<p>Fysisk aktivitet hos äldre är viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprätthålla självständighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet går att mäta med instrument, såsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten är korrelerad med den fysiska funktionsförmågan och om fysisk aktivitet bestämd med accelerometri går att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelåldern 80 år (62-94) och 13 var män med medelåldern 82 år (73-94). För att mäta aktiviteten användes accelerometern ActiGraph GT1M. Resultatet visade ett måttligt, förväntat samband mellan uppmätt fysisk funktion och uppmätt fysisk aktivitet. Resultaten talar för att det inte är möjligt att använda skattningsskalor för att få en rättvisande bild av den habituella fysiska aktiviteten hos äldre personer som nyligen opererats för höftfraktur. Det verkar därför vara bättre att mäta den fysiska aktiviteten än att skatta den.</p>

<p>Background: Ill-health related to unhealthy lifestyle is increasing and despite existing knowledge about healthy lifestyle it is difficult to change behaviour. Counselling in the primary health care is often superficial and without critical elements for behaviour change. Aim: The aim of this paper to elucidate interventions for change of lifestyle with respect diet and physical activity. Method: A literature review was carried out and ten scientific articles were analyzed and compiled in two main categories: design of these interventions and participation in them. Results: Education, decision making, goal setting, feedback, social support and follow-up were identified as critical elements for behaviour change. The interventions that all showed positive effects on diet, physical activity or feedback from participants were mainly carried out by dieticians, physicians and registered nurses. The participation was generally high. Interventions carried out in routine primary health care by registered nurses demonstrated participation over 88% and the primary health care nurses were identified as appropriate professionals for the interventions. Conclusion: Multilevel Interventions for change of lifestyle with respect to diet and physical activity should be used for behavioural changes and motivated district nurses constitute an ideal group for conducting interventions in primary health care setting that also permits a natural cooperation with other health professionals.</p>

<p>Syftet med vår studie var att från elever i skolår 5 och dess pedagoger, få en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet påverkar vår kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt på elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras då denna i klassrummet i de högre åldrarna? Utifrån vårt syfte att få en aktivitetsbeskrivning och åsikter om denna från några pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkätundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke på elevernas rörelsebehov men att deras arbetssätt ibland ändå medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och många av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsställs. De anser inte heller att pedagogen gör något för att de ska få fysisk aktivitet utan säger att de själva till exempel vässar pennan för att få röra på sig.</p>

<p>Syftet med min studie är att ur ett genusperspektiv jämföra två årskurs femmor från en skola i Örnsköldsvik, med två årskurs femmor från en skola i Umeå, för att se eventuella skillnader och likheter när det gäller kost- och träningsvanor, samt hur kostvana påverkar elevernas prestationer i skolan. Denna studie är kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av enkäter som elever från vardera kommun har fått besvara. Enkätens syfte var att klargöra elevers uppfattningar och åsikter om kost- och träningsvanor. Därför utformades enkäten med fasta påståenden som eleverna har tagit ställning till. Resultatet i denna studie grundar sig på 88 besvarade enkäter, där deltagarna var 46 elever från Umeå och 42 elever från Örnsköldsvik. Resultatet presenteras med hjälp av diagram och har beskrivits utifrån min kunskapsöversikt. Svaren från enkäterna har inte visat några större skillnader mellan kommunerna och könen utan har påvisat flera likheter. De skillnader som dock har framkommit har varit mellan elevernas mellanmålsvanor och kostvanans inverkan på prestationer i skolan. Det har visat sig i studien att det är en större andel tjejer än killar som är aktiva i idrottsföreningar och håller på med mer än en idrott, vilket motsäger vad tidigare forskning har visat.</p>

