Det nya betygssystemet och betygssättningen från och med årskurs sex börjar tillämpas i fullskala i den svenska grundskolan från och med läsåret 2012/13. Denna studie har som syfte attundersöka lärares uppfattningar om denna förändring under en period när den faktiskabetygssättningen av sjätteklassare ännu inte har ägt rum.Fyra skolor och 38 lärare deltog i undersökningen.Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men även teori ochforskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gång dök det också upp andra intressanta fynd. Att arbetssättet för lärare redan har påverkats i så stor utsträckning var oväntat och att så pass många lärare ändå uttryckte att deras elever i sexan, eller ännu tidigare upplevde så pass mycket stress, var också något oväntat. Dessa fynd analyseras och diskuteras också.Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagda betygssättningen i denna undersökning. Eleverna i årskurs sex sägs vara mera stressade av den ökande mängden prov och bedömningar. På plussidan finns, enligt de flesta lärarna i undersökningen, en tendens till att eleverna tar mera seriöst på sina studier. Undervisningen har också, menar en majoritet av informanterna, blivit mera målinriktad, tydligare och kravfylld för både lärare och elever. Statistiskt syns ändå en viss övervikt av de mera positiva svarsalternativen. / Grades in the sixth form – How do teachers view this novelty, before it occurs? An investigation of how teachers in four different schools view the implementation of the new grading system and lowered age for the first grading. The study was made before the actual grading was made. Teachers report high stress levels among their students but also a new and improved attitude towards studies among 11-13 year olds that faces grading for the first time. A shift in teaching methods is also clearly noticeable in many of the informant´s replies. A follow up- study is under planning.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka påverkansfaktorer som blir synliga i lärares resonemang kring bedömning av läsförståelse i engelska. De påverkansfaktorer som ligger i fokus i studien är de tankestilar som förs ut till lärare via läroplan och nationella prov, men även andra påverkansfaktorer kommer att studeras. Studien syftar även till att undersöka hur lärarna förhåller sig till de tankekollektiv som finns kring de olika tankestilar som urskiljs i deras resonemang. Den teoretiska utgångspunkten är att det inom institutioner finns tankestilar som styr människors sätt att handla. De som styrs av samma tankestil ingår i ett tankekollektiv. Olika aktörer vill föra över olika tankestilar till skolan. Regeringen beslutar om en läroplan som styr lärares arbete och Skolverket för fram sina tolkningar av detta styrdokument genom olika råd och anvisningar. Även de nationella proven kan ses som ett sätt att föra ut en tankestil om hur man utformar och betygsbedömer elevers prestationer.Metoden jag har använt mig av för att uppfylla syftet med studien är intervju, vilket är lämpligt när man ska undersöka lärares resonemang.Studien visar att tankestilar från kursplanen i engelska och de nationella proven i ämnet påverkar hur lärare resonerar kring bedömning av läsförståelse i engelska. Lärarna ställer sig dock inte helt bakom de tankestilar som finns i kursplanen och de nationella proven, utan det finns också andra påverkansfaktorer som har kommit fram vid intervjuerna. Bland annat påverkar lärarnas tidigare erfarenhet inom yrket hur de resonerar kring bedömning av läsförståelse i engelska. Dessutom kan det finnas viss påverkan från lokala tankestilar på olika skolor, vilket kan urskiljas i några av intervjuerna. Några lärare ställer sig utanför de tankekollektiv som studeras i uppsatsen, medan andra av de intervjuade lärarna är en del av de tankekollektiv som urskiljs. / The aim of this study is to examine what factors can be noticed to have an effect in teachers' reasoning about assessing reading comprehension in English as a foreign language. Focus is on the thought styles that are brought out by the curriculum and the national test in the subject, but other factors are also examined. The study also looks into where teachers position themselves regarding the thought collectives connected to the different thought styles. The theory behind the study is that there are thought styles guiding people's actions within an institution. People who are governed by the same thought style are part of a thought collective. Different actors want to transfer different thought styles to the school. The curriculum, passed on to the schools by the Swedish government, governs the work of teachers. Moreover, Skolverket distributes their interpretations of this document by different advice and guidlines. Furthermore, the national tests in English as a foreign language may also be seen as a way of bringing out a thought style about how to form tests and assess pupils' results.The method used in this study is interview, which is appropriate when studying teachers' reasoning.This study shows that thought styles from the curriculum in English and the national tests in the subject affect teachers' reasoning about assessing reading comprehension in English as a foreign language. The teachers, however, do not agree completely with these thought styles. In addition to the above mentioned factors, the teachers' earlier professional experience has an impact on their reasoning. Furthermore, this study shows that there are local thought styles in different schools. Hence, the teachers in this study are parts of different thought collectives. Moreover, some teachers can be seen to position themselves outside some thought collectives examined in this study, while others are positioned within the thought collective.

