Skadestånd i gränsöverskridande brottmål är ett ämne som berör frågor om såväl domstols internationella behörighet som frågor om lagval. I uppsatsen har särskilt frågor om behörighet och lagval diskuterats för det fall det enskilda anspråket avskiljs från brottmålet. Är det självklart att svensk lag ska tillämpas på hela brottmålsprocessen eller ska det vara annorlunda vid handläggningen av det enskilda anspråket? Frågan om domstols internationella behörighet uppmärksammas sällan i domstol, medan bestämmelserna i 2 kap. BrB gör det. När domstolen konstaterat att den är behörig enligt BrB har svensk lag, som regel, tillämpats på hela processen. Det är något som ifrågasätts i uppsatsen. Uppsatsen har också tagit ställning till frågan om vem som ansvarar för att utländsk rätt ska uppmärksammas. Vidare har uppsatsen belyst problemet att tillämpningen av skadeståndsrättsliga principer varierar beroende på vilken myndighet som handlägger frågan. Sammanfattningsvis är det min uppfattning att lagvalsfrågor inte hanteras enligt gällande rätt. Ett annat problem som uppmärksammas är att EU:s Bryssel I a-förordning och Rom II-förordning får något av en fakultativ ställning i svensk rätt i så kallade blandade mål – det vill säga när domstolen handlägger brottmålet och tvistemålet gemensamt i en och samma rättegång. Uppsatsen illustrerar att svensk nationell lagstiftning i fråga om behörighet och lagval behöver ses över för att bättre samspela med unionsrättsliga bestämmelser i skadeståndsfrågor i gränsöverskridande brottmål. En av slutsatserna i uppsatsen är att de oklarheter som föreligger i dessa avseenden leder till rättsosäkerhet. / This master thesis illustrates and analyzes the various problems which might occur when dealing with questions of damages in cross-border criminal cases. In the Nordic legal systems the tradition is to join the private claim with the criminal case and handle them together in the criminal trial procedure. In Sweden the criminal case is decided under the Swedish Criminal Code (brottsbalken, SFS 1962:700) while the question of indemnity liability is decided under the Tort Liability Act (skadeståndslagen, SFS 1972:207) which is a part of the civil procedural law. In modern days Internet is often used as an aid to commit crimes. The Internet-related crimes have increased during the past decades. The perpetrator in one country can, by using Internet, commit crimes towards victims in other countries. Accordingly, I have analyzed the following questions: How should the courts’ international jurisdiction be decided when dealing with a private claim in a criminal case? Furthermore, which law is applicable when deciding the private claim? Other issues concern under what circumstances a court can separate the private claim from the criminal case. My analysis may shed some light on the needs of updating national regulations in these questions. Some of the issues this master thesis focuses on are that the Brussels Ibis Regulation and Rome II Regulation is treated as optional law instead of non-optional law. These instruments are to have priority as they originate in EU law. This master thesis shows that these issues must be dealt with in order to have confidence in the legal system and also to defend the rule of law such as legal security and foreseeability.

