No description available.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

The aim of this study was to explore prerequisites for collaboration between Swedish authorities in their work with women exposed to trafficking with sexual purpose. A qualitative research method was used. Three over-phone semi-structured interviews and one face-to-face semi-structured interview were conducted with professionals from the County Administrative Board, the Social Services and the Swedish Migration Agency. The results were analysed thematically through three themes with relating subthemes. The results showed that the professionals perceived collaborative work as important in order to treat each aspect of the diverse issue that is human trafficking, as well as to exchange knowledge and experiences with the involved authorities. Moreover, the professionals described that prerequisites for a functioning collaborative work are; clear assignation of roles, sufficient time and budget, and that each agency is aware of the importance of collaboration. Some difficulties within collaborative work highlighted by the participants were; different opinions and agendas between the agencies and lack of knowledge. Finally, some implications for future research were noticed, for example a lack of research regarding collaborative work between agencies against human trafficking for sexual purposes.

Studiens syfte var att undersöka hur socionomer upplever att deras kompetens inom socialt arbete påverkats genom VFU utomlands. Två frågeställningar formulerades; vilka kompetenser socionomer upplevde sig ha utvecklat under VFU utomlands samt hur kompetenserna användes i det dagliga arbetet. Empirin kom från fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socionomer. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat analyserades mot en teoretisk referensram och kunskapsöversikt. Den teoretiska referensramen bestod av två teorier med olika definitioner av kompetens. Studiens resultat och analys visar att VFU utomlands är en möjlighet för socionomstudenter att få erfarenhet av att arbeta med socialt arbete utomlands. Erfarenheten upplevs generellt inte vara användbar i det dagliga arbetet. Dock framkommer efter analys flertalet kompetenser. Upplevelsen ger förståelse för internationellt socialt arbete och klienters erfarenheter av segregering. Studenter utvecklar bland annat sin förmåga till flexibilitet, lyhördhet och initiativtagande. Utlandspraktik kan vara socionomstudenters första erfarenhet av klientarbete och utvecklar därför deras kommunikationsförmåga, så som samtalsmetodik. Risken finns att utlandspraktik spär på studenters fördomar om andra länder än Sverige. / The purpose of this study was to investigate how social workers feel that their competence in social work has been affected through international placement. Two issues were formulated; what competencies social workers felt they had developed during international placement and how the competencies were used in their daily work. The data came from five semi-structured interviews with professional social workers. The data material was analyzed with a qualitative content analysis. Results were analyzed against a theoretical frame of reference and knowledge overview. The theoretical frame of reference consisted of two theories with different definitions of competence. The results and analysis of the study show that international placement is an opportunity for social work students to gain experience of working with social work abroad. The experience is generally not perceived to be useful in daily work. However, after analysis, several competencies emerged. The experience provides an understanding of international social work and clients' experiences of segregation. Among other things, students develop their ability for flexibility, sensitivity and initiative. International placement can be social work students' first experience of client work and therefore develop their communication skills, such as conversation methodology. There is a risk that international placement adds to students' prejudices about countries other than Sweden.

