgående lågt utrymme i läroböckerna, och det var då framförallt ekologiska aspekter som lyftes fram. Vidare konstaterades läroböckerna genom sin framställningsform och sina arbetsuppgifter huvudsakligen hindra möjligheten till pluralistiska arbetsformer. Ingen utveckling i de nyare upplagorna kunde ses förutom i ett enskilt fall. Studien konstaterade alltså en diskrepans mellan styrdokument och biologiläroböcker vad gäller lärande för hållbar utveckling. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning på området. En slutsats av studien är att läraren inte i första hand kan söka stöd i läroböckerna för att åstadkomma en undervisning för hållbar utveckling, en annan att det finns ett behov av vidareutveckling av biologiläroböckerna i dessa avseenden.

Omgivningens ökade krav på ansvarstagande och transparens leder till att företag i allt större utsträckning väljer att visa hur de arbetar med samhällsansvar och hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling syftar till att bedriva en verksamhet som inte äventyrar kommande generationers behov, och kan sägas utgöra kärnan i arbetet och redovisningen av ansvarsfrågor. Att hållbarhetsredovisa innebär att företag, utöver den ekonomiska aspekten, även redogör för dess sociala och miljömässiga påverkan på samhället. Ett av de mest accepterade ramverken för detta är Global Reporting Initiative (GRI), vars grundsyfte är att redovisningen ska bidra till utvecklat hållbarhetsarbete. Syftet med studien fokuserar till hur GRI:s riktlinjer kan förbättra arbetet för en hållbar utveckling. Vi avser att undersöka fallföretaget Umeå Energis hållbarhetsarbete för att se vilka förutsättningar som finns för införandet av en trovärdig hållbarhetsredovisning. Uppsatsen genomfördes med fallstudien som forskningsstrategi och datainsamlingen bestod av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med delar av Umeå Energis ledning. Den teoretiska referensramen behandlar forskningsområden som kan hänföras till GRI:s riktlinjer, och utgör därför relevans. Studiens slutsatser vilar på vårt deduktiva angreppssätt som syftat till att koppla ihop teori med det insamlade intervjumaterialet. Vi har även varit öppna för explorativa inslag, vilket kan urskiljas i en mer generell modell. Umeå Energi har i grunden goda förutsättningar för införandet av en hållbarhetsredovisning, med en engagerad ledning och stora ambitioner inom miljöaspekten för att nå en hållbar utveckling. Studiens slutsatser visar att Umeå Energi bör arbeta mot en gemensam definition av dess samhällsansvar för att få ett mer enhetligt arbete inom organisationen och kunna identifiera väsentliga frågor att rapportera. En förbättrad dialog med intressenterna bidrar till att Umeå Energi får fokus på de viktigaste hållbarhetsfrågorna, och genom att proaktivt arbeta för en överensstämmelse mellan samhällets värderingar och företagets, kommer även legitimitet att utvinnas. Vidare indikerar studien att tydligare mål inom den sociala aspekten kan hjälpa Umeå Energi till mer struktur i arbetet. Vi har även uppfattat att det är av relevans att hållbarhetsredovisningens syfte som ett styrverktyg genomsyras i hela ledningen för att på så sätt strategiskt kunna sträva mot ett förbättrat hållbarhetsarbete. Studien resulterar i en rekommendationsmodell som visar att det är företagets värdegrund, intressentdialog och samsyn på syftet med hållbarhetsredovisningen som ligger till grund för ökade förutsättningar för införandet av en trovärdig hållbarhetsredovisning.

Bakgrund: Numera engagerar sig allt fler företag i sociala och miljömässiga frågor då det förekommer ett krav från intressenter om att företag ska ta sådant ansvar. Fler företag involverar verksamheten i aktiviteter som berör Corporate social responsibility (CSR), för att tillfredsställa externa intressenter och uppnå en fördelaktigare position hos verksamhetens intressentgrupper. Problemdiskussion: Det förekommer en uppfattning om att företag enbart involverar verksamheten i frågor kring CSR i syfte att endast främja den egna verksamheten. Forskare menar att CSR aktiviteter inom ett företag kan ha en god inverkan på varumärket medan en del anser att effekten av dessa inte är uppenbara och tydliga. Frågeställning: Hur inkorporerat är CSR i Coops affärsidé och hur implementeras dessa hållbarhetsstrategier på butiksnivå? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ett företag i Sverige arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR). Vidare är syftet att undersöka hur företagets strategier inom CSR stärkt varumärket samt hur har resultatet av deras hållbarhetsstrategier gjort detta. Metod: Denna uppsats har utgått ifrån en kvalitativ ansats för att undersöka företaget Coop, där tillvägagångssättet delvis varit intervjuer med konsumenter och butikschefer samt företagets hållbarhetschef. Vidare har studien utgått ifrån sekundärdata för att analysera verksamheten genom relevanta teorier. Den teoretiska referensramen innehåller teorier om CSR av olika forskare samt Carrolls CSR pyramid. Vidare har den insamlade datan analyseras genom teoriernaom CSR, Carrolls Pyramid, Brand Identity, Brand Equity, Corporate Identity samt kommunikation av CSR. Slutsats: CSR är väl interagerat i Coops affärsidé framförallt på central nivå inom organisation. Dock har deras hållbarhets strategier inte stärkt varumärket enligt den empiriska undersökningen. Coop bör bli tydligare i sin kommunikation av sina hållbarhetsaktiviteter annars kommer detta inte att vara en avgörande faktor som stärker Coops varumärke.

