Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom och är den främsta orsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Sjukdomen leder till försämrad rörelseförmåga, smärta, fatigue och sänkt livskvalitet. Symtomen försvårar de dagliga aktiviteterna och personer med MS är idag mindre fysiskt aktiva än friska personer. Syftet med studien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med MS. Studien utfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att fysisk aktivitet i stor utsträckning tolererades väl och hade en positiv inverkan hos dessa individer. Såväl en upplevd minskad fatigue som förbättrad livskvalitet sågs. Likaså påvisades en ökad hjärtfunktion, rörelseförmåga samt muskelstyrka. Dessa förändringar skulle kunna underlätta genomförandet av de dagliga aktiviteterna och samtidigt öka graden av självständighet. Sjuksköterskan bör därmed sträva efter att främja fysisk aktivitet hos personer med MS. Vidare behövs ökad kunskap och därmed fortsatt forskning avseende sjuksköterskans roll i relation till fysisk aktivitet och MS.

Bakgrund - Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som kan orsaka lidande och påverka funktionsförmåga i varierande grad. Vid depressiva- och stressrelaterade symtom, samt vissa ångestrelaterade symtom, har tidigare forskning visat god effekt av fysisk aktivitet både som prevention och behandling. Personer med psykisk ohälsa har en lägre nivå av fysisk aktivitet än den generella befolkningen och att öka aktivitetsnivå är ofta en utmaning eftersom en del av sjukdomsbilden ofta innebär tendenser för passivitet, tillbakadragande och bristande motivation. Trots att levnadsvanor är välkända faktorer som kan påverka både fysisk och psykisk hälsa har det tidigare observerats att personer med psykiatriska diagnoser får för lite stöd till att ändra sina levnadsvanor via t.ex. ordination av fysisk aktivitet (FaR). Utifrån detta, öppnade ett projekt två FaR-mottagningar som erbjudit personer med psykisk ohälsa utökat stöd till att uppnå ordinerad fysisk aktivitet. Syfte - Att utvärdera potentiella effekter på hälsa och fysisk aktivitet genom utökade stödinsatser via FaR-mottagningar för personer med psykisk ohälsa. Metod – Kvantitativ metod användes för att analysera insamlad prospektiv, longitudinella data. Data inhämtades från enkäter som samlats in vid tre olika tillfällen: vid första kontakt med FaRmottagningen, vid avslutande kontakt med FaR-mottagningen samt 6 månader efter avslutad kontakt. Resultat – Det fanns ett stort bortfall av deltagare vid uppföljande enkäter. Vid uppföljning B kvarstod 66% av deltagarna och vid uppföljning C kvarstod 23%. Hos de personer som fyllt i uppföljande enkäter observerades en förbättring av upplevd psykisk- och fysisk hälsa samt en ökning av skattad fysisk aktivitet som verkar bibehållas även 6 månader efter avslutad kontakt. På kort sikt observerades ett minskat skattat stillasittande och förbättring av upplevd hälsa jämfört med för ett år sedan. Det observerades ingen skillnad i personernas ursprungliga aktivitetsnivå mellan dem som valt att fortsätta delta i uppföljande enkäter och dem som fallit bort. Slutsats – Utökat stöd i form av FaR-mottagning vid behandling av psykisk ohälsa kan ha en positiv effekt på upplevd psykisk och fysisk hälsa, fysisk aktivitet och stillasittande men storleken på bortfall indikerar risk för bias och det behövs mer studier för att bedöma om resultatet är representativt.

Abstrakt  Studiens syfte var att undersöka grundskolans rektorers förhållningssätt och strategier i läroplanens (Lgr 11) uppdrag att ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Skolverket 2011, s 9).” I forskningsgenomgången skildras olika författare och forskares tolkningar om betydelsen av daglig fysisk aktivitet samt skolans och rektorsuppdraget ansvarområde ur olika perspektiv. Undersökningen består av en kvalitativ inriktad enkätstudie av 23 rektorer. Studien visar att rektorerna har en strategi för daglig fysisk aktivitet i skolan men strategierna ser olika ut och att de lägger olika stor vikt vid uppdraget.

This thesis is a part of the project ― "Målrettede rehabiliteringstiltak", offering a multidisciplinary rehabilitation program, based on a salutogenic understanding of health, coping and illness. This thesis consists of two papers. The first paper provides an overview of physical activity, sense of coherence (SOC) and functional health status in individuals with chronic musculoskeletal pain. The paper builds upon health promotion through a biopsychosocial and salutogenic approach. Paper two is an empirical investigation who exploring the relationship among physical activity and sense of coherence in functional health status in individuals with chronic musculoskeletal pain. Hopefully, this thesis can provide new knowledge within factors that can help individuals with chronic / Denne masteren er en del av prosjektet "Målrettede rehabiliteringstiltak", som tilbyr et tverrfaglig rehabiliteringsprogram, basert på den salutogene forståelse av helse, mestring og sykdom. Masteren består av to artikler. Den første artikkelen gir en oversikt over fysisk aktivitet, ―opplevelsen av sammenheng‖ (OAS) og den funksjonelle helsetilstand hos personer med kronisk smerter i muskel- og skjelett systemet. Den bygger på helsefremming gjennom en biopsykososial og salutogen tilnærming. Andre artikkel er en empirisk undersøkelse som utforsker sammenhenger blant fysisk aktivitet og OAS i funksjonell helsestatus hos personer med kroniske kronisk smerter i muskel- og skjelett systemet. Forhåpentligvis kan denne oppgaven gi ny kunnskap innen faktorer som kan hjelpe personer med kroniske smerter i muskel- og skjelett systemet for å få mer forståelse for egen situasjon.

