<p>Det ställs allt högre miljökrav på företag i dagsläget, både från myndigheter och från andra intressenter. Detta på grund av att förståelsen för miljöproblematiken har blivit bättre och allt fler vill hjälpa till i arbetet mot en hållbar utveckling. En viktig drivkraft mot en hållbar utveckling är miljölagstiftningen. I Sverige är det främst miljöbalken som används som styrmedel mot ett hållbart samhälle men det har även kommit ytterligare lagar och bestämmelser från EU som måste följas.</p><p>Det är viktigt att företagen följer miljölagstiftningen och därför väljer många företag att arbeta med miljöledningssystem. För de företag som inte arbetar med miljöledningssystem kan det vara svårt att veta hur man ska arbeta med miljöfrågor på företaget och hur företaget ska kunna leva upp till miljölagstiftningen.</p><p>Detta är en studie av ett företag som har valt att inte arbeta med miljöledningssystem och hur företaget arbetar med miljöfrågor i dag. Analysen av hur företaget arbetar gjordes mestadels genom dokumentstudier av företagets egna framtagna dokument. Under analysen framkom både bra och dåliga saker med deras arbetssätt som det ser ut i dag. På uppdrag av företaget arbetades det fram rekommendationer om hur man kan arbeta med miljöfrågor i framtiden. Detta gjordes utifrån analysen om hur företaget arbetar idag samt den bakgrundsinformation som gjordes om ett arbete med miljöledningssystem.</p><p>Slutsatser som man kan dra både från ett arbete med miljöledningssystem och från de rekommendationer som arbetades fram under studien är att det viktigaste när man vill arbeta aktivt med miljöfrågor på ett företag är att man har en bra organisation. Organisationen ska även innehålla ett tydligt definierat ansvar. Det är dessutom viktigt med en bra dokumentation som styrker det miljöarbete som utförs på och inom företaget. I de fall organisation och dokumentation är bristfälliga kan det vara svårt att visa att man lever upp till miljölagstiftningen och att man arbetar aktivt med miljöfrågor, vilket är viktigt för att företaget ska kunna säkra en plats på den framtida marknaden.</p>

<p>I samband med den aktuella klimatdebatten har översvämningar i Sverige fått en allt större betydelse i samhället. Forskning visar på en global uppvärmning och medeltemperaturen förväntas höjas fram till 2100, vilket kan påverka Sveriges kuster då havets yta stiger, samt har stigit mer än vad det har gjort i snitt på flera tusen år.</p><p>När Sverige drabbas av översvämningar beror detta i första hand på stor vattentillförsel på grund av kraftigt regn eller snösmältning till sjöar och vattendrag. Idag inträffar dessutom allt oftare extrema väderföreteelser, vilka också kan vara bidragande orsaker till översvämningar. Arvika respektive Kristianstad har båda erfarenheter av översvämningars risker. De är två av de städer som har drabbats värst av översvämningar i Sverige, i samband med ovanligt kraftig nederbörd. Här har respektive stads kommuner till skillnad från många andra, tagit översvämningsproblematiken på allvar och har efter respektive omfattande katastrof satt i gång ett förebyggande arbete för att i framtiden minska risken för översvämningsskador.</p><p>Fysisk planering handlar om hur mark och vatten ska användas och blir idag allt viktigare för att förvalta och utveckla natur- och kulturlandskapet så att miljöproblem kan förebyggas. Vissa platser är inte lämpliga för bebyggelse och åtgärder kan därmed planeras som exempelvis nivåhöjning av mark och i och med detta minska risken för översvämning. Ett viktigt underlag för den fysiska planeringen är översvämningskartor, vilka är ett hjälpmedel för att nå mål om begränsade skador i samband med höga vattenflöden. Kartorna visar vilka områden utmed ett vattendrag som riskerar att översvämmas vid höga vattenflöden.</p><p>Då jag läser till lärare har jag i min uppsats även lagt vikt vid en didaktisk del där jag behandlar frågan kring hållbar utveckling och hur detta begrepp kan lyftas in i skolundervisningen. Efter avslutade studier på gymnasiet är det viktigt att eleven har kunskap kring hållbar utveckling. Eleverna kan då ta ställning kring frågor som rör detta i samhället vilket gör att vi gemensamt kan skapa ett hållbart samhälle. Agenda 21 som är en omfattande handlingsplan för hållbar utveckling har från år 2000 även tillhandahållit en utveckling för utbildning om hållbar utveckling.</p><p>Enligt undersökningar har det visat sig att många lärare känner att det är brist på tid såväl som kunskap för att kunna behandla frågan om hållbar utveckling. Jag har vänt mig till en skola för hållbar utveckling och därmed fått fakta kring hur denna skola arbetar i praktiken för att lyfta in hållbar utveckling i skolundervisningen.</p>