Globalisation is increasing and mobility between countries is also increasing. One effect of this is that tourism is one of the fastest growing industries and international travel is gradually increasing. At the end of 2019, a new coronavirus occurred in Wuhan, China. The virus, named covid-19, coronavirus disease 2019, can be likened to a flu that causes respiratory problems. On 11 March 2020, the World Health Organisation (WHO) reported the new coronavirus as a pandemic. Covid-19 has been shown to have a devastating negative effect on the world economy and most industries, not least the hospitality industry. There is currently a dissuasion in Sweden from non-essential travel until 15 July 2020. Different attitudes may be created for this phenomenon. The purpose of the study is to investigate how swedish tourists' international travel behaviors may be affected after a pandemic. Two theories have been used to deal with behaviors and attitudes. Theory of reasoned action which is the main theory that describes the process of a chosen behavior, the complementary theory are push and pull factors. The study has a qualitative approach. The data collection was carried out using semi-structured interviews. The selection is of the content 18 individual interviews. An interview guide was designed based on eight themes from the chosen theories. The study has given insight that there is a continued interest in travel, while the study also clearly shows that there is a change in travel behaviour in travellers. This behaviour is based on a change in attitudes towards travel that will affect what future travel will look like, which is something that should be taken into account for future crises that may affect the hospitality industry. What may be noticed after covid-19 is that travelers take more account of hygiene and the importance of protecting the environment when traveling. / Globaliseringen ökar och rörligheten mellan länder likaså. En effekt av det är att turismen är en av de snabbast växande branscherna och det internationella resandet ökar successivt. I slutet av år 2019 uppstod ett nytt coronavirus i Wuhan, Kina. Viruset som fått namnet covid19, coronavirus disease 2019, kan liknas vid en influensa som ställer till problem för luftvägarna. Den 11 mars 2020 rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) det nya coronaviruset som en pandemi. Covid-19 har visat sig ha en förödande negativ effekt på världsekonomin och de flesta branscherna, inte minst besöksnäringen. För närvarande finns en avrådan i Sverige från icke-nödvändiga resor fram till den 15 juli 2020. Till detta fenomen kan det komma att skapas olika attityder. Syftet med studien är att undersöka hur svenska turisters internationella resebeteenden kan komma att påverkas efter en pandemi. Två teorier har använts som behandlar beteenden och attityder. Theory of reasoned action som är huvudteorin som beskriver processen för ett valt beteende, den kompletterande teorin är push- och pullfaktorer. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet är baserat på 18 individuella intervjuer. En intervjuguide utformades utifrån åtta teman från de valda teorierna. Studien har gett insikt om att det finns ett fortsatt intresse av resande, samtidigt som studien också visar tydligt att det finns ett förändrat resebeteende hos resenärer. Detta beteende grundar sig i en förändring av attityder kring resande som påverkar hur det framtida resandet kommer se ut, vilket är något som bör tas i beaktning för framtida kriser som kan påverka besöksnäringen. Det som kan komma att uppmärksammas efter covid-19 är att resenärer tar mer hänsyn till hygien och vikten av att värna om miljön när de reser.

Molnlagring, kommunikationsplattformar med interaktiva funktioner, virtuella modeller som sammanfogas med fysiska omgivningar, datorsimuleringar, livscykelperspektiv. Så diskuteras det i BIM-världens korridorer. Men om detta nu är framtiden: varför går implementeringen så långsamt, och vad är det egentligen som ska implementeras?   Processen att hantera och förstå vad BIM är har blivit för komplex, och med denna rapport vill vi hitta åtgärder för att göra arbetssättet begripligt och användbart för fler. Vi har i samarbete med Vianova Systems undersökt hur användningen av BIM ser ut idag och vilka förbättringsåtgärder som behövs för en bredare framtida implementering i samhällsbyggnadsbranschen.   Våra undersökningar visar att nästan 80 % tror att ett arbete som drar nytta av en digital modell skulle vara effektivare: samtidigt är osäkerheten kring mjukvaror och oklarhet kring implementeringen av arbetsmetoderna begränsande faktorer. Som lösning på detta har ett användarinterface för projektsamordning och kommunikation arbetats fram.   Dessa undersökningar har genomförts med hjälp av en enkätstudie samt intervjuer och sammanställts i två delar: dels denna rapport, samt en slutprodukt av visionär karaktär kallad ”7 visions for the future of BIM”. / Cloud storage, communication platforms with interactive functions, virtual models that are merged with physical surroundings, computer simulations, life cycle perspective. This is what is being discussed in the corridors of the BIM-world. But if this is the future: why is the implementation so slow, and what exactly is to be implemented?   The process of handling and understanding what BIM is has become too complex, and in this report we want to find solutions for making the way of working intelligible and useful for a wider audience. In collaboration with Vianova Systems, we have investigated what the use of BIM looks like today and what improvements are needed for a wider future implementation in the AEC industry.   Our investigations show that almost 80 % believe that work which utilizes a digital model would be more effective: at the same time the insecurity concerning software and uncertainties regarding the implementation of the work methodologies are limiting factors. As a solution for this a user interface for project management and communication has been developed.   These investigations have been carried out with the aid of a questionnaire and interviews and compiled into two parts: partly this report, as well as an end product of visionairy nature called ”7 visions for the future of BIM”.