Depression är en de främsta orsakerna till psykisk ohälsa idag och trots det lidande som depression innebär söker endast hälften av de drabbade hjälp. Internetförmedlad psykologisk behandling och kunskap om dess effektivitet har vuxit sig stark och erbjuder ett sätt att nå ut till fler individer. Syftet med aktuell studie var att undersöka utvalda bakgrundsfaktorers förmåga att predicera behandlingsutfall vid internetförmedlad beteendeaktivering och internetförmedlad fysisk aktivitet vid depression. I studien inkluderades 320 deltagare och logistiska regressionsanalyser genomfördes inom respektive behandlingsgrupp. Resultatet visade att 198 deltagare genomförde eftermätning vid behandlingens slut och av de 198 uppnådde 104 deltagare klinisk signifikant förbättring mätt med PHQ-9. Därtill visade resultaten att högre upplevd livskvalité vid inledningen av behandlingen med beteendeaktivering ledde till ökad chans att uppnå kliniskt signifikant behandlingsutfall. Kön, civilstånd, utbildningsnivå, svårighetsgrad av depression, mängd fysisk aktivitet, ålder, tidigare psykologisk behandling samt tidigare eller nuvarande medicinering predicerade inte behandlingsutfall i någon av behandlingsgrupperna.

Sammanfattning   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att se hur ryttare ser på sin egen vikt i relation till hästar och ridning. Närmare bestämt vilka tankar finns runt ryttarens egna hälsa i form av kost och fysisk aktivitet. Vidare att undersöka om det finns en skev kroppssyn och en önskan att vara smal. Följande frågeställningar hjälper till att besvara syftet. 1. Hur ser ryttare på sin egen hälsa? 2. Vilken är den främsta anledningen till att ryttare tänker på vikten? 3. Finns det skillnader mellan olika åldersgrupper?   Metod Studie genomfördes med en webbenkät på det sociala nätverket Facebook. Urvalet var vuxna som är eller har varit aktiva inom ridsporten de senaste fem åren. Studien pågick under fem dagar och enkäten delades i två stängda grupper på Facebook. Enkäten undersökte ryttarnas syn på sin egen vikt och hälsa och hur de såg på sina kroppar. Resultaten analyserades i SPSS genom deskriptiv analys, t-test och Anova.    Resultat I studien deltog 114 kvinnor och en man. Resultaten visade att 83 procent tänker på vad de äter och 64 procent tänker på sin hälsa i förhållande till ridningen. Majoriteten (64,2 %) skattade att de rör sig över 240 min per vecka vilket är över de rekommenderade 150 minuterna för fysisk aktivitet per vecka och 26,7 procent skattade att de rör sig 120-240 min per vecka. 61,6 procent utövar fysisk aktivitet utanför stallet med promenader, löpning, yoga och träna på gym de mest förekommande. Hästens välmående samt ryttarens egen prestation och utseende var de vanligaste alternativen till varför deltagarna tänker på sin vikt med koppling till ridning.   Slutsats Hästens välmående är högsta prioritering när det kommer till varför ryttare tänker på sin vikt, men till skillnad från tidigare studier så tänker deltagarna på sin egen hälsa både relaterat till prestation och till allmänt välmående. Det råder en delad känsla om hur nöjda de är med sin vikt men tanken på vikten är vanligt förekommande. Att undersökningen gjordes i Stockholm som är en storstad kan självklart spela en viktig roll i detta. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Depression är ett globalt folkhälsoproblem med cirka 350 miljoner drabbade, där mindre än hälften av alla med diagnosen får behandling. Depression kan beskrivas med två huvudkriterier: nedstämdhet och minskat emotionellt engagemang. Behandlingen vid depression kan vara är antidepressiva läkemedel, ECT-behandling och olika beteendeterapier. Fysisk aktivitet har positiva effekter på stämningsläge och livskvalité. Motiverande samtal kan användas för att uppnå en beteendeförändring hos en person. Omvårdnadsteoretikerna Virginia Henderson och Dorotea Orem har teorier för hur sjuksköterskans roll vid egenvård. Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskan kan använda fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression för att främja livskvalité och välbefinnande. Kandidatuppsatsen är en litteraturstudie med utgångspunkt i Friberg (2012). Artiklarna är hämtade från tre databaser och är både kvantitativa och kvalitativa. Totalt användes 14 artiklar. Inklusionskriterierna var publiceringsdatum mellan 2005-2015 samt ungdomar och vuxna som har en depressionsdiagnos. Fysisk aktivitet vid depression ger ett ökat välbefinnande och en bättre livskvalité. Resultatet talar för att ha en mentor som stöd vid träningen samt gruppträning gav en bättre motivation och ett förbättrat humör. För sjuksköterskor är det viktigt att stödja patienten vid egenvård. Fysisk aktivitet kan ge ett ökat empowerment eftersom patienten kan utföra aktiviten på egen hand. Sjuksköterska bör finnas med och motivera patienten till att nå uppsatta mål. För att hjälpa patienten att utvecklas är undervisning viktigt. Sjuksköterskan kan genom undervisning hjälpa patienten att bli fysisk aktiv och därigenom främja livskvalité och välbefinnande.

