Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur kostvanor som eftersträvade en medelhavslik kost med nordisk inriktning kunde påverka riskfaktorerna för det metabola syndromet, till följd av en genomförd kurs i livsstilsförändring. De frågeställningar som användes för arbetet var;  Har det skett någon förändring i kursdeltagarnas kostvanor som har haft betydelse för det metabola syndromet?  Hur såg korrelationen ut mellan förändring i kostvanor, livsstilsfaktorer och metabola riskfaktorer?  Hur såg oberoende kopplingar ut mellan förändringar i kostvanor och livsstilsfaktorer och förändringar i riskfaktorer för det metabola syndromet efter kontroll för potentiella confounders som fysisk aktivitet och socialt tillstånd? Metod Den longitudinella kvasiexperimentella kvantitativa studien genomfördes under tolv månader och bestod av tre individuella träffar med en sjuksköterska samt fem gruppundervisningstillfällen i livsstilsförändring. Vid livsstilskursens start deltog 99 individer i studien. Vid sista mättillfället var deltagarantalet 64 individer. Resultat Resultaten visade på att det skett en signifikant förändring i majoriteten av de undersökta kostvariablerna för kursdeltagarna. Huruvida dessa kostvariabler hade betydelse för det metabola syndromet kunde däremot inte avläsas i denna frågeställning. Korrelationen mellan de tre undersökta kategorierna visade på samband mellan variablerna inom kategorierna däremot inte många korrelationer mellan kategorierna. För de regressionsanalyser som genomfördes visade ett antal kostfaktorer och fysiologiska mätvärden ha oberoende kopplingar till de fyra signifikanta fysiologiska riskfaktorerna. De fyra signifikanta riskfaktorerna var BMI, systoliskt blodtryck, midjemått och vikt. Slutsats Resultaten av studien visade att fysiologiska riskfaktorer för det metabola syndromet förändrats i riskreducerande riktning och att kosten delvis kan ha påverkat förändringarna till följd av kursen i livsstilsförändring.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på vår kropp.  Fysisk aktivitet kan sänka blodtrycket, stärka muskler och skelett och reducera stresshormoner. Genom dessa effekter och andra minskar risken för flera sjukdomar som exempelvis diabetes typ II, hjärt- kärlsjukdomar och depression (Ståhle 2008) Syfte: Syftet med denna undersökning är att försöka förstå hur förskrivare av Fysisk aktivitet på Recept (FaR) och mottagare av patient (aktivitetsarrangör) ser på samarbetet runt patienterna. För att undersöka detta belyses dels hur de två parterna ser på det egna och den andra partens arbete, dels hur de ser på kommunikationen dem emellan. Metod: Studien är mulitimetodiell utifrån en fallstudie som har karaktär av en fenomenografiskt beskrivande analys (Merriam 1994; Granskär & Höglund-Nielsen 2008). I undersökningen deltog tre förskrivare och två aktivitetsarrangörer. Resultat: De flesta informanter önskar att kommunikationen var bättre och tror att detta skulle leda till fler förskrivna recept, bättre kommunikation med patienten och utveckling av arbetet. Slutsats: Resultatet visar att intresse för utvecklig av kommunikationen finns men att förskrivare och aktivitetsarrangör saknar resurser för att åstadkomma en förändring.

Bakgrund: Genom att beskriva definitioner av stress och fysisk aktivitet får läsaren en inblick i dagens situation. Genom att jämföra arbetsmiljölagen och de vanligaste modellerna kan man se vissa gemensamma nämnare. Forskning visar att mer än var fjärde anställd påverkas av arbetsrelaterad stress, vilket är dyrt för samhället då 50-60 % av sjukfrånvaron har ett samband med arbetsrelaterad stress.   Metod: Designen som använts i denna uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Olika databaser utnyttjades och de sökord som användes var fysisk aktivitet och arbetsrelaterad stress i olika kombinationer.   Resultat: Denna litteraturstudie undersöker möjligheterna att använda fysisk aktivitet för att förebygga arbetsrelaterad stress. Genom att analyser de artiklar som användes har författarna funnit bevis för att fysisk aktivitet är en viktig faktor vid förebyggande av arbetsrelaterad stress. Andra viktiga faktorer som hittats är beteendetyper, miljö och livsstil.  Syfte: Faktorer som påverkar fysisk aktivitet.  Slutsats: Avslutningsvis bör fortsatt forskning fokusera på att hitta nya vägar för att få fram bättre och lättare strategier, för att göra det möjligt för flera aktörer att använda sig av dessa, både organisatoriskt och individuellt. Fysisk aktivitet bör i framtiden ses som ett verktyg i utveckling mot arbetsrelaterad stress.

