<p>Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad barn i en förskoleklass har för tankar om skolan. Frågeställningen lyder: Vilka tankar har tio barn i en förskoleklass om skolan? Anledningen till att undersöka detta är, att barns tankar är unika och det är av stor vikt att ta reda på vilka tankar de har om skolan. Barn befinner sig i skolan under många år och att då få sätta ord på sina tankar kan vara en god start för dem inför deras framtida skolgång. Pedagogen kan genom att aktivt lyssna till barnen ta del av deras livsvärld som denne kan bära med sig som en viktig kunskap i den pedagogiska verksamheten. Genom detta lyssnande kan den egna pedagogiken både utmanas och utvecklas.</p><p>Litteraturbakgrunden synliggör vad andra författare samt forskare har kommit fram till i studier av barns tankar. Tidigare forskning visar vilka faktorer som kan råda i diskursen kring barn, t.ex. från vilket perspektiv barn betraktas av vuxna, samt maktförhållanden som kan råda mellan vuxna och barn. Studien bygger dels på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, dels på ett logiskt konstruktivistiskt perspektiv. Ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv ses barnets språk och tankeförmåga som en social tillställning där kommunikation och interaktion med omgivningen utvecklar dessa förmågor. Ur ett logiskt konstruktivistiskt perspektiv ses barnet som en ensam aktör i konstruktionsprocessen. Dessa teorier finns med i studien som en bakgrund och genom en abduktiv process prövas teoriernas bärkraft, vilket innebär en interaktion mellan empiri och teori. Den metodiska ansatsen är inspirerad från hermeneutiken, då barnens utsagor har analyserats utifrån inspiration från denna tolkningslära.</p><p>I studien ingick tio barn. Studien genomfördes på en mångkulturell skola där flertalet av barnen är tvåspråkiga, vilket innebär att de har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna genomfördes med fyra flickor och sex pojkar.</p><p>Några centrala begrepp i arbetet är, diskurs och perspektiv. Diskurs står för den tillvaron och det sammanhang barnet befinner sig i när de är i skolan. Perspektiv förklaras som vilken syn vuxna/pedagoger väljer att betrakta barnet från.</p><p>Studiens resultat visar att barnens tankar om skolan är flerfaldiga, vilket är beroende av i vilket sammanhang barnen tänker på skolan. Barnen särskiljer på leken och lärandet.När de talar om lärandet är detta i form av läxor och ämneskunskaper.Leken är en aktivitet som uppskattas av barnen. Barnens tankar innefattar även kamraternas betydelse. Barnens utsagor tyder på att de har uppfattat de regler som råder på skolan och att lärare är de som bestämmer samt sätter upp regler för barnen. Barnen visar tydligt att förhållningssättet, som att t.ex. visa hänsyn, är särskilt uppmärksammat av dessa. Pojkarna uttrycker dock denna vetskap på ett annorlunda sätt än flickorna. Pojkarna använder sig då ofta av negationer i sina uttalanden, de säger t.ex.: man ska inte slåss, medan flickorna säger: man ska vara snäll.</p>

<p><strong>ABSTRACT</strong></p><p>Segregation is more and more common in the Swedish society, especially in those suburbs called “miljonprogramsförorter” which are characterized as grey and boring districts with low status. These suburbs are often mentioned in the media and the public associate them with immigrants, problems and crimes. Kungsmarken in Karlskrona is one of these suburbs and the purpose of this essay was to compare the media image with the images local participants had of Kungsmarken. The questions I brought up were how media was describing Kungsmarken, how this image has contributed to the low status of Kungsmarken, and if this image was reflecting the local participants’ images. To examine this I have done a study of the two local newspapers Sydöstran and BLT during 2005 to see how they represented Kungsmarken. I have done three interviews, with the administration of social services, the local housing authority, the police and the tenants’ association to see if they shared the same opinion as the media.  The theoretical approaches in the study were segregation and media in relation to the suburbs of “miljonprogrammet”. The conclusions were that media mostly represented Kungsmarken in a negative way and that the media images of Kungsmarken didn´t agree with the images the local participants had. Media represented Kungsmarken as a troubled district with a high criminality. They wrote a lot about the bad things that happened in the district but seldom about the good things that happened there. This study has shown that although there were some problems in Kungsmarken they were not as bad as the media described them. The conclusion of this was that media through its’ exaggerated representation of Kungsmarken did influence the image the public had of Kungsmarken, and by that they have contributed to the district’s low status.</p><p><strong> </strong></p>

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframställningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framställs som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, på vilket sätt frågor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning på en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under år 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som räknas som normalviktiga, bland annat just på grund av att övervikt definieras som onormalt och därmed som icke önskvärt. Vidare ser jag att övervikt och omoral på flera sätt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken på bristande kontroll. Debatten kring barnfetma kan också sägas följa ett recept för moralisk panik. Experter driver, med den medicinska diskursens särskilda status i ryggen, den överordnade diskursen i materialet. De både definierar problemet och pekar ut dess källor. Som orsaker till den ökande barnfetman framhävs bland annat negativa influenser från USA, föräldrars bristande kompetens samt att vi lever i en ny tillvaro med nya levnadsvillkor.</p>

<p>Studien är en diskursanalys av jämlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram träder en bild där jämlikhet som begrepp och värde skiljer sig mellan de nordiska länderna men också stora likheter. Kön är en överordnad jämlikhetsfråga samtidigt som det råder en tydlig hierarki mellan de grupper som särskiljs från majoritetsgruppen utifrån föreställningar om språk och kultur. Jämlikhetsdiskursernas antagonismer visar på centrala frågor om valfrihet i relation till jämlikhet och individen i relation till gemenskapen.</p>

