Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn på fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa. Följande frågeställningar behandlades: Vilken inställning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de på ämnet idrott och hälsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna på skolans roll när det gäller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid? Metod: Studien bygger på 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH år 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ”Skola – Idrott – Hälsa” (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmärkte sig antingen i positiv eller negativ bemärkelse vad gällde elevernas fysiska aktivitet. I vår studie fanns dock ingen avsikt att ställa intervjusvaren i förhållande till dessa resultat – istället såg vi urvalet som en möjlighet att få med en stor mängd perspektiv, med skolledare från skolor spridda över hela landet. Tillvägagångssättet innefattade att sammanfatta och jämföra intervjusvaren, samt presentera dem uppdelade efter studiens frågeställningar. Slutligen diskuterar vi resultaten i förhållande till ramfaktorteori och tidigare forskning. Resultat: Skolledarna uttrycker att fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa är viktigt. De beskriver i första hand idrott och hälsa som ett ämne som ska vara roligt och inspirera till ett fysiskt aktivt liv. Som begränsningar för ämnet nämns idrottshallen, elevernas tillgång till utrustning, samt resurser för simundervisningen. Omklädningssituationen och en alltför tävlingsinriktad undervisning lyfts som möjliga orsaker till minskad motivation och deltagande. Identifierade möjligheter för att öka elevernas fysiska aktivitet inom skolveckans tidsram inkluderar att integrera idrott och hälsa samt utomhusvistelse i andra skolämnen, samt att främja fysisk aktivitet på rasterna. En åsikt som framhålls är att skolan ska inspirera eleverna till fysisk aktivitet, samtidigt anser flera av skolledarna att ansvaret främst ligger hos föräldrarna när det gäller vad eleverna gör utanför skoltid. Slutsats: Den positiva inställning till fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa som skolledarna uttrycker, visar sig endast delvis i genomtänkta strategier för elevernas fysiska aktivitet. De ramfaktorer som utifrån studiens resultat framstår som begränsande i skolans arbete för att främja fysisk aktivitet är följande: skolveckans längd (konstitutionell ram) och utrymmet för andra ämnen (konstitutionell/organisatorisk ram), ekonomi (organisatorisk ram), samt lokaler och utrustning (fysisk ram). Med tanke på de positiva effekter på skolresultaten som tidigare forskning visat, kan man ifrågasätta om tidsramen (skolveckans längd i kombination med utrymmet för andra ämnen) kan sägas vara definitiv. Även inom ett begränsat tidsutrymme är det möjligt att främja elevernas fysiska aktivitet, exempel på detta är de identifierade möjligheterna med ämnesintegrering och rastaktiviteter. / Aim The aim was to examine school leaders' views on physical activity and the subject Physical education. The following questions were discussed: What are the school leaders' attitudes towards physical activity?, What is their view on the subject Physical education?, Which possibilities to increase physical activity in school are being identified by the school leaders? and What are the school leaders' views on the role of the school regarding the pupils' physical activity outside school time? Method The study was based on 17 qualitative interviews with school leaders, made by three researchers from The Swedish School of Sport and Health Sciences in 2002. The interviews were originally conducted as a part of the project ”Skola – Idrott – Hälsa” (SIH), with the purpose to picture schools who's participating classes were standing out in either a positive or a negative way regarding the pupils physical activity. In our study, however, there was no intention to connect the answers to these results – instead we looked upon the selection as a possibility of getting a wide range of perspectives, including school leaders from schools spread over the country. The procedure included summarizing and comparing the interview responses, and presenting them arranged by the scientific questions. Finally we are discussing the results using ramfaktorteori (frame factor theory) and previous research. Results The school leaders expressed that physical activity and the subject Physical education is important. They mainly described Physical education as a subject which is supposed to be fun and give inspiration to a physically active life. As limitations for the subject, the gymnasium, the pupils' access to equipment, and resources for the swimming education, were mentioned. The dressing room situation and a too competitive instruction were highlighted as factors possibly lowering motivation and participation. Identified possibilities to increase the pupils' physical activity within the time frame of the school week, included integrating Physical education and outdoor activity into other subjects, and supporting physical activity in the breaks. A view that was pointed out is that the school should inspire the pupils to be physically active, at the same time a number of the school leaders considered the responsibility to mainly be with the parents when it comes to what the pupils are doing outside of school time. Conclusions The positive attitude towards physical activity and the subject Physical education expressed by the school leaders, became only partly visible in deliberate strategies for the pupils' physical activity. Based on the results of the study, these were the frame factors that stood out as limiting in the schools' work to support physical activity: the duration of the school week (constitutional frame) and the space for other subjects (constitutional/organizational frame), economy (organizational frame), and facilities and equipment (physical frame). Considering the positive effects on school results, shown by previous research, it can be questioned whether the time frame (the duration of the school week in combination with the space for other subjects) can be seen as definite. Even within a limited time frame it is possible to support the pupils' physical activity, examples of this are the identified possibilities of subject integration and break activity.