Socialarbetare som arbetar i Turkiet beskrivs uppleva dilemman som ständigt påverkar deras arbete. Trots detta förekommer begränsad internationell och nationell forskning som undersöker turkiska socialarbetares upplevelser av arbetet. Tidigare forskningsstudier har redovisat att socialarbetare i Turkiet upplever att de internationella arbetsvärderingarna innehåller förtryck och orättvisor samtidigt som arbetet i sig beskrivs bidra med känslomässig utmattning och osäkerhet. De etiska dilemman som turkiska socialarbetare beskrivs uppleva anses vara omfattande, däremot förekommer begränsad information om förhållningssättet gentemot de etiska riktlinjerna i arbetet. Denna kvalitativa studie syftar därmed till att undersöka turkiska socialarbetares upplevelser av arbetet och dess förhållningssätt gentemot IFSWs globala etiska riktlinjer. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Turkiet varpå ett subjektivt perspektiv har varit en central aspekt. Studiens resultat visar att socialarbetare i Turkiet upplever en brist på riktlinjer och regler i arbetet vilket har resulterat i en känsla av osäkerhet och begränsat handlingsutrymme. De befintliga insatserna beskrivs även vara så pass otillräckliga att de har kommit att påverka socialarbetarna på en subjektiv nivå. Vidare beskrivs orättvisa förhållanden förekomma inom landet vilket påverkar arbetets prioriteringar och arbetarnas möjligheter till en påverkan på arbetet. Slutligen framkommer det att det inte förekommer några etiska riktlinjer inom arbetet eller någon form av kännedom om IFSWs globala etiska riktlinjer, trots att Turkiet utgörs av ett medlemsland i IFSW. / Turkish social workers are to a greater extent described to be experiencing dilemmas that are affecting their quality of work. Despite the circumstances, there is an insufficient amount of research on a national and international level that subjectively examines the Turkish social workers' experiences in the workspace. Previous research has shown that social workers in Turkey believe the international work values contain elements of oppression and injustice while the duty is described as a contributing factor to increased exhaustion and uncertainty. The ethical dilemmas Turkish social workers are faced with can be regarded as extensive, albeit there is insufficient knowledge regarding the method of approach towards the ethical guidelines for social workers. The purpose of this qualitative study is to examine Turkish social workers' experiences within their line of work and their approach towards the IFSW global ethical guidelines. The study is based on nine semi-structured interviews with social workers in Turkey, where a subjective perspective regarding their experiences has been a central aspect. This study finds that social workers in Turkey experience a lack of guidelines and rules within their line of work which contributes to an increased uncertainty amongst the social workers, thus also limiting their capacity for action. The existing efforts are described as being inadequate to the point where it has affected the social workers quality of work to a subjective degree. Furthermore, there is an overall consensus that occurrences of unfair conditions are not a rare sight in the country. This affects the social workers priorities and possibilities of having an influence in their work. Finally, it emerges that no standardized ethical guidelines are being followed, nor is there any knowledge of the IFSW global ethical guidelines despite the fact that Turkey is a member state of IFSW.

Inom den internationella privaträtt- och processrätten är lagvalsfrihet, s.k. parts-autonomi, ett allt vanligare inslag. Vad gäller makars förmögenhetsförhållanden förekommer lagvalsfrihet i svensk lagstiftning genom NÄF (som är tillämplig på äktenskap med endast nordisk anknytning) och LIMF (som tillämpas på övriga förhållanden med utländsk anknytning). Dessutom finns lagvalsfrihet mellan makar i ett förslag till en EU-rättsakt om makars förmögenhetsförhållanden som förväntas bli antagen inom en snar framtid av 17 medlemsländer inklusive Sverige.   En obegränsad lagvalsfrihet kan leda till oönskade effekter på bodelningen med oskäliga bodelningsresultat som följd. Syftet med uppsatsen är dels att identifiera eventuella brister med utformningen av lagvalsfriheten som rör internationella makars förmögenhetsförhållanden, dels att behandla vilket skydd som finns i lagstiftningen för makar som p.g.a. ett oförmånligt lagvalsavtal drabbats av ett oskäligt bodelnings-resultat. Förutom vad avser nuvarande svensk lagstiftning diskuteras dessa frågor även med utgångspunkt ur en framtida EU-rättsakt.   