<p>Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka huruvida föräldrars föreställningar gällande föräldraledighet stämmer överens med verkliga förutsättningar, eller om det finns en skillnad däremellan. Mer specifikt har det undersökts om det är de allmänna föreställningarna gällande hindren för mäns föräldraledighet som styr eller om det är de faktiska förhållandena som styr uttaget. Undersökningen bygger på en kvantitativ empiri där datainsamlingen skett genom ett tillgänglighetsurval med enkät som mätinstrumentet.</p><p>För att få svar på frågeställningen har teori inom området föräldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehåller en presentation av föräldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vår förståelse och har även varit den ram utifrån vilken enkätfrågorna konstruerats.</p><p>Resultaten från empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar på frågeställningen ska kunna ges. Utifrån detta kan utläsas att fördelningen av föräldraledighetsdagarna är starkt påverkade av föreställningarna kring mäns hinder för föräldraledighet. Resultaten har också tydligt visat att hindren delvis inte har förankring i verkligheten. I undersökningen framkom även att respondenterna hade en bristfällig kunskap gällande föräldraförsäkringen vilket vi tror kan ha bidragit till att de allmänna föreställningarna påverkat i den grad de gjort. Författarna anser därmed att informationen till föräldrarna borde bli bättre och att forskare inom området borde finna strategier för att nå ut med sin kunskap till allmänheten.</p><p>Nyckelord: Föräldraförsäkring, föräldraledighet, genussystem, diskurs och hinder</p> / <p>The purpose of this survey is to investigate how well parents ideas and conceptions concerning parental leave, matches factual circumstances, or if there is a difference? More specifically it has been investigated if it is the common conceptions concerning the obstacles for the male parental leave which is in control, or if it is the actual circumstances which control the parental leave? The survey is based on a quantitative empiric where the collection of data has been done through a selection of availability with a questionnaire as the measuring instrument.</p><p>In order to find the answer to the question at hand, theory in the field of parental leave and gender has been studied. The theory section contains a presentation of the parental leave discourse with its four obstacles; economy, workplace, the woman and the gender roles. The section is the base of our understanding and has also been the framework from which the questions for the survey have been constructed.</p><p>The results from the empirical survey have been analyzed together with relevant literature to give an answer to the question at hand. From this it can be read that the distribution of the days of the parental leave is highly affected by the conceptions and ideas males face concerning parental leave. The results also clearly show that the obstacles partially are not rooted in reality. In the survey it also surfaced that those responding had insufficient knowledge concerning the parental insurance which we believe has aided the conceptions and ideas to the influence and degree they have had. The authors hence believe that the information to the parents should improve and that researches in the field should find strategies in order to better inform the public of their knowledge.</p><p>Keywords: Parental insurance, parental leave, gender system, discourse and obstacle</p>

<p>The term ”health maintenance” was introduced in the 1960’s. A common conception nowadays is that health maintenance is always beneficial. Gestaldo (1997) meant that health education on one hand could give the individual a feeling of autonomy, but on the other hand also put the individual in an inferior position where the teacher represented “the truth”. How are we influenced by health maintenance? Which consequences does it have and are those always beneficial? This paper analyses the discourse of health in a Swedish region. The purpose is to discuss some “truths” within the discourse of health. Furthermore to show some “thruth-effects” for individuals and groups as well as open up and find new perspectives within the discourse of health. The discourse of health has been analysed based on Jörgensen and Philips (2004) description of discourse theory and discourse psychology. The analysis of the discourse includes reading of documents, observation of a general meeting and eighteen shorter interviews. Some “truths” that were pointed out was that <em>Health</em>, <em>Illness</em>, <em>Good eating</em> <em>habits</em> and <em>Exercise</em> is fundamental in the regional discourse of health and that these are supported by the medical discourse. Some of the effects induced by these “truths” were “Recommendations” and “Risks” which affected the individuals by classifications in the “Healthy” that followed the recommendations and the “Unhealthy” that risked illness.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa värdeladdning och användbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas är vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundläggande hypotes är att samtliga nio ord är värdeladdade och att inga ord är neutrala i den bemärkelsen att de kan användas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.</p><p>En enkät som berör igenkänning och användning av orden, uppfattning om dem, samt de¬ras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever på estetiska programmets tredje år. 23 informanter är från en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter är från en skola i Skåne.</p><p>Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om språkets inverkan på vår uppfattning av omvärlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som är relevant för uppsatsämnet.</p><p>Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod använder jag mig av diskursanalys.</p><p>I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehållet i läromedlen struktureras utifrån en västerländsk/kristen syn på religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna är organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bär på kristna värderingar, och kristendomen är den religion som får överlägset mest utrymme.</p><p>”Vi” framställs som en enhetlig grupp som i första hand är just kristna, men även västerländska, i betydelsen moderna, demokratiska och jämlika humanister. ”Dom” kategoriseras utifrån ”Vår” utblickspunkt som en motpol, eftersom ”Vi” ytterst definierar oss själva utifrån ”De Andra”. ”Dom” är således våldsamma, odemokratiska och ojämlika.</p><p>Ur den mångfacetterade kategorin ”Dom” framstår en grupp som särskilt annorlunda – det som i läromedlen kallas ”naturfolk”. Dessa tycks existera i en svunnen mytisk tid, och kopplas till det vidskepliga och irrationella. De är underställda naturens krafter, till skillnad från ”Oss” som har makt över våra egna liv.</p>