<p>Vi lever idag i ett konsumtionssamhälle som innebär att vi förbrukar varor och tjänster i en hög takt och konsumtionsbeteendet styrs inte enbart av behov utan snarare av en vilja att förnya och att stärka vår sociala position. Den ökade konsumtionen har lett till ett köp och släng beteende som tär på jordens resurser och om företag på något sätt kan undvika detta är det positivt ur både ett samhälls- och miljöperspektiv. Ett sätt att få konsumenterna att köpa färre produkter och mer sällan är att öka graden av design i produkten och därmed förlänga produktens hållbarhet. Design har som första uppgift att säkra människans överlevnad och när basbehoven är uppfyllda kan design även användas för att göra livet mer bekvämt och innehållsrikt. Begreppet design handlar inte enbart om utseende, utan innefattar per definition funktionalitet och målet med design är att uppfylla behov hos användarna både vad gäller funktion och utseende. Designade produkter kan ge ett företag konkurrensfördelar, vilket i sin tur kan leda till större marknadsandelar. Det är dock viktigt att komma ihåg att en ökad marknadsandel även ökar företagets ansvar gentemot samhället, miljön och den enskilda individen. En del av det ansvaret kan vara en satsning på hållbar utveckling och hållbara produkter. Hållbar utveckling definieras som en utveckling som möter dagens behov utan att kompromissa framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. </p><p>Vi har arbetat enligt en deduktiv metod. Uppsatsen är teoretiskt präglad men produktexempel används som empiriskt material för att belysa teorierna. </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett företag kan satsa på designade produkter, för att dels skapa konkurrensfördelar för företag och för att dels skapa ett mervärde för kunden. Vidare vill vi undersöka hur detta mervärde kan leda till att produkterna blir mer hållbara samtidigt som en hållbar utveckling gynnas.</p><p>I teorikapitlet Design för hållbar utveckling behandlas begreppen konkurrensfördelar, design, värde, hållbar utveckling och produkter. Alla delar är relevanta för att vi ska kunna uppfylla vårt syfte och därför presenteras definitioner av begreppen samt olika aspekter som ligger till grund för diskussionen i kapitel fyra. </p><p>Uppsatsen visar att en satsning på design kan vara ett sätt för företagen att öka hållbarheten på sina produkter genom att dels tilltala kunden på ett estetiskt plan och dels genom att förbättra användandet av produkten.</p>

<p>I Sverige är hållbar utveckling ett övergripande mål för regeringens politik. Alla politiska beslut som fattas ska i ett längre tidsperspektiv ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Hållbar utveckling återkommer i Miljöbalkens första paragraf. Miljöbalkens syfte är i första hand att generellt skydda människors hälsa, främja tillkomsten eller bevarandet av stabila ekosystem och att ge förutsättningar för att naturresurser ska kunna användas på ett sätt som är hållbart. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13-18 §§ och dess syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.</p><p>Strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige och innebär att det är förbjudet att bygga inom 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar samt vattendrag. Dock kan dispens från dessa bestämmelser sökas om särskilda skäl föreligger. De flesta kommuner i Sverige har via delegation från länsstyrelsen ansvar för prövning av dispensärenden gällande strandskyddsbestämmelserna.</p><p>Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur kommuner idag tolkar och fattar beslut om dispens utifrån strandskyddsbestämmelserna samt att diskutera hur aspekterna inom hållbar utveckling påverkas av kommunernas tolkningar och beslut. För att uppnå studiens syfte har textanalyser genomförts på Miljöbalkens 7 kapitel, 13–18 §§, propositionen till Miljöbalken (1997/98: 45) samt dispensbeslut från fyra utvalda kommuner. För att ta reda på hur lagen används i praktiken genomfördes kvalitativa intervjuer med tjänstemän från samma kommuner.</p><p>Under studien framkom det bland annat att det finns en problematik i och med att strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige samt att det finns svårigheter vid bedömning och tillämpning av särskilda skäl.</p><p>De slutsatser som dras är bland andra att strandskyddsbestämmelserna ger utrymme för tolkningar vilket leder till att de kan användas för att passa olika intressen i samhället och därigenom gynnar samt missgynnar olika aspekter inom hållbar utveckling.</p>

