Bakgrund: Långvarig smärta är ett komplicerat fenomen som påverkar hela individens existens. Så många som var femte svensk beräknas lida av den här typen av smärta som definieras som en ihållande smärta över tre till sex månader. Att minska lidandet är det grundläggande målet i all smärtbehandling och är även en viktig del i sjuksköterskan etiska kod. Till skillnad från akut smärta där farmakologiska preparat är en hörnsten, behöver långvarig smärta behandlas på andra sätt då den innefattar olika dimensioner.   Syfte: Att beskriva den rådande forskningen gällande fysisk aktivitet och massage för att lindra lidandet vid långvarig smärta.   Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 13 randomiserade kontrollerade studier. Databaserna som användes var Pubmed, CINAHL och Scopus.   Resultat: Behandlingsmetoderna fysisk aktivitet och massage har en lindrande effekt på långvarig smärta. Dessa interventioner resulterade inte enbart i en minskad smärtupplevelse utan även andra hälsovinster som förbättrad funktionsförmåga samt ökad livskvalité redovisades. Både fysisk aktivitet och massage behöver upprepas regelbundet för att en smärtlindrande effekt ska uppnås. Massage verkade ha en något bättre effekt på funktionsförmågan än fysisk aktivitet. Båda interventionerna visade sig ha en snarlik inverkan på livskvalitén.   Slutsats: Baserat på föreliggande studie visar sig fysisk aktivitet och massage vara värdefulla behandlingsmetoder vid långvarig smärta. Det finns dock ett behov av att utföra fler studier med större populationer för att kunna dra några vetenskapliga slutsatser.

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vad och på vilket sätt lärare använder sig av fysisk aktivitet som pedagogisk metod i den ordinarie undervisningen, vad barn lär sig av att utöva fysisk aktivitet i klassrummet samt om lärare känner till läroplanens mål. Studien grundar sig på kvalitativ metod och har genomförts med hjälp av tio enkäter med öppna frågor och en semistrukturerad intervju. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor. Resultaten visar att det är viktigt för barns utveckling att det finns inslag av rörelse för dem varje skoldag. Genom att använda fysisk aktivitet får barnen bland annat en ökad självkänsla, ökad koncentration och koordination. Samtliga lärare använder sig i olika utsträckning av den fysiska aktiviteten i klassrummet, bl.a. rörelseramsor, sånglekar, RÖRIS (Friskis och svettis rörelseprogram) och rörelse i de olika ämnena, men alltför få känner till vad som står i läroplanen.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att få kännedom i hur lärare i år 1-3 hanterar det ökade ansvaret med att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet. Ambitionen var även att få insikt i lärarnas kunskaper kring fysiska aktiviteters effekter samt få insyn i deras kunskaper kring Läroplanens (Lpo 94) innehåll rörande daglig fysisk aktivitet. Utifrån semistrukturerade intervjuer kunde slutsatsen dras att alla tio medverkande lärare ansåg att det var betydelsefullt att arbeta med fysiska aktiviteter. Samtliga arbetade i mer eller mindre stor omfattning med fysiska aktiviteter i klassrummet, både som pausmoment och integrerat i undervisningen. Lärarna menade att elevernas behov lämpligen måste styra aktiviteternas omfattning och form. Slutligen var det dock en fråga om prioritet och en avvägning av vad eleverna klarade av som avgjorde mängden. Den ambition som fanns resulterade följaktligen inte alltid i att de fysiska aktiviteterna genomfördes i praktiken.</p>