Skolverket redogör i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011för att undervisning i skolan ska innehålla olika arbetsformer och varierande arbetssättför eleverna att nå samma mål. Ett sätt att variera klassrumsundervisning är genomutomhuspedagogik. Utomhuspedagogik är ett komplement till traditionell undervisningoch handlar om att undervisning och lärande sker genom upplevelser i utemiljön.Utomhuspedagogik kräver ett växelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftetmed denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen påhögstadiet var ett väl motiverat sätt att variera undervisningen, med avseende på hurelever påverkas av utomhuspedagogik utifrån ett såväl lärar- som elevperspektiv. Förstudien utfördes semistrukturerade intervjuer med två lärare och sex elever från tvåolika skolor i Skåne. Den ena skolan är inte en skola med utomhusundervisning, men dåeleverna hade utfört moment utomhus hade de ändå en uppfattning om hur de upplevdeutomhuspedagogik. Resultatet visade att inre motivation, att använda sinnena, att fåutföra praktiska moment och att få kommunicera med andra är viktiga processer för attlärande ska ske. Lärarna ansåg att utomhusundervisning är det sätt då eleverna fårmöjlighet att använda alla sinnen och därmed få djupare förståelse och kunskap.Utomhuspedagogik främjar även de andra processerna. Eleverna gjorde inte lika starkakopplingar till utomhusundervisning även om de ansåg att praktiska moment i fysik lärsbäst i en utomhusmiljö och att det dessutom är utomhus som sinnena utnyttjas förförståelse och lärande.

No description available.

Syfte och frågeställningar I den nya läroplanen Lgr 11 har friluftslivet fått en ökad betydelse eftersom att friluftsliv blivit tilldelad en egen rubrik och för att utomhusmiljön betonas allt mer. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur fem utvalda idrott och hälsalärare  nu upplever möjligheter eller begränsningar med att realisera friluftslivsundervisningen. Dessa frågeställningar tog jag till hjälp: Hur ser lärarna på den gamla och nya kursplanen gällande friluftsliv? Hur bedriver lärarna undervisning enligt den nya kursplanen gällande friluftsliv? Finns det några avgörande möjligheter eller begränsningar som påverkar den nya friluftsundervisningen? Metod Lärare inom idrott och hälsa kontaktades och kvalitativa intervjuer genomfördes med respektive lärare för att få en mer djupgående inblick kring hur de tänker runt den nya friluftsundervisningen och friluftslivets nya position. Lärarna valdes av bekvämlighetsskäl då jag fick kontakt med majoriteten av dem via studiekamrater. Resultat Resultaten visar att den nya läroplanen, Lgr 11 är mycket mer tydlig när det gäller friluftsliv, där framförallt progressionen framhävs som en förbättring. Faktorer som tid, ekonomi, skolans läge, elevers och lärares inställning och samarbete på skolan krävs för att det ska underlätta skolans friluftsundervisning, vilket är samma faktorer som tidigare forskning anger. Nya faktorer som framkommer är att elevers och andra lärares inställning till att vara ute måste förbättras eftersom att den nya kursplanen betonar utomhusmiljön i större utsträckning. Slutsats Slusatsen som kan dras är att det är svårt realisera friluftslivsundervisningen i den nya läroplanen, Lgr 11 i nuläget. Lärarna upplever att implementeringsarbetet kring den nya kursplanen har varit bristfällig och att den nya friluftsundervisningen därför skjuts på framtiden. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012</p>

The ability to apply and follow mathematical reasoning is an ability students should develop according to Curriculum for the compulsory school, preeschool class and the leisure- time centre 2011. The purpose of this survey was to find out how teachers in compulsory school and preeschool class work with the ability to apply and follow mathematical reasoning. I was also interested in investigating if participation in continuing professional development in mathematics influence the teachers way of working with the students. The survey consisted of six qualitative interviewees in which three of the interviewees were part of continuing professional development in didactics for teachers educating mathematics. The result showed that all interviewees consider that it is importent to communicate mathematics, both between students as well as between teachers and students. The teachers included in continuing professinonal development showed a clear consciousness in their work to reason and follow mathematical reasoning. However, among some interviewees the consiousness appeared to come from their experience and which reflects their way of working. The student's age and how far they have developed their language also appeared to be significance to how capable they are of reasoning. The teachers analyze the ability to apply and follow mathematical reasoning, it's meaning and usage, differently.