Syftet med den här studien var att undersöka om undervisningen i idrott och hälsa påverkar elevers fysiska aktivitetsgrad på fritiden. Ett vidare syfte var att se om undervisningen fått eleverna att prova nya aktiviteter och fått ett ökat intresse för idrott och fysisk aktivitet. Studien undersöker även hur viktigt eleverna tycker ämnet är och vilka kunskaper de får kring hälsa. Slutligen undersöks dessa frågor utifrån ett genusperspektiv,  samtidigt som elever med olika erfarenhet av fysisk aktivitet jämförs. Studien har använts sig av en kvantitativ enkätstudie. Undersökningen har utförts på elever i årskurs 8-9 i två stycken högstadieskolor. Enkätundersökningen har sammanställts med hjälp av statistikprogrammet SPSS. 40 % av eleverna är aktiva inom en idrottsförening och 20 % av eleverna är aldrig fysiskt aktiva på fritiden. Många elever når inte upp till de dagliga rekommendationerna för fysisk aktivitet. Bollspel är en vanlig aktivitet för pojkarna på fritiden och för flickorna är ridning dans och bollspel vanligt. Bollspel och lekar är de vanligaste aktiviteterna i undervisningen medan hälsoteori är sällan förekommande. Pojkar och idrottsaktiva elever känner sig trygga, duktiga och upplever att undervisningen är roligare än vad flickor och inaktiva elever upplever den. Endast ca 10 % av eleverna anser att de fått mycket kunskaper om hälsa i undervisningen och ca 15 % anser att de fått mycket kunskaper om varför man ska vara fysiskt aktiv. Pojkar anser i större utsträckning än flickor att de fått de här kunskaperna, och ju aktivare en elev är på fritiden desto mer kunskap anser denna att undervisningen givit dem. Mindre än en tredjedel av eleverna anser att undervisningen fått dem att prova nya aktiviteter utanför skolan och endast 36 % procent anger att undervisningen fått dem mer intresserad av idrott. Pojkar anser det i större utsträckning än flickor liksom de som är fysiskt aktiva jämfört med de elever som inte är det. Många elever anser inte att de blir mer aktiva på fritiden av undervisningen i idrott och hälsa. Det finns stora skillnader mellan könen och mellan aktiva och inaktiva hur de upplever att undervisningen ger dem kunskap och intresse för att vara fysiskt aktiv.

Introduktion: Prevalensen av fetma bland barn och ungdomar ökar trots att internationella organisationer och myndigheter försöker uppmärksamma allmänheten på riskerna att drabbas av sjukdomar och att sjukvårdskostnaderna ökar för samhället. I takt med den ökande ”fetmaepidemin” ökar antalet individer med metabolt syndrom i världen. Viktiga förklaringar till uppkomsten av metabolt syndrom är brist på fysisk aktivitet tillsammans med högt energiintag, felaktiga matvanor, stress och psykosociala faktorer. Prevalensen för det metabola syndromet är högt bland barn och ungdomar med fetma och ökar i takt med att fetman förvärras. På grund av svårigheter i behandlingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar är fysisk aktivitet som prevention och fortsatt forskning adekvat för sammanhanget. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka samband det fanns mellan fetma och delkomponenterna av metabolt syndrom bland barn och ungdomar, samt beskriva hur det metabola syndromet påverkas av interventioner med fysisk aktivitet. Metoden som används till studien var en litteraturstudie och databaserna som användes vid datainsamlingen var ISI, PubMed, Sience Direct och Scopus. Resultatet visade att Barn och ungdomar med fetma har större risk att drabbas av det metabola syndromet än normalviktiga. De överviktiga i studien hade även högre prevalens av varje delkomponent i det metabola syndromet. Fysisk aktivitet ledde till en minskning av det metabola syndromet hos barn och ungdomar. Överviktiga barn och ungdomar med hög kondition hade mindre risk att drabbas av det metabola syndromet än överviktiga barn och ungdomar med låg kondition. Det fanns en skillnad mellan olika typer av träningsformer och dess effekt på det metabola syndromet, där tid, intensitet och belastning hade en stor inverkan på dem metabola riskfaktorerna. Implikation: Idag finns det ingen fastställd definition på det metabola syndromet hos barn och ungdomar, detta medför att det blir svårt att upptäcka vilka barn som ligger i risk att drabbas av syndromet. Därför är det viktigt att bedriva fortsatt forskning kring barnfetma och metabolt syndrom och vilken inverkan fysisk aktivitet har på syndromet. / Introduction: The prevalence among children and adolescents obesity is increasing even though international organizations and governments are trying to alert the public about the risks of suffering from disease and that medical costs will increase for the community. The growing obesity epidemic is increasing the number of individuals with metabolic syndrome in the world. Key explanations for the emergence of the metabolic syndrome are a lack of physical activity together with high energy intake, faulty diet, stress and psychosocial factors. Prevalence of the metabolic syndrome is high among children and adolescents with obesity and increasing in pace with the rate of obesity worsen. Due to difficulties in the treatment of overweight and obesity in children and adolescents, physical activity as prevention and continuing research is appropriate to the context. The aim of this study was to explore the connection there was between obesity and metabolic syndrome among children and adolescents, and describe how the metabolic syndrome are affected by interventions with physical activity. The method used for the study was a literature review and databases used for data collectionwas ISI, PubMed, Sience Direct and Scopus. The result showed that Children and adolescents with obesity have a higher risk of metabolic syndrome than normal weight children and adolescents. The overweight children and adolescents in the present study also had higher prevalence of each component of the metabolic syndrome. Physical activity led to a reduction of the metabolic syndrome in children and adolescents. Overweight children and adolescents with high fitness had a lower risk of metabolic syndrome than obese children and adolescents with low fitness. There was a difference between different types of exercise and its effect on the metabolic syndrome, in which time, intensity and load had a major impact on their metabolic risk factors. Implication: Today there is no agreed definition of the metabolic syndrome in children and adolescents; this entail that it will be difficult to detect which children are at risk of developing the syndrome. It is therefore important to pursue further research on childhood obesity and metabolic syndrome and the impact of physical activity.

Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med denna studie är att validera enkätfrågor om fysisk aktivitet från Skola-Idrott-Hälsa studien med hjälp av accelerometern GT3X. Vidare är ett syfte att problematisera de båda datainsamlingsmetoderna. Hur valid är den självskattade SIH-enkäten för vuxna när det gäller att mäta fysisk aktivitet? Hur väl korrelerar de utvalda frågorna från SIH-enkäten med accelerometern GT3X? Metod Studien är genomförd med accelerometer och enkät som mätmetoder för att mäta fysisk aktivitet. Enkätfrågorna är utvalda från en enkät som använts till unga vuxna i Skola-Idrott-Hälsa studien. De 49 deltagarna har fått besvara enkäten, samt burit en accelerometer av modellen GT3X under en vecka. Ett flerstegsurval, med ett bekvämlighetsurval har skett. Gruppen bestod av 24 män och 25 kvinnor i åldern 20-45 år. Deltagarna fick bära accelerometern under dygnets alla vakna timmar med hjälp av ett elastiskt band som fästes på höften. Accelerometern var inställd att mäta över en axel, med ett tidsintervall på 15 sekunder. Enkäten poängsattes efter ett eget utformat poängsystem för att kunna korreleras mot den insamlade datan från accelerometern. Poäng från enkäten behandlades dels som kontinuerlig data och i grupper indelat i tertiler. Data från accelerometern analyserades som andel av den registrerade tiden som spenderades i stillasittande samt i moderat till intensiv fysisk aktivitet (MVPA).  Analyser har gjorts med hjälp av Spearmans korrelation. Resultat Korrelationer visar svaga men signifikanta värden mellan den totala poängen från enkäten och intensitetsnivåerna sedentärt och medel till intensiv nivå. 57 procent av deltagarna uppger att de sitter stilla mer än sju timmar under vardagar, och 49 procent under helgdagar. Medelvärdet för gruppen visar att deltagarna befinner sig 72 procent på sedentär intensitetsnivå och 6 procent i medel till intensiv nivå av den tiden som accelerometern burits. Slutsats Korrelationen av enkäten och accelerometern visar att enkätfrågorna kring fysisk aktivitet ger låga värden mot intensitetsnivåerna sedentärt och MVPA, vilket tyder på att enkäten har låg validitet. Det som fascinerat oss mest är hur svårt det är att självskatta sin tid i stillasittande och hur lätt det är att överskatta sin tid på högintensiv nivå.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förståelsen för varför vissa människor känner sig mer motiverade till att behålla ett hälsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor där tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjälp av en intervjuguide som baserades på teorierna Health Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna inställningen och omgivningen är tre bakomliggande påverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil.