Syfte och frågeställning Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att kartlägga och evidensgranska tidigare forskning som undersökt om fysisk aktivitet kan minska sömnbesvär. Vetenskapliga studier har granskats för att undersöka om fysisk aktivitet påverkar sömnbesvär. Målsättningen var att undersöka om det finns ett vetenskapligt stöd för att rekommendera fysisk aktivitet till personer med sömnbesvär. Frågeställning: Kan fysisk aktivitet användas för att minska sömnbesvär? Metod En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Pubmed, Sportdiscus och Discovery. Detta resulterade i att sex randomiserade kontrollerade studier inkluderades för en systematisk analys medan 1649 artiklar exkluderades på grund av att de inte mötte de uppsatta inklusionskriterierna. Artiklarna evidensgranskades enligt Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU 2013).  Resultat Resultatet från de sex studierna indikerar att fysisk aktivitet kan användas för att minska sömnbesvär. Interventionen av fysisk aktivitet utgjordes av olika träningsformer där det ingick aerob träning, styrketräning, yoga och Tai Chi. Efter interventionen uppmättes signifikanta skillnader av sömnvariabler i samtliga studier. I fem av sex studier såg man en signifikant ökning av total sömntid och/eller sömneffektivitet och en minskning av total sömntid i steg 1 sömn (dåsighet uppstår och personen går från vakenhet till insomning) och/eller insomningstid. Slutsats I samtliga sex studier påverkades sömnen positivt genom en intervention av fysisk aktivitet. Av samtliga studier som inkluderats i denna systematiska översikt har fem av sex studier ett bevisvärde av måttligt vetenskapligt underlag. Det innebär att det är sannolikt att ny forskning kan komma fram till nya slutsatser (SBU 2013). Denna systematiska översikt indikerar att fysisk aktivitet kan användas för att minska sömnbesvär. / Aim The purpose of this systematic literature review is to identify and examine prior scientific studies that have examined whether physical activity can be used to reduce insomnia. Scientific studies where considered together to examine whether physical activity can affect insomnia. The purpose of this literature review was to examine if there is a scientific basis for recommending physical activity to reduce insomnia. Objective: Can physical activity be used to reduce insomnia? Method A systematic literature review was performed in the databases Pubmed, Sportdiscus and Discovery. This resulted in adding six randomized control trials to the systematic analysis wile 1649 articles were excluded because they did not meet the established inclusion criteria. Evidence examination of the articles was conducted with Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU 2013). Results The results from the six studies indicate that physical activity can be used to reduce sleep disorders. The intervention of physical activity consisted of various forms of exercise, which included aerobic exercise, strength training, yoga and Tai Chi. After the intervention period significant differences were measured in sleep variables in all of the studies. Five out of six studies measured a significant increase in total sleep time and / or sleep efficiency and a reduction of time in stage 1 sleep (drowsiness occurs and the person goes from being awake to sleeping) and / or sleep time. Conclusion In All six studies sleep was positively affected through an intervention of physical activity. Of all of the included articles in this systematic review, five out of six studies had a moderately probable scientific value. This means that it is likely that new research can arrive at new conclusions (SBU 2013). This systematic review indicates that it is likely that physical activity can be used to reduce insomnia.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem och sambandet med följdsjukdomar och hälsokonsekvenser tyder på vikten av tidig prevention. Övervikt debuterar ofta i tidig ålder och har en tendens att följa med i vuxenlivet. För att uppnå tidig prevention krävs att utarbetade metoder finns att tillgå samt att effekterna av dessa utvärderas och utvecklas.   Syfte: Syftet med studien var att jämföra skillnader hos överviktiga flickor och pojkar gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå i åldrarna 14 – 17 år samt att undersöka fördelningen och genomsnittstiden av de skattade aktivitetsnivåerna mellan könen.   Metod: En retrospektiv studie där aktivitetsdagböcker från överviktiga remitterade ungdomar på pediatriska forskningslaboratoriet på Akademiska sjukhuset i Uppsala granskades. Urvalet bestod av 35 pojkar och 24 flickor med fyra dygns komplett ifyllda aktivitetsdagböcker.   