<p>Syftet med vårt arbete har varit att beskriva elevers kostvanor och frekvens av fysisk aktivitet under en skoldag. Samt att undersöka tre lärares erfarenheter av hur fysisk aktivitet och goda kostvanor påverkar elevers beteende under skoldagen. Utifrån vårt syfte valde vi att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för att få ett så brett och djupgående resultat som möjligt. I vår undersökning framhöll lärarna kosten och rörelsen som en viktig del av barnens dag för att de skulle orka ta till sig den kunskap som förmedlades. Studien visade att barnen är nöjda med den fysiska aktiviteten under skoldagen och även att lärarna arbetar för att främja barnens dagliga rörelsebehov. I överlag visade resultatet även att barnen åt sina måltider men eftersom studien inte nämnde vad måltiderna innehöll kunde vi endast konstatera att över hälften av barnen tycks äta regelbundet under skoldagen. I Lpo 94 gjordes 2003 en revidering och ett tillägg arbetades fram om skolans ansvar gentemot barnens hälsa. I vår undersökning visade det sig att lärarna var positiva till tillägget men även medvetna att deras arbetsbörda kommer att öka på grund av att den fysiska aktiviteten nu ska integreras i alla ämnen.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Syfte:</strong></p><p>Syftet med denna studie var att undersöka om måttlig fysisk aktivitet hade en akut, mätbar påverkan på koncentrationsförmågan. Vidare var syftet att undersöka om vistelse i naturen/och eller bullrig trafikmiljö hade någon ytterligare/särskild påverkan. Slutligen fanns ett syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarens uppfattning av aktuell koncentrationsförmåga och testresultat.<strong></strong></p><p><strong>Frågeställningar:</strong></p><p>– Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter den kognitiva förmågan med avseende på logik och matematisk problemlösning?<strong></strong></p><p>– Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter förmågan till uppmärksamhet med avseende på selektivitet och vakenhetsgrad?</p><p>– Ger promenad i skogsmiljö ytterligare eller annan effekt jämfört med promenad i stadsmiljö?</p><p>– Finns det ett samband mellan bra resultat på logik/matematiktestet och deltagarens upplevda koncentrationsförmåga?</p><p><strong>Metod:</strong></p><p>Urvalet bestod av kvinnor och män i åldern 22 till 49 år. 14 kvinnor och 6 män deltog. Studien genomfördes som ett experiment. Designen var cross-over. Deltagarna fick vid två tillfällen utföra måttlig fysisk aktivitet i 30 minuter. Vid ena tillfället promenerade halva gruppen i skogsmiljö, den andra i stadsmiljö. Vid det andra tillfället bytte grupperna miljö. I samband med båda promenaderna gjordes för respektive eftertest av kognition (logik och matematisk problemlösning) och uppmärksamhet (selektivitet och vakenhetsgrad). I samband med testerna samlades kvantitativa data in, sedan gjordes en statistisk analys av skillnader och samband. Analysen gjordes i SPSS 17.0.</p><p><strong>Resultat:</strong></p><p>I denna studie fann vi inte några signifikanta förbättringar på logik och matematiskproblemlösning eller selektivitet och vakenhetsgrad efter måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter. Inte heller fann vi några signifikanta skillnader mellan testresultaten relaterat till yttre miljö. Det fanns inte heller något större samband mellan upplevd koncentrationsförmåga och prestation på logik/matematiktestet. Dock fanns en skillnad i upplevd koncentrationsförmåga relaterat till yttre miljö. Det var fler som upplevde att de hade en hög koncentrationsförmåga efter skogspromenaden jämfört med stadspromenaden. Det fanns också en förbättrad prestation hos dessa individer på efterföljande tester. Detta samband fanns bara för denna miljö. <strong></strong></p><p><strong>Slutsats:</strong></p><p>Måttlig fysisk aktivitet vid några få tillfällen ökar inte koncentrationsförmågan. Detta beror troligtvis på att den förbättring som fysisk aktivitet kan åstadkomma på hjärnans kognitiva funktioner sker över tid. Dock verkar en skogspromenad kunna ha effekt på den mentala upplevelsen av koncentrationsförmågan. Detta tillsammans med en vistelse i naturen verkar kunna öka prestationsförmågan. En förklaring skulle kunna vara att naturvistelse till skillnad från vistelse i stadsmiljö sänker upplevd stress och skapar rum för återhämtning.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet har varit att undersöka konsekvenserna av den ”dagliga dosen” på elev och lärarnivå. Frågeställningarna var följande: Vilka fördelar märker elever/lärare av den ”dagliga dosen”? Vilka nackdelar märker elever/lärare av den ”dagliga dosen”?