De största problemen med utformningen av lagvalsfriheten är hänförliga till hemvist-kriteriet som är kopplat till lagvalsbestämmelserna. Inom svensk rättspraxis tenderar rättstillämparna göra inte helt samstämmiga tolkningar av hemvistbegreppet, trots att en definition finns i lagen. Skillnaderna i tolkningen av hemvistbegreppet torde således kunna bli än mer uttalade i en EU-rättsakt där någon definition av hemvistbegreppet inte förekommer. Eftersom lagvalsavtal mellan makar kan ha grundats på den ena makens hemvist, riskerar divergerande tolkningar av hemvistbegreppet leda till olika bedömningar av lagvalsavtalets giltighet. Det i sin tur är ett hot mot rättssäkerheten på området, vilket går stick i stäv med lagvalsfrihetens syfte. Det föreligger således ett behov av att införa en tydlig definition av hemvistbegreppet till det förslag som ligger till grund för den kommande rättsakten. En definition som har sin utgångspunkt ur målet med rättsakten, nämligen att öka förutsebarheten om tillämplig lag för att främja fri rörlighet inom unionen.   Inom svensk Äktenskapsbalk (ÄktB) finns flera bestämmelser till skydd för makar mot oskäliga bodelningar. Dessa ges ett tydligt tillämpningsutrymme även i LIMF där de stadgats som internationellt tvingande, oavsett vilken stats rättsordning som är tillämplig. I NÄF däremot är dessa bestämmelsers tillämpningsutrymme betydligt mer osäkert. Det är inte i linje med EU-domstolens strängare tolkning av vad som kan betraktas som internationellt tvingande regler. Vidare är ÄktB:s skyddsregler inte formulerade på så sätt att det framgår att lagstiftarens avsikt är att de ska vara internationellt tvingande. Sammantaget finns risk att ÄktB:s skyddsregler mot oskäliga bodelningar inte kommer att kunna åberopas i framtida tvister där utländsk lag har valts genom ett avtal mellan makarna.   För att förstärka ställningen av ÄktB:s skyddsregler om bland annat jämkning av oskäliga bodelningar, finns det skäl för lagstiftaren att vidta åtgärder inför antagandet av en EU-rättsakt. Åtgärderna kan innefatta omformulering av bestämmelserna i ÄktB, alternativt införande av kompletterande bestämmelser till den rättsakt som ska antas. Endast därigenom kan vi garantera ett fortsatt skydd för makar som drabbas av oskäliga bodelningar och riskerar att gå miste om egendom de borde ha rätt till.

Denna kvalitativa studie om internationellt utvecklingsbistånd undersöker effekterna av gender mainstreaming i sociala trygghetssystem i Afrika, söder om Sahara, med särskilt fokus på jämställdhet, kvinnors empowerment och biståndets effekter på familjeförhållanden. Studien lyfter fram en historisk bakgrund av gender mainstreaming i politiken, men även dagens internationella engagemang för att bekämpa den extrema fattigdomen. Studien belyser det svenska internationella biståndets initiativ för att minska fattigdomen i Afrika, söder om Sahara.  Totalt genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med högkvalificerade tjänstemän som representerar det internationella biståndet, med bakgrund från Utrikesdepartementet, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet och UNICEF Office of Research - Innocenti. Resultatet visade att ett genderintegrerat bistånd i form av sociala kontantöverföringar som främjar jämställdhet i samhällen som biståndet verkar i, bidrar till att minska den extrema fattigdomen. Men resultaten visade även att det krävs ytterligare forskning för att kunna se direkta kausala effekter av biståndet som riktas till kvinnor jämfört med bistånd som riktas till män, samt den effekt som biståndet har på kvinnors empowerment och på biståndsmottagarnas familjeförhållanden. Slutsatsen av undersökningen är att uppbyggnaden av genderintegrerade sociala trygghetssystem i Afrika, söder om Sahara, är av särskild betydelse då man genom ökad jämställdhet och ett övergripande socialt skyddsnät minskar den extrema fattigdomen och främjar regionens välmående i sin helhet. / This qualitative study on international development aid explores the effects of gender mainstreaming in social protection systems in sub-Saharan Africa, with a focus on gender equality, women's empowerment and family structures. The study features a historical background of gender mainstreaming in politics, but also today's international commitment to combat extreme poverty. The study highlights the initiative of the Swedish international aid to reduce poverty in sub-Saharan Africa. A total of four semi-structured interviews were conducted with highly qualified public servants representing the international foreign aid, representing The Swedish Ministry of Foreign Affairs, The Swedish International Development Cooperation Agency (Sida), The Institute of Latin American Studies at Stockholm University and UNICEF Office of Research - Innocenti. The results showed that a gender-based foreign aid in the form of social cash transfers that aims to promote gender equality, helps to reduce extreme poverty. In addition, the results showed that further research is required to see the direct effects of aid directed at women as compared with aid directed at men, as well as the impact of aid on women's empowerment and the family structures of aid recipients. The conclusion of this study is that the development of gender-based social protection systems in sub-Saharan Africa is of particular importance as, through increased gender equality and overall social protection systems, the region's prosperity increases, and levels of extreme poverty reduces.