Bakgrund: Internationellt humanitärt arbete är ett område där sjuksköterskor är aktiva. Att delta i internationella humanitära insatser innebär emellertid att arbeta i miljöer annorlunda från de normala med andra förutsättningar. Miljön där sjuksköterskan arbetar påverkar också omvårdnaden och det ingår tillika i sjuksköterskans yrkeskunskap att ha kunskap om den miljön där arbetet äger rum. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor inte känner sig tillräckligt förberedda inför arbetet i dessa sammanhang. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskors erfarenheter av miljön i internationella humanitära insatser samt hur upplevelser av arbetet i denna miljö, kommer till uttryck i egna berättelser. Metod: Kvalitativ textanalys, enligt Holme och Solvang, av 18 narrativa artiklar skrivna av sjuksköterskor, eller i enstaka fall intervjuer med sjuksköterskor, som deltagit i internationella humanitära insatser. Resultat: Genom analys av de narrativa artiklarna framkom fyra huvudteman: Bristande resurser, Utsatthet, Emotionella möten, samt Coping. I temat Bristande resurser beskrivs miljön. Miljön präglades av resurssvaghet, något som påverkade sjuksköterskornas arbete. Utsatthet skildrar hur sjuksköterskorna utsattes för risker och faror under uppdragen. Under temat Emotionella möten återfinns sjuksköterskornas beskrivningar av betydelsefulla möten med lokalbefolkningen. Coping berör sjuksköterskornas beskrivningar av strategier för att hantera svårigheter, teamets betydelse samt hur uppdragen upplevdes som givande. Slutsats: Resursbristen i arbetet upplevdes som svår. Arbetet i de internationella uppdragen hade stora variationer. Kreativitet, flexibilitet och förståelse var viktiga för att hantera svårigheter i arbetet under uppdragen. Genom att sätta in resultatet av studien i en klassificeringsmodell av omvårdnadsvetenskapens områden kan internationellt humanitärt arbete konceptualiseras utifrån ett omvårdnadsvetenskapligt perspektiv. Klinisk betydelse: Resultatet från denna studie kan användas för att förbättra utbildningen för sjuksköterskor i internationella humanitära insatser. / Background: International humanitarian aid work is a field where nurses are active. Yet, to participate in international humanitarian action is to work in an environment different from what is normal with unlike circumstances. The environment where nurses work also has an effect on the nursing care and it is a part of the nurses’ professional knowledge to have insight of the environment in which the work takes place. Earlier research suggests that nurses feel inadequately prepared for the work in this context. Aim: The aim of the study was to explore in which way nurses’ experiences of the environment in international humanitarian aid work and how experiences of the work in such environment, are expressed in their own narrated texts. Methodology: Qualitative textual analysis, according to the way of Holme and Solvang, of 18 narrated articles written by nurses, or in a few cases interviews with nurses, whom have all participated in international humanitarian aid work. Result: Four main themes emerged from the analysis of the material: Lack of resources, Vulnerability, Emotional meetings, and Coping. The theme Lack of resources describes the environment. The environment was characterized by resource weakness, which affected the nurses' work. Exposure depicts how nurses were exposed to hazards and dangers during the missions. In the theme Emotional meeting the nurses descriptions of meaningful encounters with the locals is to be found. Coping relates to the nurses descriptions of strategies to address difficulties, the importance of the team and how the missions were experienced as meaningful. Conclusions: Lack of resources was perceived as difficult. The work of the international commissions had wide variations. Creativity, flexibility and understanding were important to address difficulties during the missions. By inserting the results of the study in a classification model of nursing science areas, international humanitarian aid work can be conceptualized from a nursing science perspective. Clinical impact: The results of this study can be used to improve education for nurses in international humanitarian aid work.

Polismyndighetens uppdrag är att bedriva en enhetlig, målinriktad och effektiv internationell verksamhet som bidrar till att öka tryggheten och minska brottsligheten, vilket regleras i polislagen och tillhörande förordningar. Enligt grundlagen ska Polismyndigheten klara sitt uppdrag ensamt som huvudregel men möjlighet föreligger till internationellt polisiärt samarbete och därmed får Polismyndigheten ingå överenskommelser om samarbete med utländska brottsbekämpande myndigheter. En viktig del i det polisiära samarbetet är underrättelser och informationsutbyte i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet. Med anledning av att en gemensam polisstation kommer att byggas på gränsen mellan Sverige och Norge utökas möjligheterna till att underlätta det internationella samarbetet, särskilt eftersom mycket brottslig verksamhet förekommer över landsgränserna. I uppsatsen behandlas därför de regelverk som ligger till grund för det internationella polisiära samarbetet, i syfte att kartlägga och utreda vilka rättsliga förutsättningar som möjliggör informationsutbyte av personuppgifter mellan polismyndigheterna. En viktig aspekt vad gäller informationsutbyte är att beakta de mänskliga fri- och rättigheterna, dataskydd och sekretess samt specifikt rätten till privatliv för att skydda den enskildes personliga integritet. I uppsatsen har det uppmärksammats att det finns en viss oklarhet gällande i vilka situationer information och personuppgifter ska eller får delas. Det föreskrivs inte en direkt uppgiftsskyldighet i svensk lag eller förordning att uppgifter ska delas till en utländsk myndighet, vilket däremot framgår av de avtal som ligger till grund för det nordiska polissamarbetet. Det kan även konstateras att informationsutbytet i dagsläget kan vara omständigt för att upprätthålla kraven på rättssäkerhet, enskildas rätt till integritet och samtidigt vara effektivt. Polismyndigheten har för avsikt att utveckla underrättelsesamarbetet med Norge för att förstärka båda ländernas förmåga att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Därmed finns det skäl att utreda på vilket sätt informationsutbyte kan ske utifrån det rättsliga stöd som föreligger och vilka eventuella hinder som behöver övervinnas. Mot bakgrund av att det är den gällande rätten som utreds tillämpas den rättsdogmatiska metoden, för att identifiera, beskriva, analysera den rättsliga regleringen som finns på området för att kartlägga gällande rätt.