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jämförts utifrån tre frågeställningar. Uppsatsen undersöker hur de både kursplanerna motiverar ämnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar också hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehållet har förändrats. Den sista frågeställningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förändrats eller ej och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är en komparativ textanalys utifrån Gadamers teorier om förförståelsens betydelse vid tolkning av texter. Uppsatsens viktigaste resultat vad gäller komparationen av kursplanernas motiveringar till ämnets existens är att det skett en förskjutning ifrån att ämnet ska skapa förutsättningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att ämnet istället motiveras genom att eleven exempelvis ska förstå sammanhang omkring sig. Kursplanens centrala kunskapsinnehåll har förändrats inom en del områden. De orienterande kunskaperna som ska behandlas i kursen beskrivs mer detaljerat i den nya kursplanen jämfört med den nuvarande. Skrivningarna om lärandet i livsfrågor har likaså förändrats på djupet i den nya kursplanen. I den nuvarande kursplanen bygger lärandet i dessa frågor på att eleven är objekt och det som är föremål för en utveckling. I den nya kursplanen appliceras istället livsfrågorna på andra objekt i samhället. Den personliga reflexionen försvinner rent allmänt till stor del ur kursplanen då det tidigare var inskrivet i både strävans- och uppnåendemål medan det nu endast finns beskrivet i andra mindre explicita sammanhang. Den sista stora förändringen vad gäller kunskapsinnehåll är att de estetiska uttrycken dans, musik och konst inte längre nämns i LGR 11:s motsvarighet till strävans- och uppnåendemålen vilket de gör i den nuvarande kursplanen. Uppsatsen konstaterar slutligen att den nya kursplanens uttryckta kunskapsfilosofi skiljer sig från den nuvarande kursplanens filosofi. Utifrån Englunds kunskapsfilosofier har kursplanen i religionskunskap förändrats till att uttrycka en mer essentialistisk kunskapsfilosofi med ett mer ämnesbaserat kunskapsinnehåll och en större betoning på förmedling av kunskaper.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur vanligt förekommande läromedel i Jönköping och Kronobergs län synliggör de matematiska förmågorna. Samt om och hur läromedel behöver kompletteras med annat material för att ge eleverna möjlighet att utveckla dessa förmågor. Genom att utveckla ett ramverk baserat på den litteratur som låg till grund för Lgr 11, analyserades tre matematikläromedel utifrån de matematiska förmågorna. Utöver analysen genomfördes två intervjuer med erfarna och verksamma matematiklärare. Resultatet av läromedelsanalyserna presenteras delvis i diagram och tabell där procentsatserna för varje förmåga redovisas för varje läromedel och dess kapitel. Därutöver visas exempel på uppgifter som synliggör en specifik förmåga. Forskningsfråga två besvaras med resultatet av intervjuerna som återges i text och med citat. Slutsatsen av studien är att samtliga matematiska förmågor synliggörs i de läromedel som analyserats, dock med olika spridning på hur stor plats de får i läromedlet. Lärare anser att de måste komplettera sin undervisning med annat material för att samtliga förmågor ska få tillräckligt mycket fokus och eleverna ges möjlighet att utveckla dem.

Syftet med studie är att undersöka hur barns inflytande i fritidshemmet ser ut enligt de pedagoger, lärare, förskollärare och barnskötare som arbetar där. Studien grundas i en syn på fritidshemmet som barnkulturell plats, en arena för barnkultur och barns kultur. Från den synvinkeln anses det viktig att studera fritidshemmet utifrån barnkulturellt perspektiv som en plats där barn spenderar stora delar av sin vardag i och som såtillvida kan anses ha påverkan på barns uppväxtvillkor. Studien har genomförts genom djupintervjuer med fyra pedagoger som arbetar på fritidshem. Teoretiska perspektiv är: barnkultur, intersubjektivitet, barndomssociologi, generationsordning, childism och barns rätt att komma till tals. Frågeställningar: Hur ser barns möjlighet till inflytande ut inom fritidshemmet ifrån pedagogernas synvinkel? På vilka sätt arbetar pedagogerna på fritidshemmet aktivt med barns möjlighet till inflytande? Är pedagogerna som arbetar med barn på fritidshemmet medvetna om vuxnas makt över barns möjlighet till inflytande, och i så fall, vad ger det sig för uttryck? Resultatet i studien visar att barns möjligheter till inflytande inom fritidshemmet är kontextberoende och som en effekt begränsade utifrån informanternas synvinkel. För att barn ska ha möjlighet att utöva inflytande inom fritidshemmet så krävs vuxna som lyssnar och arbetar medvetet för att uppfylla den rättigheten. Slutsatsen är att kunskapen bland pedagogerna, gällande uppdraget, är för varierande inom fritidshemmets arbetslag. En annan slutsats kan vara att uppdraget från Skolverket inte är rimligt med de förutsättningar som fritidshemmen har.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för ämnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlärare i grundskolans senare del i deras syn på geografiämnets beståndsdelar. Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och människa-natur traditionen) med tillägg av den kritiska traditionen som Graves benämner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografämnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhållande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel på resultatet är att Människa-natur traditionen har fått en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80. Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lärares syn på geografiämnets beståndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Även om lärarna undervisade i och runtomkring samma centralort blev resultatet att synen skiljer sig från person till person. Dock utmärkte sig vissa traditioner mer än andra. En tradition med stor närvaro var människa-natur traditionen, även den naturgeografiska traditionen var väl representerad i lärarnas syn.