</p><p>Metod</p><p>Empiriska data har samlats in genom intervjuer med fyra lärare och sex elever i årskurser 7, 8 och 9. De intervjuade lärarna kommer från två olika skolor medan samtliga elever är från samma skola, alla i Stockholmsområdet. Intervjuerna var ostrukturerade och formulerades efter frågeområden.</p><p>Resultat</p><p>Intervjuerna redovisade både fördelar och nackdelar av fysisk aktivitet. En fördel är hälsoeffekter, både kortsiktigt i samband med utförandet och långsiktigt i samband med förändringar i sin fritid (livslång fysisk aktivitet). Ytterligare positiva konsekvenser som redovisades är bättre koncentrationsförmåga hos eleverna samt lugnare klassrum och övriga allmänna utrymmen. Exempel på redovisade nackdelar är att många elever anser att utbudet av valbara fysiska aktiviteter inte är tillräckliga, även lärarna upplevde detta som en nackdel eftersom många elever var negativt inställda redan från början. Även skolans organisering av ”Den dagliga dosen” – tillgång till lokaler och duschutrymmen samt nödvändigheten av många ombyten redovisades som nackdel.</p><p>Slutsats</p><p>Vår slutsats är att konsekvenserna är gemensamma för både lärare och elever men inte alltid ur samma synvinkel. Exempel på positiva konsekvenser är att koncentrationsförmågan har ökat hos eleverna och hälsan påverkas positivt hos elever som är inaktiva på fritiden. Exempel på negativa konsekvenser är tight schema och uttröttande moment för lärare.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka vilket förhållande ungdomar i Stockholmsområdet som valt att lämna föreningsidrotten har till den samma och till fysisk aktivitet överhuvudtaget. För att försöka ta reda på detta så har jag utgått från följande frågeställningar: Varför slutade de föreningsidrotta? Är de fortfarande fysiskt aktiva? Hur ser de på en eventuell återkomst?</p><p>Metod</p><p>Jag har gjort en kvantitativ undersökning där 610 ungdomar i åldern 14-19 ingår. Dessa är spridda över tre gymnasieskolor och tre grundskolor i Stockholmsområdet, där elever som hoppat av föreningsidrotten har fått svara på en enkät angående deras förhållande till föreningsidrotten och fysisk aktivitet överhuvudtaget.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet från min enkätundersökning visade att intresseförskjutningar tillsammans med bristen på tid är de vanligast förekommande orsakerna till att man väljer att hoppa av föreningsidrotten medan den ekonomiska aspekten är väldigt liten. Andelen som slutat på grund av missnöje med sina idrottsledare tycks vara större i Stockholmsområdet än den är nationellt.</p><p>Det visade sig att fyra av fem ungdomar som slutat med föreningsidrotten fortfarande bedriver fysisk aktivitet på sin fritid minst en gång i veckan och att hälften gör det två eller fler gånger i veckan. Att man lämnat föreningsidrotten behöver med andra ord inte betyda att man har slutat röra på sig.</p><p>Drygt hälften av ungdomarna ställer sig positiva till att eventuellt återkomma till föreningsidrotten. Störst chans att de kommer tillbaka skulle vara om det skulle erbjudas en aktivitet som passade deras egen ambitionsnivå eller att en kompis lockade med dem. En av fem skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till föreningsidrotten om det inte var så dyrt.</p><p>Slutsats</p><p>Att ungdomar slutar med föreningsidrotten för att de får andra intressen är något som är väldigt svårt att motverka. Att tiden inte riktigt räcker till kan bero på en alltför tidig elitsatsning, detta stämmer även väl överens med att det är många som skulle kunna tänka sig att återvända till föreningsidrotten bara det skulle erbjudas en aktivitet som stämde överens med deras egen ambitionsnivå. Att mer än hälften av ungdomarna skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till föreningsidrotten om den såg annorlunda ut, betyder att det finns en hel del att arbeta med från föreningarnas sida.</p> / <p>Summary</p><p>Aim and questions</p><p>The purpose of these studies has been to investigate what relationship young people in the Stockholm area who have left organizational sports have for these and for physical activity on the whole. When I try to find the solution of that, I have started out from the following questions: Why have they stopped sporting? Are they still physically active? How do they feel about possibly coming back?</p><p>Method</p><p>I have made a quantitative study, where 610 young people aged 14-19 take part. They are taking from three senior high schools and three comprehensive schools in the Stockholm area, where pupils who have left organizational sports have answered an inquiry concerning their relationship to organizational sports and to physical activity on the whole.