Narkotikasmugglingen är ett snabbt ökande fenomen som har stor påverkan på samhället och dess invånare. Hur länder samarbetar internationellt med detta varierar inom Europa och denna studie är ett resultat av hur Sveriges internationella samarbete har fungerat samt hur narkotikasmugglingen och det internationella samarbetet har påverkats under Covid-19-pandemin. Trots att den nuvarande pandemin medför stängda landsgränser och restriktioner har Tullverket i ett pressmeddelande uttalat sig om att narkotikamängderna har ökat under Covid-19-pandemin. Därför har intresset av att undersöka fenomenet uppkommit i samband med granskningen av det internationella samarbetet som förs mellan Sverige och vissa europeiska länder kring det brottsförebyggande arbetet mot narkotikasmuggling. Studiens syfte är att undersöka både hur representerade upplevelser hos Tullverket ser ut, men främst detta fenomen genom analyser av dokument kring fenomenet. I resultatet har det framkommit att förändringar sker sporadiskt, men att förklaringen till den ökade beslagsstatistiken ligger i hur smugglare anpassar sig efter omständigheter vid distribution av narkotika. Slutligen bör det tas i beaktande att Covid-19-pandemin fortfarande är en pågående företeelse, vilket gör det komplext att dra egentliga slutsatser kring förändringar och konsekvenser av pandemin. Därför anses det vara av stort intresse att undersöka ämnet efter att pandemin är över. Detta för att kunna avgöra om det var den som påverkat de faktorer som i dag endast är hypoteser. / Drug smuggling is a rapidly growing phenomenon that has a major impact on society and its inhabitants. How countries cooperate internationally with this varies within Europe and this study is a result of how Swedens international cooperation has worked and how drug smuggling and international cooperation have been affected during the Covid-19 pandemic. Despite the fact that the current pandemic entails closed national borders and restrictions, the Swedish Customs has stated in a press release that the amount of drugs has increased during the Covid-19 pandemic. Therefore, the interest in investigating the phenomenon has arisen in connection with the review of the international cooperation that is conducted between Sweden and certain European countries around the crime prevention work against drug smuggling. The purpose of the study is to investigate both what represented experiences at the Swedish Customs look like, but mainly this phenomenon through analyzes of documents surrounding the phenomenon. The results have shown that changes occur sporadically, but that the explanation for the increased seizure statistics lies in how smugglers adapt to circumstances when distributing drugs. Finally, it should be borne in mind that the Covid-19 pandemic is still an ongoing phenomenon, which makes it complex to draw real conclusions about changes and consequences of the pandemic. Therefore, it is considered of great interest to investigate the subject after the pandemic is over. This is to be able to determine whether it was he who influenced the factors that today are only hypotheses