Lack of safe drinking water is one of the biggest humanitarian problems in the world today. Over one billion people in developing countries have no access to good quality drinking water, and subsequently, diarrhoea caused by unclean water leads to 1.8 million deaths of children under the age of five. That corresponds to 90 per cent of all deaths among children in that age group. However, by improving water and sanitation management, one tenth of all worldwide cases of disease can be prevented. In relation to this, the United Nations has launched the seventh millennium goal, which is to half the proportion of people lacking access to safe drinking water by year 2015 (compared with the proportion of year 2000). Therefore, it is important to both improve and develop water treatment techniques in order to achieve a sustainable development, especially in the third world.   Kofi Ansah and Edumafa are two villages on the Ghanaian countryside. Here, as in the rest of Ghana, it is common to drink water from throwaway plastic containers. This is because the water quality is poor in the stationary water sources such as tanks and wells etc. The plastic containers contribute to a big waste problem and it´s therefore desirable to improve the water quality in stationary water sources in order to reduce the waste problem that now is occurring.   Solar Disinfection, or SODIS, is a water treatment technique that is based on solar radiation. Water containers (usually PET bottles) are filled with water and then exposed to the sun for about six hours. The germicidal effect can be derived to thermal heating in combination with the sun’s ultraviolet radiation. The technique is suitable in the third world since the treatment procedure is both simple and inexpensive. The purpose of this study was to estimate the possible waste reduction regarding the small plastic containers by the implementation of SODIS as a water treatment technique, and evaluate if SODIS is an adequate way to improve the quality of water collected from stationary water distribution systems in Ghana.   The study has shown that SODIS is an adequate method for producing low health risk water at a household level in Ghana. A solar exposure of six hours is enough to reach a safe bacterial content within the treated water. It is also clear that SODIS could reduce the present waste problem regarding the throwaway plastic containers by more than 1600 plastic bags per person and year, and that the Ghanaians attitude to start performing SODIS is positive.   Further work should be aimed at implementing SODIS as a water treatment technique by teaching the Ghanaian people, especially in the rural areas, the importance of water and sanitation issues. The implementation of SODIS is a long term project that cannot be accomplished singlehandedly. It can be achieved by instructing certain people in the villages as to how the procedure is done. For this to be effective, these individuals should preferably be well educated and speak both English and the local language. These people can in turn educate and instruct the other villagers in how SODIS is executed and by doing so complete and secure a sustainable use of the technique. / Bristen på rent dricksvatten är ett av de största humanitära problemen världen står inför idag. Över en miljard människor i utvecklingsländer saknar tillgång till rent dricksvatten, och diarré orsakat av orent vatten leder varje år till 1,8 miljoner barn under fem års död. Det motsvarar 90 procent av alla dödsfall bland barn i den åldersgruppen. Vidare kan 10 procent av världens alla sjukdomsfall förebyggas genom förbättrad vatten- och sanitetshantering. I tillägg till detta har Förenta Nationerna lanserat det sjunde millenniemålet som är att halvera antalet människor utan tillgång till rent dricksvatten till år 2015 (jämfört med nivåerna år 2000). Det råder därför ingen tvekan om att det är viktigt att både förbättra och utveckla vattenreningstekniker, särskilt i tredje världen.   Kofi Ansah och Edumafa är två byar på den ghananska landsbygden. Där är det, som i resten av landet, vanligt att dricka sitt vatten ur engångsplastpåsar. Detta eftersom vattenkvalitén är undermålig i stationära vattenkällor, såsom tankar och brunnar etc. Plastpåsarna bidrar till ett omfattande avfallsproblem och det vore därför önskvärt att förbättra kvalitén hos vattnet från stationära källor för att på så vis minska plastanvändningen.   Solar Disinfection, eller SODIS, är en vattenreningsteknik som baseras på solstrålning. Vattenbehållare (vanligtvis PET-flaskor) fylls med vatten och exponeras sedan för solen i ungefär sex timmar. Den desinficerande effekten kan förklaras med termisk rening i kombination med solens ultravioletta strålning. Tekniken är lämplig i utvecklingsländer eftersom den är både enkel och billig att utföra. Studiens syfte var att uppskatta den potentiella avfallsreduceringen som skulle uppstå om man skulle implementera SODIS, samt att undersöka om SODIS är en lämplig vattenreningsteknik för att förbättra vattenkvalitén från stationära system i Ghana.   Studien har visat att SODIS är en lämplig metod för att producera vatten med en låg hälsorisk för små hushåll Ghana. Sex timmars solexponering är tillräckligt för att nå en säker bakterienivå hos det behandlade vattnet. Det är också tydligt att SODIS kan reducera avfallsproblemet gällande plastpåsarna med mer än 1600 plastpåsar per person och år samt att ghananernas inställning till SODIS är positiv.   Framtida arbete bör vara inriktat på att implementera SODIS genom att upplysa den ghananska befolkningen, särskilt på landsbygden, vikten av vatten- och sanitetsfrågor. En SODIS-implementering är ett långsiktigt projekt och kan inte åstadkommas ensamt. Det kan uppnås genom att instruera vissa människor i byarna hur tekniken går till. Dessa individer bör vara välutbildade och dessutom tala både engelska och det lokala språket. Dessa personer kan sedan lära och instruera övriga bybor hur SODIS går till och på så sätt fullborda och säkerställa ett hållbart användande av tekniken.