This paper addresses the principle of care in the recast asylum procedure directive (2013/32/EU). The purpose of the study has been to analyze how the principle of care is expressed in the directive regarding procedures for granting or rejecting asylum, as well as to analyze how the directive was implemented in Sweden. The recast asylum procedure directive aims to harmonize EU’s member states' procedures for granting and withdrawing international protection. Initially, this paper describes how the directive was created and how the principle of care is expressed in the directive and the meaning and content of the principle of care at EU level as well as its content and meaning according to Swedish law. To conclude, the Swedish implementation of the directive’s provisions directly connected to the principle of care will be discussed. The principle of care is one of the principles of good governance. The principles of good governance have been important in EU law to ensure legal protection for individuals when they are in contact with authorities of EU or Member States. In the analysis, what is found is that the principle of care can be divided into several sub-principles or requirements: individuals’ right to get their affairs treated; the obligation of authorities to investigate a request in an impartial manner; fair procedure and handling; authorities’ duty to take individual interests in consideration; authorities’ obligation to act within reasonable time and also other requirements regarding routines and procedure. Since a major part of this paper regards analyzing the relationship between EU law and national Swedish law, a discussion about the Member States’ institutional and procedural autonomy towards EU is also included. A conclusion is that the Swedish implementation of the directive's provisions related to the principle of care was deficient and that the directive itself restricts the Member States’ institutional and procedural autonomy. / Den här uppsatsen behandlar omsorgsprincipen i det omarbetade asylprocedurdirektivet (2013/32/EU). Syftet med arbetet är att analysera hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet avseende procedurer för beviljandet eller avslag av asyl, samt hur direktivet har genomförts i Sverige. Det omarbetade asylprocedurdirektivet syftar till att harmonisera EU- medlemsstaternas förfarande vid ansökan om internationellt skydd. Inledningsvis redogörs för hur direktivet skapades och hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet, vad omsorgsprincipen omfattar på EU-nivå, liksom principens omfattning i svensk rätt. Avslutningsvis analyseras genomförandet av direktivets bestämmelser med anknytning till omsorgsprincipen i svensk rätt. Omsorgsprincipen är en av principerna om god förvaltning. Principerna om god förvaltning har varit viktiga inom EU-rätten för att säkerställa ett rättsskydd för enskilda när dessa är i kontakt med EU:s eller medlemsstaternas myndigheter. Analysen kommer fram till att omsorgsprincipen kan delas in i flera mindre principer eller krav: enskildes rätt att få sina angelägenheter behandlade; myndigheters skyldighet att på ett opartiskt sätt undersöka en begäran; rättvis procedur och handläggning; myndigheters skyldighet att väga in enskildes intresse; myndigheters skyldighet att agera inom rimlig tid; samt andra krav på handläggningsrutiner. Eftersom en huvuddel av den här uppsatsen handlar om att analysera relationen mellan EU-rätt och svensk rätt, förs också en diskussion om medlemsstaternas institutionella och processuella autonomi gentemot EU. Slutligen presenteras slutsatsen att det svenska genomförandet av direktivets bestämmelser som anknyter till omsorgprincipen varit bristande och att direktivet har begränsat såväl medlemsstaternas institutionella som processuella autonomi.