Resultat: Studiens resultat visade att det fanns en statistisk signifikant skillnad gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå mellan pojkar och flickor. Pojkar hade en högre energiomsättning än flickorna samt att de rapporterade en högre aktivitetsnivå genom självskattning. Fler pojkar, 17 %, jämfört med flickorna, 4 %, uppnådde rekommendationerna gällande fysisk aktivitet utifrån Nordiska näringsrekommendationer samt att pojkarna rapporterade fler antal skattade siffror och längre genomsnittstid på intensitetsnivåerna 6-8.   Slutsats: Skillnader mellan könen i åldersgruppen 14 – 17 år var påvisbara gällande självskattning av fysisk aktivitet. Aktivitetsnivån var generellt låg inom båda grupperna vilket tyder på att fler insatser krävs för att främja fysisk aktivitet som behandling av övervikt och fetma hos barn och ungdomar.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet i föreliggande studie har varit att utvärdera en mall för fysisk aktivitet för pedagoger och barn i förskolan. Vi har även valt att lyfta hur pedagogerna resonerar om sin inställning till fysisk aktivitet i relation till barns behov och miljöns uppbyggnad. Mallen för fysisk aktivitet testades på en förskola och följdes upp med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som deltog i projektet. I studien användes ett fenomenografiskt perspektiv för att tolka och bearbeta materialet och det analyserades med hjälp av Dahlberg och Fallsbergs tolkningsmetod. Det fenomenografiska perspektivet syftar mot att beskriva att en förståelse för något har sitt ursprung i tidigare erfarenheter. För att utveckla kunskapsnivån behövs en kritisk reflektion av tidigare kunskaper i relation till nya erfarenheter. Vi kunde utifrån materialet dra slutsatsen att behovet av en mall för att stimulera till fysisk aktivitet i förskolan fanns. Till viss del kunde den föreliggande mallen stimulera till mer fysisk aktivitet, då det utgjorde en bra inspirationskälla, men det kunde inte ersätta andra viktiga faktorer för att stimulera. Nyckeln i det hela handlade om att ha engagerade pedagoger för att uppmuntra till fysisk aktivitet. / The aim of this study was to evaluate a template for physical activity for pedagogues and children in preschool. We have also chosen to highlight how teachers reason about their approach to physical activity in relation to children's needs and the planning of the environment. The template for physical activity was tested in a preschool and was evaluated through semistructured interviews with four pedagogues who participated in the project. The empirical data was explained with the help of the phenomenographic perspective and analyzed through Dahlberg and Fallsbergs interpretation method. The phenomenographic perspective aims to describe that an understanding for something comes from previous experiences. To expand your knowledge you need to critically reflect upon your previous knowledge in relation to your new experiences. Based on the material we came to the conclusion that there is a need for a template for physical activity in preschool. The template could to some extent encourage to more physical activity, and was a good inspirational source, but could not replace other important factors to stimulate. The key is about having enthusiastic pedagogues to encourage to physical activity.

<p><strong>Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom och är den främsta orsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Sjukdomen leder till försämrad rörelseförmåga, smärta, fatigue och sänkt livskvalitet. Symtomen försvårar de dagliga aktiviteterna och personer med MS är idag mindre fysiskt aktiva än friska personer. Syftet med studien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med MS. Studien utfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att fysisk aktivitet i stor utsträckning tolererades väl och hade en positiv inverkan hos dessa individer. Såväl en upplevd minskad fatigue som förbättrad livskvalitet sågs. Likaså påvisades en ökad hjärtfunktion, rörelseförmåga samt muskelstyrka. Dessa förändringar skulle kunna underlätta genomförandet av de dagliga aktiviteterna och samtidigt öka graden av självständighet. Sjuksköterskan bör därmed sträva efter att främja fysisk aktivitet hos personer med MS. Vidare behövs ökad kunskap och därmed fortsatt forskning avseende sjuksköterskans roll i relation till fysisk aktivitet och MS.</strong></p>

Syftet med föreliggande studie är att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR) och på vilket sätt dessa upplevelser påverkar deras syn på hälsa och fysisk aktivitet. För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna består av tre kvinnor och tre män i åldrarna 57 till 73 år, som alla har eller har haft FaR. Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier är: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt språk och kunskap i vardagslivet. Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) är positiv. Det visar även att denna upplevelse har påverkat synen på fysisk aktivitet och hälsa på ett positivt sätt. Den förändrade synen innebär ett bredare tänk när det gäller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet när det gäller hälsa.