The purpose of this study is to investigate what knowledge children in preschool have about recycling, and to examine how teachers work with environmental efforts to increase children's understanding of environment and sustainable development. And if there is differs between the two preschool classes, one of which has a environmental profile. The study is based on qualitative semi-structured interview methods of teachers and children, and observation of the children during a sorting exercise with a number of garbage objects. The result shows that teachers in the environment profiled preschool spend more time per week on work related to environmental and natural issues and worked more thematic. Similarity between this preschool classes is that the use of outdoor education to get into environmental awareness. Children's awareness of recycling and reuse are greater in the preschool class with environmental profile. Outdoor education gives children the opportunity to learn about nature and form their own feeling and opinion about it. Education is important in the knowledge of children in preschool age in environmental issues related to recycling.

Rapporten behandlar framtagandet av en produktutvecklingsmetod för industriellt restmaterial. Studien har gjorts på uppdrag av Creatables som är ett projekt inom företaget KAAV AB.Creatables arbetar med att ta fram konsumentprodukter genom att ta tillvara och förädla restmaterial från industrin, därav deras slogan Made from Waste. Dagens konsumtionssamhälle förbrukar mycket av jordens resurser och det krävs en effektivisering i utnyttjandet av dessa för att säkra tillgångar för framtida generationer. Creatables är ett ungt projekt med små resurser och således har syftet med examensarbetet varit att ta fram en ny produktutvecklingsmetod för Creatables anpassad till deras arbetssätt och storlek. För att utreda uppgiften har arbetet delats in i två delar som sedan utvecklats parallellt med varandra. En produktutvecklingsmetod och ett flertal produkter av restmaterial har arbetets fram. Litteraturstudier, intervjuer och studiebesök har genomförts för att bygga en grund för resultatet att stå på. Tidigare publicerade teorier om produktutveckling har studerats och informationen och resultaten från dessa har i kombination med produktutvecklingsarbetet använts för att ta fram en produktutvecklingsmetod som passar Creatables. Resultatet är indelat i tre huvudområden. Första delen av resultatet är en vägledning till hur Creatables bör arbeta och tänka för att hitta relevanta företag. Därefter följer en utförlig beskrivning av den framtagna produktutvecklingsmetoden som har fått namnet The Creatables’ Way. Fortsatt arbete bör bedrivas med att testa och utvärdera den framtagna produktutvecklingsmetoden med avsikt att jämföra den med Creatables arbetssätt idag för att sedan kombinera starka och svaga sidor från de båda.

