Eliasson, Vivi-Ann & Tinz, Susse (2012). ”Jag blir inte snead hela tiden” – Gymnasieelever med diagnos dyslexi resonerar kring datorn som lärverktyg i klassrummet [So I won’t be eyeballed all the time – Students in secondary school, diagnosed with dyslexia, reason about the computer as a learning tool in the classroom]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Handledare: Lisbeth Ohlsson. Examinator: Kristian Lutz.ProblemområdeSkolans styrdokument är tydliga i sina ansatser att underlätta för elever i behov av särskilt stöd oavsett om de har diagnos eller inte. Det uppfattas ändå som ett problem att tillgodose alla elevers behov inom ramen för den ordinarie skolan, trots att skolans uppdrag att anpassa sig till elevernas olikheter Den person som inte känner sig delaktig i klassrummet är inte heller en del i gruppens demokratiska process. Syfte Denna studies syfte var att undersöka hur elever med dyslexi upplever att deras specifika situation påverkas i en lärmiljö där samtliga elever har var sin dator, samt hur dessa elever ser på möjligheten till inkludering i denna lärandemiljö. Studien fokuserar på elevers upplevelser av skolans sätt att organisera undervisningen. Detta görs genom att ställa frågor till sju gymnasieelever, med diagnos dyslexi, som går sitt andra eller tredje år på ett teoretiskt program. MetodStudien är kvalitativ och fokuserar på inkludering ur ett individperspektiv. För att öka studiens giltighet användes intervjuer, enkätfrågor samt klassrumsobservationer. Dessa analyserades och tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Analysarbetet utgick ifrån de kvalitetskriterier gällande inkludering, som har använts i flera tidigare forsknings-rapporter. Teoretisk ramDet sociokulturella perspektivet är centralt i studien. I tidigare forskning inom området inkludering ges en delvis negativ bild av inkludering för elever med diagnos dyslexi. Inom forskning som riktar sig mot informations- och kommunikationsteknologi, IKT, ges däremot en mer positiv bild av datorn som stöd, dels för lärande och dels för inkludering. Resultat med analysI denna studie, liksom i flera tidigare studier, visar resultaten att eleverna värdesätter kamratrelationer högt. De värdesätter också högt det faktum att de inte är ensamma om att ha en dator som lärverktyg. I denna studie används Farrells (2004) fyra kvalitetskriterier för begreppet inkludering; presence (närvaro), acceptance (acceptans), participation (aktivt deltagande) och achievement (utveckling av en positiv självbild). Resultat från klassrumsobservationer, enkätsvar och intervjuer ger en övervägande positiv bild av elevernas upplevelser i relation till inkludering i denna miljö där samtliga elever har dator som lärverktyg. Studien ger en bild av vilka faktorer som uppfattades som positiva respektive negativa av eleverna samt hur de resonerade kring inkludering. Underlaget är inte tillräckligt omfattande för att kunna dra några generella slutsatser. KonklusionStudien pekar på att det centrala inte är vad man gör för eleven, utan vad det resulterar i för eleven.

Andersson Tannergård, Marie & Löfkvist, Birgitta (2011). Dyslexi och matematiksvårigheter - En kvalitativ studie om hur elever med dyslexi upplever skolarbetet. [Dyslexia and difficulties in mathematics - A qualitative study how students with dyslexia are experiencing schoolwork]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet är att undersöka hur en grupp elever med dyslexi upplever skolan. Fokus ligger på hur eleverna upplever undervisningen och sina svårigheter i skolämnena, främst i matematik, samt vilka faktorer som leder till framgång i skolarbetet.Studien har en hermeneutisk ansats. Metoden är kvalitativ i form av intervjuer med elever som går på högstadiet eller i gymnasiet.Resultaten av undersökningen visar att eleverna inte upplever sig ha några större svårigheter i matematik, att tidiga misslyckanden och elevernas egna inställningar spelar stor roll för deras framgångar respektive motgångar i skolarbetet. De svårigheter som vi anser finnas är först och främst sekundära som en följd av elevernas dyslexi.

Huvudsyftet med denna studie var att få insikt i hur ungdomar med diagnostiserad dyslexi kan uppfatta sitt funktionshinder, hur upplevde de rätten till stöd från skolan och lärare? Ett andra syfte var att ta reda på vad de anser om lärarnas roll i barns/ungdomars självbildsutveckling. Kvalitativa intervjuer med fyra ungdomar, alla med diagnostiserad dyslexi, är gjorda. Ungdomarna är två pojkar på högstadiet och två flickor som kommit längre i skolåldern, de går på gymnasiet och Kom Vux. Slutsatsen blev att lärarnas bemötande är viktig för att ungdomarna skulle utveckla en god självbild och för att lärande skulle ske. Det framkom också tydligt att föräldrarna och deras stöd är viktigt. Ungdomarna menade att deras föräldrar har varit tvungna att kämpa både för att de skulle få en diagnos men också för att skolan skulle sätta in rätt stödåtgärder. Speciellt hyllade ungdomarna sina mammor och deras envishet och starka tro på sina ”barn”. Min andra slutsats blev därför att föräldrar och speciellt mammor är viktiga för ungdomarnas studier och självbild.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur specialpedagoger och logopeder samarbe-tar i samband med en utredning som gäller läs- och skrivsvårigheter samt ta reda på om utlåtandet som skrivs efter utredningen fungerar som en länk mellan de två yrkesgrupperna.Vår studie består av enkäter till både specialpedagoger och logopeder. Enkäterna innehåller såväl slutna frågor, som kan kvantifieras, som öppna frågor där respondenterna får motivera sina svar.Vi har i denna studie funnit att det sker samarbete mellan yrkesgrupperna men att det ser mycket olika ut. Specialpedagoger förväntar sig att få och får åtgärdsförslag i utlåtanden och de flesta uppskattar detta. Vi får också fram en del utvecklingsområden och områden där kommunikationen mellan yrkesgrupperna inte fungerar. Både specialpedagogerna och logopederna anser, precis som vi, att samarbete är till gagn för eleverna. / Collaboration between special educational needs teacher and speech and language therapist - based on a read- and write investiga-tion