The aim was to study the factors that contributed to the prescription of physical activity on prescription (PaP) by the professions in primary healthcare. A qualitative method was used in the study. The sample consisted of six participants; two doctors, two physiotherapists and two district nurses in primary healthcare in Uppsala County. The data were collected with semi-structured interviews and were analyzed with a thematic approach. The results show a great variety in which type of patient that receive PaP, however people with lifestyle diseases such as diabetes, hypertension and obesity are often more represented. The factors that contribute to prescribing is: the prescriber should have time set aside in their daily schedule to be able to focus on the patient, the patient should be motivated to a lifestyle change, there should be opportunity for further education in PaP and physical activity linked to different diagnoses and  motivational interviewing (MI). Other important factors are collaboration between professions, cooperation with “Friskvårdslotsen” (the health maintenance guide). The head of the departments involvement and concern in increasing the implementation of PaP is also important. Cheaper alternatives to physical activities need to be founded for people with a strained economical situation. The conclusion is that time, education, motivation and development are the factors that contribute to prescription in their encounter with the patient.

Bakgrund: Personer som har en utvecklingsstörning är i hög grad utsatta för ohälsa där otillräcklig fysisk aktivitet är en bidragande orsak. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en effektiv metod för att främja fysisk aktivitet, men det saknas kunskap om hur den fungerar för personer som har en utvecklingsstörning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter hos sjukgymnaster inom habiliteringsverksamheter i Sverige av att använda FaR för vuxna personer som har en utvecklingsstörning på lindrig eller måttlig nivå samt hur tillvägagångssättet såg ut vid en förskrivning av FaR. Metod: Studiens design var explorativ med en kvalitativ ansats. Tolv intervjuer utfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och elva subkategorier. De tre kategorierna var Att ha rutiner för förskrivning, Att ta hänsyn till patientens förutsättningar inför en förskrivning och Att uppnå följsamhet. Informanternas beskrivning av tillgång till rutiner och struktur i arbetssättet varierade. De beskrev vikten av att göra en noggrann kartläggning av patientens förutsättningar för att avgöra vilken form av fysisk aktivitet som var lämplig. Tilläggsdiagnoser, nätverkets storlek och motivation liksom den ekonomiska aspekten var viktiga omständigheter att ta hänsyn till. Utbudet inom friskvården avgjorde om möjlighet till organiserad träning fanns. Inte bara den fysiska tillgängligheten eller tillgången till anpassade träningspass var viktigt utan också bemötandet. FaR beskrevs som ett sätt att ge tyngd till sin rekommendation liksom att tydliggöra den och det fanns erfarenheten av att följsamheten kunde öka genom ett FaR. Viktiga faktorer för att nå följsamhet var regelbunden uppföljning, att introducera patienten på plats liksom att arbeta nätverksbaserat. Man beskrev positiva bieffekter av träning utanför sjukvården. Det fanns också upplevelsen av att FaR inte gjorde någon skillnad, då det ofta var svårt för patienterna att förstå receptet och att arbetssättet var detsamma med eller utan ett FaR. FaR kunde inte påverka hinder som fanns för patienterna som den ekonomiska aspekten, det begränsade utbudet inom friskvården och avsaknad av personligt stöd. Konklusion: Erfarenheterna av och tillvägagångssättet vid en FaR-förskrivning till personer med utvecklingsstörning varierade liksom tillgång till rutiner och struktur för förskrivningen. Det framkom positiva erfarenheter av arbetet med FaR, men det framkom också en upplevelse av att FaR inte kunde påverka de hinder för fysisk aktivitet som fanns för patientgruppen.

Bakgrund: Fysisk inaktiviet ökar globalt och är ett hot för folkhälsan då det kan leda till ohälsa och ett flertal sjukdomar. Sveriges regering utformade 2001ett projekt ”Sätt Sverige i rörelse” och i samband det infördes metoden fysisk aktivitet på recept (FaR). Evidens har visat att FaR är ett effektivt sätt att bli fysiskt aktiv. Dock har det även framkommit att vissa patienter har svårt att följa ordination och saknar stöd från hälso- och sjukvården. Det kan vara värdefullt att ta del av patienternas upplevlser att förskrivas FaR för att bidra med ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdpersonal. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att få fysisk aktivitet på recept. Metod: Semistruktuerade intervjuer med tolv patienter som förskrivits FaR. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet. Resultat: Deltagare i studien hade en positiv inställning till att förskrivas FaR. FaR bidrog till att motivationen och medvetenheten om att träna ökade. Ett ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande av fysisk aktivitet upplevdes också. Gruppträningens sociala effekter var betydelsefulla. FaR sågs även likt ett alternativ och ett komplement till läkemedelsbehandling. Det framkom dock hinder kring FaR, både yttre omständigheter och deltagarnas individuella svårigheter att vara fysiskt aktiva och följa receptet. Stöd till fysisk aktivitet från både nära och kära samt stöd och information från sjukvårdspersonal och tränare ansågs viktigt. Slutsats: Slutsatsen av denna studie anses vara att FaR-ordinerad gruppträning är gynnsam framförallt hos äldre.