EU:s institutioner bereder för närvarande en förordning innehållandes internationellt privat- och processrättsliga regler i mål om makars förmögenhetsförhållanden. Det senast presenterade textförslaget (kompromissförslaget) lades fram av Italien den 10 november 2014.   Uppsatsen har två syften. För det första syftar den till att synliggöra vissa av de gränsdragnings- och tillämpningsproblem som skulle uppstå om kompromissförslaget skulle antas i dess nuvarande utformning. För det andra syftar uppsatsen till att erbjuda lösningar på de problem som identifieras. Uppsatsens fokus ligger på följande aspekter av förslaget:   Materiellt tillämpningsområde. Domsrättsreglering i mål med anledning av en makes död. Lagvalsreglering. Förbehållen för internationellt tvingande regler och ordre public.   För det första kan förordningens gränsdragning gentemot inomstatliga tvister och underhålls-frågor vålla problem. För att minska dessa problem bör det i en artikel anges att förordningen endast är tillämplig på tvister som har internationell anknytning och att en tillräcklig internationell anknytning föreligger om en av makarna innehar tillgångar som är belägna utomlands. För att avgränsa förordningens tillämpningsområde gentemot underhållsfrågor bör nationella domstolar följa den metod som anvisades i van den Boogard. Denna metod är bland annat adekvat för att kvalificera avtal mahr (islamisk brudpenning). Det är däremot inte möjligt att använda metoden för att kvalificera en dom i vilken 12 kap. 1 § äktenskapsbalken (skevdelningsregeln) har tillämpats. Enligt min mening bör i så fall den nationella domstolen göra en helhetsbedömning utifrån svaren på följande frågeställningar:   Vilket är originaldomens huvudsakliga syfte? I vilken utsträckning beaktas makarnas behov och förmåga i originaldomen?   För det andra är domsrättsreglering av mål med anledning av makes död problematiska. Art. 3 i kompromissförslaget hänvisar nämligen till arvsförordningen, vilket i praktiken kan leda till att den avlidnes barn gynnas på bekostnad av den efterlevande maken. Enligt min mening bör denna problematik minskas genom att den efterlevande maken ges en exklusiv rätt att avgöra om lagvalsreglerna i arvsförordningen eller i art. 5 kompromissförslaget ska tillämpas i ett mål om makarnas förmögenhetsförhållanden.   För det tredje kan kompromissförslagets lagvalsregler leda till problematik. Eftersom deras utformning skiljer från lagvalsreglerna i arvsförordningen och 2007 års Haagprotokoll finns det en risk att en make över- eller underkompenseras ekonomiskt. Risken kan minskas genom att makarna ingår ett lagvalsavtal eller genom att en domare tillämpar en nationell jämkningsregel eller en EU-rättslig flyktklausul (t.ex. art. 5 i 2007 års Haagprotokoll). För att ytterligare minska risken för att över- och underkompensation bör en flyktklausul införas i förslaget till förordning om makars förmögenhetsförhållanden.    En viss lagvalsregel är särskilt problematisk, nämligen art. 20a.3 i kompromissförslaget (hemvistbytesregeln). Artikeln har en bristande flexibilitet och bör därför förändras på följande vis:   Rekvisitet ”undantagsvis” bör avlägsnas. Istället bör den i punkt 2 föreslagna tidsgränsen spegla den restriktivitet som önskas. Istället för att lagen i makarnas nya hemvistland ska bli tillämplig efter en ”avsevärt mycket längre tid” bör en fast tidsgräns införas. Det bör förtydligas vad som avses med kravet på att makarna ska ha åberopat lagen i den andra staten för att ordna eller planera sina förmögenhetsförhållanden.   Enligt min mening är det lämpligt att hämta vägledning till hur tidsgränsen (se punkt 2) bör utformas i 4 § andra stycket lagen (1990:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden.   För det fjärde finns problematik med anknytning till kompromissförslagets förbehåll för internationellt tvingande regler och ordre public. Av resonemanget framgår att lagstiftaren måste föra ett detaljerat resonemang (a detailed assessment) för att 7 kap. 4–9 §§, 11 kap. 8 § och 12 kap. 1–3 §§ äktenskapsbalken (1987:230) ska kunna betecknas som internationellt tvingande även efter att förordningen har trätt i kraft. Slutligen dras slutsatsen att det är önskvärt att ramarna är snäva när det gäller en nationell domstols möjligheter att underlåta att tillämpa utländsk rätt som ger rättskraft åt avtal om mahr.