SAMMANFATTNING/ABSTRAKTTitel: ”Jag anmäler till Skrivverkstan…”. En intervjustudie med SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog. ”I´ll report to the Writing Workshop…”- Interview Study with SFI Teacher, Mother Tongue Teacher and Special Educator.Författare: Nuray ElagözTyp av uppsats: Examensuppsats (15 hp)Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Birgitta LansheimProgram: Specialpedagogprogrammet 90 hpDatum: 2016-08-24Förväntat kunskapsbidragDenna studies frågeställningar väcktes i arbetet med SFI-elever som har svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Förhoppningsvis kan denna studie bidra till ökad kunskap om hur viktigt det är att ha kunskap om både läs- och skrivpedagogik i mötet med SFI-elever som har svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Studien kan även bidra till kunskap om vikten av att specialpedagogiken flyttar in i klassrummet och att specialpedagogens kunskaper delges lärarna i mötet med SFI-elever i behov av stöd.Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur studiens deltagare, SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog, utformar sin undervisning för SFI-elever som behöver stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. I studien undersöks även hur SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog ser på orsakerna kring SFI-elevers svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling samt hur samarbetet bland skolpersonalen upplevs kring elever som har svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte:- Hur uppfattar och analyserar studiens deltagare, SFI-lärare/modersmålslärare/specialpedagog, orsaker till elevers svårigheter avseende språk-, läs- och skrivutveckling på ett andraspråk?- Vad berättar informanterna i studien om sitt arbete med SFI-elever som behöver stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling?- Hur upplever informanterna samarbetet mellan lärare/modersmålslärare/specialpedagog kring SFI-elever som behöver stöd i sin språk,- läs- och skrivutveckling?Teoretisk ramDenna studie har sin teoretiska utgångspunkt i kognitiva och sociokulturella teorier samt specialpedagogiska perspektiv. Inom de kognitiva teorierna förläggs fokus på hur själva individen lär medan det inom den sociokulturella teorin är samspelsprocesserna mellan individerna som är i centrum. Inom de specialpedagogiska perspektiven förklaras tre olika sätt att se på specialpedagogiken: (1) det kompensatoriska, (2) relationella och (3) dilemma perspektivet.MetodStudien bygger på intervjumetoden utifrån den hermeneutiska ansatsen. Fyra SFI-lärare, en modersmålslärare och en specialpedagog inom en och samma verksamhet har intervjuats med hjälp av semistrukturerade frågor. Datainsamlingen är kvalitativ då empirin har tolkats utifrån ord och inte numeriska siffror.ResultatetResultatet visar att de intervjuade arbetar med genrepedagogiken för att stötta alla SFI-elevers skrivutveckling. Det visar även att de intervjuade arbetar utifrån Pallincsar och Browns (1984) strategier för att stötta samtliga SFI-elevers läsutveckling. Det är dock en strategi som är i skymundan som handlar om att ställa frågor till texten. Det är likaså ingen av de intervjuade som lyfter att de i undervisningen arbetar med elevers metakognitiva förmågor. Specialpedagogens stöttar SFI-elever som har läs- och skrivsvårigheter genom att de får öva på sin fonologiska medvetenhet och använda kompensatoriska hjälpmedel. Studien visar att samarbetet mellan SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog förekommer vid behov kring SFI-elever som behöver stöd i språk-, läs- och skrivutvecklingen samt att samarbetet upplevs positivt bland de intervjuade.Specialpedagogiska implikationerDetta resultat ger implikationen att skolpersonal medvetet bör arbeta med SFI-elevers läsutveckling och de metakognitiva förmågorna. Specialpedagogens kunskaper om fonologisk medvetenhet i andraspråket bör även vidarebefordras till SFI-lärarna och modersmålsläraren. Vidare behöver även klassrummen utrustas med kompensatoriska hjälpmedel som finns hos specialpedagogen så att samtliga elever i behov av stöd kan få hjälp inom undervisningens ram.