<p>Hållbar utveckling i skolan</p><p>– en studie om hur lärare arbetar med hållbar utveckling</p><p>Sustainable development in school</p><p>– a study about teachers work with sustainable development</p><p>I detta arbete har jag tittat på hur lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen arbetar med hållbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hållbar utveckling där de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvärmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som står om hållbar utveckling i läroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur två olika skolor har arbetat på olika sätt med hållbar utveckling.</p><p>Metoden som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer där fyra naturvetenskapslärare har intervjuats om sin undervisning i hållbar utveckling. I resultat delen redovisas sedan arbetets två frågeställningar genom att de svar som har getts under intervjuerna har sammanställts. Under analysavsnittet kopplas sedan svaren i resultatet till vad som står i teoriavsnitten. Som avslutning ges en diskussion där jag kopplar egna tankar till teoriavsnitt och resultat. Slutsatsen av detta arbete är att lärare inom de naturvetenskapliga ämnena arbetar med hållbar utveckling och att eleverna enligt dem har en positiv inställning.</p>

<p>Begreppet hållbar utveckling är synnerligen aktuellt i dagens samhälle. Förskolor kan idag ansöka om att få bli miljöcertifierade och på det sättet göra barnen delaktiga i det dagliga miljöarbetet som bedrivs på förskolan. Frågan är då om det är viktigt för miljöarbetet i allmänhet att det växer fram fler miljöcertifierade förskolor.</p><p>Vi har valt att försöka ta reda på om pedagogernas engagemang och miljömedvetenhet varierar beroende på om de arbetar på en miljöcertifierad förskola eller inte. Undersökningen bygger på intervjuer med pedagoger på en förskola med Grön Flagg, och en förskola utan miljöcertifiering. Utifrån de resultat vi fick fram kan vi se att skillnaderna mellan de båda förskolorna inte var så stora. Båda förskolorna uppgav brist på tid och stora barngrupper som anledningar till att de inte kunde utveckla detta arbete så mycket som de skulle vilja. Alla pedagogerna var också överens om att miljöarbetet var beroende på om det fanns någon eldsjäl på förskolan eller inte.</p>

<p>Det här examensarbetet på kandidatnivå resulterar i en undersökning av Derome AB:s nuvarande emballage till prefabricerade väggar och bjälklag. Dagens emballage för prefabväggar och bjälklag följer inte med i utvecklingen. I arbetet undersöks möjligheterna att gå från plastemballage till pappemballage genom materialstudier och med den hållbara utvecklingen i åtanke.</p>

<p>Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati.</p><p>Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver.</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan.</p><p>Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden. Kvalitén på att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna är bla beroende av elevernas mognad, ämne, baskunskaper, ålder, grupp och storlek. Det som brister är lärarnas förståelse av innebörden av begreppet hållbar utveckling, samt kopplingen till demokrati. Det ger en saknad av vilka kunskaper som behövs samt vilket etiskt förhållningssätt som krävs för att utveckla handlingskompetens inför en hållbar utveckling.</p>

<p>Syftet med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hållbar utveckling och vidare även ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs även människans påverkan på miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hållbar utveckling. Den metod som är aktuell i den här studien är en kvalitativ undersökningsmetod. Lärare inom ämnet hem- och konsumentkunskap samt lärare inom de samhällsorienterade ämnena geografi, religion, historia och samhällskunskap har deltagit i en enkätundersökning. Lärarna har besvarat några större öppna frågor gällande hur de integrerar hållbar utveckling i sin undervisning. Vidare även hur de definierar begreppet hållbar utveckling. Studien visar tydligt på att lärarna arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning, utefter sin egen begreppsdefinition. Samtliga lärare anser också att skolan har en stor roll när det gäller att få eleverna miljömedvetna.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur undervisningen i skolan utformas så att elever får kunskap om hållbar utveckling och att arbetet mot en hållbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte är att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas så att arbetet mot en hållbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att få nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömässiga val. Den metod vi har använt är en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet är att det finns olika arbetsmetoder för att nå en mer hållbar utveckling och att skolor och lärare kommit olika långt i undervisningen. Förhållningssättet till miljön och hållbar utveckling är något som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna.</p>