Global Ocean Governance (GOG) är till för att styra och organisera aktörers nyttjande av havens resurser som inte täcks av nationell lagstiftning på ett hållbart sätt. Men efter årtionden av staters förbiseende av regimen för ett hållbart nyttjande som främst FNs Generalförsamling (UNGA) ämnat skapa, har regimen inte fungerat. Även om stater rationellt skulle gynnas av att samarbeta för ett hållbart nyttjande av havens resurser genom ett moratorium av bottentrålfiske i internationellt vatten, har detta inte skett. Det är alltså tydligt att regimen inte fungerar. Frågan är varför - det vill säga hur regimen brister i att säkerställa ett hållbart nyttjande av havens resurser. För att ta reda på hur regimen brister krävs en undersökning av regimens (in)effektivitet.Det finns ingen konsensus mellan regimteoretiker av vad som utgör en (in)effektiv regim och hur en regims effektivitet kan mätas. Denna studies huvudsakliga bidrag till den vetenskapliga forskningen är att bidra med information om vad som utgör en effektiv respektive ineffektiv regim. Denna studies syfte är inte att ta reda på denna fråga, men att genom analysen om hur regimen av ett moratorium av bottentrålfiske i internationellt vatten brister, bidra till den vetenskapliga forskningen utifrån teorikonsumtion.Genom Greenes (1996) kriterier för vad som utgör en (in)effektiv regim har jag undersökt hur regimen, dess skapande institutioner samt regimens omgivning, brister. Ett viktigt resultat av min analys är att UNGA brister på grund av sin försiktighet att styra staters beteende genom en global regim, det vill säga betoningen av dess resolutioner i frågan om ett moratorium mot bottentrålfiske i internationellt vatten är bristfälliga. / The main task of Global Ocean Governance (GOG) is to govern and organize actor’s exploitation of the resources that the seas that are not covered by national jurisdiction provide, in a sustainable manner. But after decades of state’s ignorance towards theregime on a sustainable use of the resources of the seas that the United Nation’s General Assembly (UNGA) has been aiming to create, the regime has shown to be dysfunctional.Even if states would benefit rationally from cooperation for a sustainable use of the resources that the seas provide through a moratorium on bottom trawling of the high seas, such cooperation is not in place. It is clear that the regime is dysfunctional. The question is why – that is, in what way the regime is insufficient in providing a sustainable use of the resources of the high seas. In order to analyse why the regime is flawed, an evaluation of the regime’s (in)efficiency is required.There is no consensus among regime theorists of what makes an (in)effective regime and how a regime’s effectiveness can be measured. The main scientific contribution of this study is to contribute with information on what criteria makes an effective or an ineffective regime. The purpose of this study is not to examine this question per se, but to, through the analysis of how the regime on a moratorium of bottom trawling in the high seas is lacking, provide to the scientific regime discussion through theory consumption.Through Greene’s (1996) criteria on what makes a regime (in)effective, I have analysed how the regime, it’s creator’s, and the surroundings of the regime, fails. A key- finding of my analysis is that UNGA fails because of its caution to steer state’s behaviour through a regime, that is, the stress of its resolutions for a moratorium on bottom trawling in the high seas are lacking.

A new form of foreign travel called “voluntourism” has emerged in Sweden. In advertisements that invite to “make a difference”, travel agencies promote short- term aid opportunities at for example orphanages or schools in Africa, Asia, and Latin America. International volunteer work is nothing new. Rather, the volunteer agencies have entered an old and established organizational field. Using theories of new institutionalism and the analytical phrase “the story about”, this thesis investigates the way international aid work originated and evolved, and how commercial volunteer agencies entered the field. The thesis is partly based on historical data from organizational reports, biographies of aid work icons, and interviews with volunteers active during the 1960s and 1970s. Additionally, it makes use of contemporary data from interviews with representatives from volunteer travel agencies and volunteers. It also includes an analysis of how the travel agencies present their business operations on their websites. The thesis concludes that travel agencies apply the common perception of international aid work’s characteristics when marketing volunteer travels. This common perception can be traced through the evolution of international aid work. Travel agencies attract volunteers by offering access to this exclusive field. The volunteers are well-educated young women from middle class families. They are looking for experiences from international aid work, perspective on their own lives, and first-hand knowledge of local and traditional societies in poor countries. Nevertheless, due to the esteem in which the organizational field is viewed, a brief period spent as an aid worker is considered a desirable qualification for a job applicant. I interpret volunteer travel as a “grand tour”.