Arbetets art: Examensarbete Barndoms- och ungdomsvetenskap (BUS)Sidantal: 43 (47 inklusive referenslistan)Titel: Läs- och skrivsvårigheter ur ett historiskt perspektivFörfattare: Nisrin AdasHandledare: Jonas QvarseboDatum: 2008-03-07Syfte och frågeställningar: Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varitväldigt omtvistad under 1900-talet. Mitt övergripande syfte med denna uppsats är att genom endiskursanalys finna de mönster som formuleras i utvalda texter. Härigenom studeras följandeproblematiseringar: Hur har fenomenet läs- och skrivsvårigheter uppmärksammats under denperiod som kommer att studeras? När och hur visar sig problemet enligt vissa aktörer? Vilkakunskaper ligger till grund för det? Vilka är auktoriteterna som har kämpat om tolkningsföreträdegenom historien? Vilka åtgärder har utförts för elever med läs- och skrivsvårigheter? Dessadimensioner förtydligas genom en historisk undersökning, detta för en förståelse av läs- ochskrivsvårigheternas utveckling.Metod och teori: Diskursanalys som teori och metod har varit grunden för undersökningen.Kortfattad slussats: Beroende på olika teoretiska forskningsperspektiv skildras synsättet kringfenomenet läs- och skrivsvårigheter. Oenigheterna handlar inte enbart om skilda synsätt, utanhandlar även om skolsystemets och undervisningens organisation.

Vi har gjort en studie kring läsning och skrivande som mestadels har inriktats på barns tankar kring skriftspråkets funktions- samt formaspekt. Syftet har varit att undersöka vad barn med läs- och skrivsvårigheter har för tankar kring meningen med att vara läs- och skrivkunnig. Huvudfrågorna har kretsat kring varför man bör kunna läsa och skriva, samt hur man ska gå till väga när man läser och skriver. Insamling av data gjordes i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med barn som har ospecificerade läs- och skrivsvårigheter. Vi har intervjuat sammanlagt sex barn i årskurs två. I studien finner vi att det finns en koppling mellan barns inställning till meningen med att läsa och vad de har för uppfattningar kring att läsa. De barn som har en förståelse för meningen med att vara läs- och skrivkunnig upplever också läsningen som en roligare och mer meningsfull aktivitet Barnen har en traditionell syn på läsning. Endast ett av sex barn nämner att man kan lära sig läsa på något annat sätt än att övningsläsa kontinuerligt i en bok. Många av barnen har en diffus syn på läsning och skrivande och ser detta som förmågor de kommer ha nytta av i framtiden, men har svårt att säga vad det är för mening med att vara läs- och skrivkunnig som barn. Samtliga barn belyser vikten av att läsningen ska vara intressant. Barnen har förståelse för skrivande som ett användbart redskap man kan använda för att utveckla andra förmågor. De framhäver att skrivning är roligt när de får lov att skriva fritt. Detta fria skrivande menar de också är lärorik och kan bidra till att de lär sig.Denna studie har ökat vår förståelse och kunskap kring läs- och skrivinlärningen hos barn inom skolans verksamhet och vi diskuterar detta i vårt sista kapitel i förhållande till vår framtida roll som lärare.

No description available.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns skillnader i antalet dyslektiker mellan könen på de skolor som vi har undersökt. Vi vill även se om det finns andra faktorer som påverkar att det kan finnas skillnader i könsfördelningen av dyslektiker på skolorna. Det har framkommit i olika forskningsstudier om dyslexi att det är fler pojkar än flickor som är dyslektiker. De uppgifterna har på senare tid ifrågasatts av nya forskningsrön inom dyslexi. Det som intresserar oss i vår undersökning är hur könsfördelningen hos dyslektiker ser ut inom yrkesförberedande program i förhållande till högskoleförberedande program. Vi har jämfört två olika orter med någorlunda likvärdiga nationella program.

Problem: Personal på förskolor kan uppleva osäkerhet och okunskap då det gäller att upptäcka de barn som löper risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan.  Syftet: Enkätundersökningens syfte var att ta reda på hur förskolor i Sverige idag arbetar med att identifiera de barn som löper risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan.  Teori: Studiens teoretiska ram var det sociokulturella perspektivet. Detta betonar samspelet och kommunikationen i det sociala sammanhanget.  Metod: Information samlandes in genom en webbaserad enkätundersökning där förskolepersonal på förskolor på nationell nivå anonymt fick svara på åtta frågor samt gavs möjlighet att delge personliga åsikter i löpande text. Resultatet av frågorna samlandes in och sammanställdes som ett cirkeldiagram. De personliga åsikterna återgavs som bifogad text.  Resultat: Enkätundersökningens svar visar att förskolepersonal i Sverige till 93 procent inte använder någon form av skanning/screening för att upptäcka barn med risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan. 81 procent svarade att de inte använder något annat sätt för att upptäcka barn med risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan. Dock uppger respondenterna ett flertal skanning/screening likande arbetssätt som de använder i sin verksamhet.  Slutsatsen: Arbete utförs på förskolorna för att upptäcka de barn som löper risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi med skanning/screening likande arbetssätt, dock inte i strukturerad form. Därmed blir resultatet av deras arbete osystematiskt och möjligheten att jämföra individers kompetenser över tid uteblir.