</p><p>Result</p><p>The result of my study showed that interest changes together with scarcity of time are the most common causes why young people choose to leave organizational sports.The economic aspect is however very small. The part that has quit because of dissatisfaction with their sports leaders seems to be greater in the Stockholm area compared to the rest of the country. The study shows furthermore that four out of five young people who have quit organizational sports carry on physical activities at least once a week. In other words, leaving organizational sports does not necessarily mean that you have quit being physically active. More than half of the pupils feel positive about possibly coming back to organizational sports.The greatest chance that they will come back is if they would be offered an activity that would fit their own level of ambition, or if a friend would inspire them. One out of five would consider coming back if it was not so expensive.</p><p>Conclusions</p><p>The fact that young people finish organizational sports because of other interests is something that is very difficult to stop. Lack of time may be a consequence of a concentration on elite too early.That fact is also correlated to the side of the case that many of the young pupils could consider coming back to organizational sports if there was an activity that would equal their own level of ambition. The fact that more than half of the group in the study consider coming back to organizational sports if it would look a bit different from today, means that there is a lot of work to do for the sports clubs.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong><strong></strong></p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers fysiska hälsa genom tre olika fysiktester. Undersökningen genomförs på två olika gymnasieprogram, HI- och IT-programmen på en skola för att jämföra resultaten. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur eleverna själva uppfattar sin hälsa.</p><p> </p><p>Frågeställningar:</p><ul><li>Hur skiljer sig elevers fysiska hälsa när det gäller kondition, uthållighet och spänst?</li><li>Hur upplever eleverna sin fysiska hälsa?</li><li>Hur ser elevernas kost- och motionsvanor ut?</li></ul><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi har gjort en kvantitativ undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever från de olika programmen, HI-programmet och IT-programmet. Enkäten innehöll frågor gällande elevens hälsa och motionsvanor. Eleverna har fått svara på en enkät. Frågorna i enkäten innefattar frågor gällande om eleven känner sig frisk, hur ofta hon/han upplever glädje/lycka i sitt skolliv? Hur ofta hon/han har kontroll över skolan, hur ofta hon/han vaknar utvilad? Vidare ingår frågor i enkäten som avhandlar elevens kost och motionsvanor. Som stöd till vår enkät genomförde vi även fysiska tester.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Resultatet visar att ingen skillnad finns mellan HI- och IT-programmen gällande upplevelsen av att känna sig frisk, uppleva glädje eller lycka i skollivet, upplevd kontroll över skolan och hur utvilad eleverna känner sig när de vaknar på morgnarna. Ingen skillnad framkommer heller när det gäller elevernas kostvanor. Skillnad mellan programmen syns i frågorna gällande antalet trettio- respektive sextiominuterspass som utförs per vecka. Fler antal elever i HI-klassen utför fler antal, både trettio- och sextiominuterspass per vecka. Resultatet visar vidare att eleverna i HI-programmet presterar bättre resultat på fysiktesterna än eleverna från IT-programmet.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Denna studies resultat visar på samband mellan god fysisk hälsa och mycket idrott och hälsa inom programmet. Detta talar för folkhälsoinstitutets rekommendation att varje elev ska få erbjudande om fysisk aktivitet dagligen i skolan.</p>

<p>Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda. Ökad fysisk aktivitet har visat sig leda till lägre sjuktal och lägre utgifter för företagen, pengar som istället kan läggas på promotivt arbete. Framtida interventioner bör inriktas på att öka kunskapen om hälsosam livsstil för att på så sätt öka medvetenheten om fördelar med motion och god nutrition. Då de flesta studier är gjorda i USA, Australien eller England vore det intressant att se om resultaten skulle ge samma utslag om de gjordes i länder med lägre BNP eller sämre arbetsförhållanden.</p>