Världen krymper i och med ökad globalisering, ska vi kunna leva tillsammans på ett hållbart sätt måste vi alla ta vårt ansvar, stora som små, företag som privatpersoner. Detta medför starka argument för att ta fram lättanvända metoder för hållbarhetsgranskning. Sustainable Sweden Southeast AB (SSSE) är ett nätverksföretag som samlar och marknadsför sina delägares miljöteknikkompetens under ett gemensamt varumärke. SSSE har ett hållbarhetsråd som hjälper till att granska nya potentiella delägare, dock saknas i dag en fungerande metod för detta. På uppdrag av SSSE:s VD har en ny metod för granskning arbetats fram, en checklista med hållbarhetskriterier, vilket också är detta examensarbetes syfte. Den resulterande checklistan har 83 kriterier, främst med inriktning på två av hållbar utvecklings tre ben; ekologiska och sociala aspekter. En bilaga medföljer checklistan, den förklarar de olika kriterierna och hjälper till att tolka dem lika för alla som fyller i listan. De hållbarhetsgranskningsmallar som finns är främst anpassade för stora företag med stora resurser, företagen i SSSE:s nätverk är små och medelstora företag som behöver något mer konkret. Med hjälp av litteraturstudier har de stora kriterierna tolkats och omformats till mer konkreta kriterier. Slutsatsen är att checklistor verkar vara ett välanvänt och effektivt verktyg samt att företagsvärlden har börjat ta sitt sociala ansvar genom CSR (Corporate Social Responsibility), även om det är i storföretagens värld det händer.

I mitt examensprojekt har jag utgått ifrån hållbar utveckling och människan i rörelse samt vardagens estetik. De flesta som reser idag använder transportmedel som flyg, buss eller tåg osv. Oavsett om de olika resemetoderna skiljer sig i miljöpåverkan, så påverkas alltid miljön negativt av dessa färdsätt. Det hållbaraste sättet att resa på är därför till fots. Min målgrupp i det här projektet blev då naturligt friluftsutövare som inte använder sig av dessa miljöbelastande färdmedel. Andra miljöbelastande delar av produktutvecklingen som jag som produktdesigner har möjlighet att påverka genom produktens utformning är att göra den mer unik. En unik produkt tar man hand om och lagar om den går sönder då den är oersättlig. En miljömässigt viktig del av en produkts liv är också vad som händer med den om den eventuellt ska kasseras. Det är därför viktigt att jag har i åtanke under hela designprocessen hur hopsättningen av olika delar ser ut, för att underlätta återvinningen av de olika materialen. Eftersom jag vill att produkten ska ha ett så långt liv som möjligt är det enligt mig viktigt att utformandet av en hållbar produkt ignorerar nutidens trender, och att produktens estetik talar om för användaren att det inte är en slit och släng produkt. Jag valde att i mitt projektarbete samarbeta mot ett företag. Anledningen till detta är att jag ser ett stort behov av erfarenheten av att ta kontakt, samtala med och ta fram en produkt för ett företag. Resultatet av det här examensprojektet är vattenrenaren WaterCycle. En produkt som med olika filter kan filtrera bort skadliga bakterier, parasiter och organiska föroreningar. WaterCycle är utformad med den globala standarden för gängor som tex. används på PET-flaskor, för att lätt kunna användas i så bred utsträckning som möjligt. Produktens hölje i aluminium gör att den blir både hållbar, lätt kan återvinnas samtidigt som metallens egenskaper lämpar sig väl tillsammans med vatten. Så oavsett om man har problem med dåligt kranvatten, är en friluftsutövare ute på en veckolång vandring i naturen. Så kan man oavsett vattenkälla med WaterCycle alltid ha tillgång till dricksvatten.

Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, då strävan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta är nödvändigt då Norrköping drabbats av flera nedläggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida då de befintliga fysiska strukturerna inte är anpassade till den ökade trafikmängd som tillväxten ger upphov till. De stora trafikmängderna genererar höga halter av luftföroreningar, däribland hälsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft blir därmed svårt att nå. Då Norrköpings innerstad har höga halter av partiklar blev kommunen ålagd av regeringen att arbeta fram ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med problemet. En arbetsgrupp bestående av aktörer från olika delar av kommunen tog under hösten 2005 och våren 2006 fram förslag på åtgärder. Denna studie bygger på en kvalitativ intervjumetodik där aktörer från den aktuella arbetsgruppen intervjuats för att få en djupare förståelse för problematiken kring den snabba utvecklingstakten och uppfyllelsen av miljömålet Frisk luft. Det empiriska materialet kopplas i analysen ihop med de teoretiska utgångspunkterna i form av samhällsplanering och kommunikationsteori. I denna studie har vi kommit fram till att de ekonomiska aspekterna får större betydelse än de sociala och ekologiska dimensionerna när utveckling står högt på agendan i en kommun. På vilket sätt en stad utvecklas och utformas får stor betydelse för vilken möjlighet det finns att nå uppsatta miljömål. Har man väl byggt in sig i en fast samhällstruktur, begränsar det chanserna att nå ett långsiktigt hållbart samhälle.