<p>This report is about how important physical activity is to get good health.</p><p>In today’s modern society our work does not demand much physical activity, mostly</p><p>sitting down. Instead we have to take our on responsibility to be physical active in our spear time in order to maintain our health. The amount of people who are physical inactive increases. That leads to obesity and that increases the risk of cardio-vascular disease. The purpose of this study was to examine if there is a connection between how people estimate there health and the amount of there physical activity, through an inquiry investigation and relevant literature. We chose tree workplaces in Hudiksvall. Our hypothesis was that physical activity is good for your health. Even though we could not ensure our result statistically with a Chi-Square test, we found indication that supported our hypothesis.</p> / <p>Rapporten handlar om hur viktigt det är med fysik aktivitet för att man skall få en bra hälsa. I dagens industri- och data samhälle så är jobben ofta stillasittande och det kräver att man tar ett eget ansvar på fritiden att motionera och vara fysiskt aktiv för att upprätthålla en bra hälsa men inaktiviteten ökar. Detta leder till att en stor del av befolkningen är överviktiga. Är man överviktig och inaktiv ökar risken markant för att drabbas av bl.a. hjärt- kärlsjukdomar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns eventuella samband mellan den självskattade hälsan och fysisk aktivitet. Detta gjorde vi genom en enkätundersökning och genom läsning av relevant litteratur. Vi valde ut tre arbetsplatser på en liten, mellan och stor ort i Hudiksvalls kommun. Från början hade vi en hypotes om att fysisk aktivitet främjar hälsan och välmående. Vi fick indikationer på att det kunde vara så men vi kunde inte säkerställa resultatet statistisk genom ett Chi- Square test.</p>

<p>Detta examensarbetehandlar om barns uppfattningar om sin egen rörelse. Anledningen till denna undersökning är att barn i dagens samhälle är mer stillasittande och övervikten bland barn har ökat. Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan sträva mot att barn görs medvetna om vikten av god hälsa. Syftet med arbetet var att undersöka dels vad barn har för definition på begreppet rörelse, dels undersöka hur barn upplever rörelsen på förskolan och om de anser att det är viktigt med rörelse. Fjorton femåriga barn intervjuades enskilt där intervjun försöktes göras som ett samtal. Intervjuerna genomfördes på tre ollika förskolor. Det som framkom genom undersökningen är att barn har skilda uppfattningar om begreppet rörelse, de såg rörelse som grovmotorik, finmotorik, lek och transport. Alla barn hade anledningar till varför man rör sig, men alla var inte medvetna om att det är viktigt för hälsan. Barnen hade många olika åsikter om sin egen rörelse under förskolevistelsen, några tyckte att de fick röra sig för lite andra för mycket, men många skulle vilja röra sig mer. Alla barnen var överens att det var utomhus de fick riktigt utlopp för grovmotoriska aktiviteter och att inomhusvistelsen var begränsad till finmotorik, dels lokalmässigt och dels för att pedagogerna ville ha en lugn miljö inne. Den organiserade fysiska aktiviteten i form av gymnastik fanns på alla förskolorna, men barns uppfattningar om varför det fanns på schemat skildes åt.</p>

<p>Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för ett livslångt lärande med hjälp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktär och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, där tre intervjupersoner jobbade på en praktisk/estetisk skola och fyra på en idrottsinriktad/teoretisk skola. Lärarna i Idrott och hälsa försöker få alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha många olika aktiviteter. Läroplanens mål om att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet följs i stor utsträckning av lärarna i undersökningen. Emellertid är det som krävs för en fullgod undervisning material och ekonomi, men framförallt mer tid för ämnet. De elever som är inaktiva kommer förmodligen att fortsätta vara detta om lektionsinnehållet förblir likadant som det är idag.</p>

<p>Bakgrund: Osunda levnadsvanor kan vara förenade med en ökad risk för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdom, fetma, typ 2-diabetes är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom förbättrad livsstil. Att kunna motivera patienten till livsstilsförändring är en viktig del av sjuksköterskans arbete för att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskan använder en effektiv metod som verkligen främjar patientens motivation till varaktig förändring. </p><p>Syfte: Syftet med C-uppsatsen var att klargöra om det motiverande samtalet påverkar patienten till en varaktig livsstilsförändring.</p><p>Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.</p><p>Resultat: Få studier har undersökt effekten av motiverande samtal på varaktig livsstilsförändring. Resultatet av litteraturstudien antyder att motiverande samtal påverkar patienten till varaktig livsstilsförändring. Dokumentationen antyder också att förändringen i fysisk aktivitet och kost blir mer varaktig med fler antal motiverande samtal.</p><p>Slutsats: Trots att det är mycket angeläget att finna de bästa metoderna för att stödja livsstilsförändringar med syfte att förebygga och minska antalet kroniskt sjuka i hjärt- och kärlsjukdom samt främja hälsa, finns det få undersökningar som har kartlagt hur bästa resultatet uppnås under en längre tid. Vidare forskning vore önskvärt för att komma fram till hur en livsstilsförändring ska kunna bibehållas.</p>