Bakgrund: Depression är ett av det mest förekommande skälen till att människor upplever ohälsa i världen. Sjukdomen innebär en stor plåga för den drabbade med svårigheter att leva ett normalt liv. Enligt tidigare kunskap och forskning är fysisk aktivitet bra för en rad olika sjukdomstillstånd, fysiska såväl som psykiska. Som sjuksköterska är det viktigt att få ökad kunskap om nya effektiva icke-farmakologiska behandlingsmetoder som kan implementeras i omvårdnaden av deprimerade patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utforska effekten av fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression. Metod: För att utforska syftet valdes att göra en litteraturstudie innehållande 12 kvantitativa artiklar. En omfattande sökning samt en bred analys tillämpades för att sammanställa det aktuella kunskapsläget. Resultat: Det sammanställda resultatet visar att olika former av fysisk aktivitet har en positiv effekt på patienter med lindrig till svår depression då det ökar välmående och lindrar sjukdomsbilden. Slutsats: Diverse träningsformer pekar på en gynnsam effekt på olika grader av depression. Fysisk aktivitet bör, enligt författarna till den aktuella litteraturöversikten, användas i större utsträckning som en icke-farmakologisk behandlingsmetod för patienter med depression. Denna slutsats är en viktig kunskap för sjuksköterskan i sitt förebyggande och lindrande omvårdnadsarbete.

Bakgrund: Stress har blivit ett allt mer vanligt folkhälsoproblem som påverkar den psykiska hälsan. Framför växer detta folkhälsoproblem bland kvinnor och ungdomar. Orsaker till stress kan vara en icke kvalitativ sömn, för lite fysisk aktivitet eller att individer saknar copingstrategier, det vill säga metoder att hantera negativ stress. En fysioterapeut kan arbeta preventivt med basal kroppskännedom, fysisk aktivitet samt med råd och regim om påverkningsfaktorer och levnadsvanor som kan minska/öka den negativa stressen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter vid civilekonom-, civilingenjör med inriktning arkitektur-, fysioterapeut- och sjuksköterske-programmet upplevde stress och inverkande faktorer. Metod: Studien är en kvantitativ enkätundersökning gjord på två frågeformulär och egenutformade frågor. De två frågeformulären heter Higher education stress inventory och Depression, Anxiety and Stress scale. Enkäten skickades ut via mail till fyra olika utbildningar vid Luleå Tekniska Universitet. Resultat: Det finns samband mellan upplevd stress vid universitetsstudier och stress på fritiden. Det fanns ett tydligt samband mellan högre grad av stress och lägre grad av fysisk aktivitet genom alla undersökta utbildningar. Resultatet visade att sjuksköterskestudenter är de studenter som upplevde sig mest stressade och var även de som var minst fysiskt aktiva i jämförelse med studenter vid övriga utbildningar. Majoriteten av studenterna hade en god sömn, Konklusion: Universitetsstuderande upplever både stress på fritiden och studierelaterad stress. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskestudenter var avsevärt mest stressade av de jämförda utbildningarna. En högre grad av fysisk aktivitet motverkar stress, medan sömn inte hade lika stor inverkan på stress.

Bakgrund: Depression definieras som en ihållande förekomst av nedstämdhet som påverkar individens tankar, känslor och beteende. Risken för att kvinnor någon gång drabbas av depression är 30 %. Fysisk aktivitet minskar risken för depression genom att dämpa och hindra uppkomsten av depressiva symptom. Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod som används av sjukvården för att främja fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av fysisk aktivitet vid depression. Metod: En litteraturstudie där resultatet baseras på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet utgörs av huvudteman och underteman som beskriver att fysisk aktivitet påverkar kvinnors välbefinnande samt ger upphov till känslor av mening och sammanhang. Kvinnor erfar att det kan uppstå hinder för att utföra fysisk aktivitet där brist på tid och avsaknad av motivation återfinns. Slutsats: Fysisk aktivitet påverkar kvinnorna positivt fysiskt och psykiskt eftersom träningen ett sätt till möjlig självbehandling. Motivation är en av de avgörande faktorerna som finns för att kvinnorna ska kunna utföra fysisk aktivitet. Sjuksköterskan innehar en viktig roll för att kunna stödja och motivera patienten till fortsatt träning. Därav är det viktigt att sjuksköterskan har ett följsamt förhållningssätt. Sjuksköterskan upplever svårigheter att förskriva FaR då de saknar tillräckligt med kunskap.