The title: ”Klara färdiga GÅ” can be translated as ”Ready steady GO”, and is ment as a request to start move. In this project I want to invite people to walk more by creating creative, demanding and playful walkways and paths, where the body can be allowed to work just a tiny bit harder. It’s because walking means exercise and fresh air, for free and without spetial equipment. Walking can also be fun, it allows people to stop, change direction and experience things. I think activity should be fun, inspired by children playground my project is a contribution to how adults might stay healthier in a city, where too often healthy activity is solely confined to the gym or sports fields. Our urban spaces are not just for the purposes of work, tourism, retail and all that supposedly important stuff, but also for having fun, for letting go and being ourselves. My project isn´t a common interior design project, and may be seen more as a work for a landscape architect. But there´s also a thin line between this professions. For me it´s a project about furnishing the outside and desig good and healthy public spaces. / Arbetet är ett examensprojekt inom inredningsarkitektur och möbeldesign utbildningen på Konstfack i Stockholm. Jag har valt en inriktning utöver den traditionella inom yrket och valt att jobba med det öppna rummet utan väggar. I mitt projekt ”möblerar” jag den offentliga uteplatsen för att vi ska trivas och må bra. Det finns ett behov av att ta hand om dessa ”rum” och gestalta utifrån vad människan behöver. Enligt den danske arkitekten Jan Gehl attraheras människor av andra människor – att se en annan människa i rörelse kan resultera i nyfikenhet, och att viss aktivitet kan leda till mer aktivitet. Men aktivitet uppstår också om det finns en möjlighet, tid och en plats att utföra den på (Gehl 1996). Det här projektet är ett bidrag till den vardagliga omgivningen för att främja spontan fysisk aktivitet. Genom formgivning av enkla element och val av nya material i sammanhanget skapar jag nya estetiskt formgivna platser. Den nya utformningen ska locka och skapa nyfikenhet, inbjuda till rörelse och lek. Samla människor och även kunna bli en social mötesplats. Att gå betyder motion och frisk luft, men tillåter oss också att stanna till, byta riktning och uppleva saker. De nya elementen ger tillfällen att gå och röra sig på ett spännande och innovativt sätt, då man är på väg från en plats till en annan. Dessa element ska kunna appliceras på olika platser och vara delvis ”i vägen” för den gående. Det är viktigt att inte bygga för, bl.a. på grund av tillgänglighetskrav, men också för att individen ska själv kunna bestämma när och på vilket sätt man vill använda stråket, valmöjligheten ska behållas. De idéer jag har vidareutvecklat och presenterar i detta arbete är nytänkande gångstråk. Jag föreslår olika platser som skulle kunna omgestaltas med mina element för att påvisa variationsmöjligheter. / Magisterexamen 2008

Studiens syfte var att synliggöra vilka uppfattningar några inom grundskolan verksamma lärare och skolledare tillmäter fysisk aktivitet för elevers lärande. Studien tar sin grund från fenomenografin och utgörs av data insamlade från sju intervjupersoner valda utefter kriterieurval. Dessa intervjuer är samtalsintervjuer med en kvalitativ ansats. Resultatet visar att intervjupersonernas uppfattningar spretar lika mycket som forskningsfältet inom området vi undersökt. Den framträdande ståndpunkten ter sig vara att fysisk aktivitet åtminstone inte är skadligt för lärande och/eller elevernas skolprestationer, och att fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på exempelvis minne och självförtroende, men med mer oklara kopplingar till lärande och ämnesrelaterade prestationer.

Vi har i vår studie valt att undersöka stressen bland ungdomar i gymnasieskolan och grundskolans senare år. Anledningen till att vi valde detta ämne var studier som folkhälsorapporten 2009[1]visar på att stressen har ökat bland unga idag. Det är även av stort intresse för oss som blivande idrottslärare att ta reda på detta – för att kunna bedriva en bra undervisning inom ämnet.  Tidigare forskning har bedrivits inom området stress, denna forskning saknar dock fokus på hur man arbetar med stresshantering i skolan. I vår studie har vi därför valt att ha fokus på hur man kan få in stresshantering i ämnet idrott och hälsa på bästa sätt. Vi kommer undersöka med hjälp av intervjuer och enkäter hur idrottslärare jobbar med stresshantering i sitt ämne och vad eleverna upplever som stressande i syfte att hitta effektiva metoder vad gäller stresshantering. Utgångspunkten för vårt arbete är att kombinera de resultat vi kommer fram till och tidigare forskning inom området. På så vis får ett bredare underlag för vår studie.  Resultatet av vår studie visar på att de största orsakerna till att ungdomarna känner sig stressade är skolan, utseendet, prestationsångest och det sociala livet. Detta är de absolut vitigaste faktorerna enligt eleverna själva. Utifrån vår undersökning så kan man se att både elever och lärare anser att man behöver mer tid för ämnet idrott och hälsa i skolan för att kunna arbeta bättre med stresshantering. Intervjuerna med eleverna visar på att det behövs mer praktisk tillämpning av stresshantering för att de ska bli mer tilltagligt för eleverna.  [1]  Folkhälsorapporten, (2009). 6 april 2011, kl 12:55.