<p>Människor i dagens samhälle har ofta stor kunskap om fysisk aktivitet och dess positiva effekter för hälsan. Trots detta fortsätter nivån av fysisk aktivitet att sjunka i höginkomstländer. Många individer upplever inte någon glädje i samband med den fysiska aktiviteten. Syftet med studien var därför att undersöka vad det är som motiverar individer till att vara regelbundet fysiskt aktiva trots att individerna upplever negativa emotioner i samband med den fysiska aktiviteten. Öppna kvalitativa intervjuer genomfördes, och de tio informanterna var alla regelbundet fysiskt aktiva individer med negativa emotioner i samband med eller kring sin aktivitet. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med metoden grounded theory. Detta resulterade i en modell där kärnkategorin utformades till: ”önskan om att psykiskt och fysiskt förbättra och/eller bibehålla sin hälsa”. Ytterligare sju kategorier togs fram som alla var kopplade till kärnkategorin och bildade en överskådlig modell. Datan indikerade att både den fysiska och psykiska hälsan var centrala aspekter i varför individer var fysiskt aktiva. Det var dessutom av yttersta vikt för individerna att finna fler fördelar med aktiviteten och därmed ha en buffert till att motverka de negativa emotionerna. Slutsatsen blev att motivation har en avgörande roll för valet av livsstil och att samhället genom detta kan hjälpa individer med motivationsproblem till en mer aktiv vardag. Framtida forskning kunde vara en mer omfattande studie av samma typ eller att undersöka på vilka grunder de inaktiva avstår från fysisk aktivitet och därigenom kunna utveckla nya hjälpmedel till en fysiskt aktiv livsstil.</p>

<p>Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga användningsområdena av friskvårdskortet i en kommun i sydvästra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelåg för att utnyttja friskvårdskortet. Ett strategiskt urval gjordes på samtliga anställda i kommunen med en svarsfrekvens på 69 %. Returnerade enkäter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas ålder varierade från 20 till 65 år och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % män. Av respondenterna med friskvårdskort klassades 38 % som ”sällananvändare” och 62 % som ”övriga användare”. Det var övervägande kvinnor som tränade inom friskvårdskortet. Simning var den mest populära aktiviteten för ”sällananvändare” medan ”övriga användare” i störst utsträckning hade angett konditionsträning i grupp. ”Sällananvändare” upplevde fler hinder och färre anledningar att vara fysiskt aktiva än ”övriga användare”. Män och yngre upplevde fler hinder än kvinnor och äldre. Det största hindret för både ”sällan-” och ”övriga användare” var ”tidsbrist”. Den främsta anledningen att vara fysiskt aktiv var ”för att må bra/hålla kroppen i trim”. För att öka användningen av friskvårdskortet bör strategier tas fram för att minska de upplevda hindren. Även projekt som inriktar sig på att öka den fysiska aktiviteten kan riktas mot ”sällananvändare” som genom att skaffa friskvårdskortet har visat en önskan att bli mer fysiskt aktiva.</p>

<p>I den västsvenska kommunen erbjuds de kommunanställda friskvårdsförmåner i form av ett Friskvårdskort eller en Friskvårdspeng. Friskvårdskortet har tidigare varit gratis men är sedan år 2008 belagt med en avgift på 200 kronor per år. Då mätningar har visat att antalet användare minskat sedan avgiften infördes fanns från Folkhälsocentrum i kommunen ett behov att utreda på vilket sätt friskvårdsförmånerna skulle kunna utvecklas. En enkät utarbetades och sändes till en tredjedel av de anställda efter ett systematiskt urval. Resultatet av undersökningen visade att de respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna ändå var fysiskt aktiva på sin fritid, en tredjedel av dessa respondenter ägnade sig åt aktiviteter som även erbjöds inom friskvårdsförmånerna. De mest frekventa självupplevda hindren för att träna inom Friskvårdskortet var en redan aktiv fritid, att det var långt till träningslokalerna, att de hellre gjorde andra saker samt tidsbrist. Vanliga önskemål var att få träna på arbetstid samt att massage skulle ingå i förmånerna. Som komplement till denna kvantitativa studie skulle en kvalitativ studie möjliggöra en fördjupad kunskap om de hinder som upplevs vad gäller utnyttjandet av friskvårdsförmånerna.</p>