Bakgrund: Från och med hösten 2011 börjar Sveriges grundskolor att arbeta efter en ny läroplan,Lgr 11, och entreprenörskap nämns för första gången i en svensk läroplan. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ofta framställs som ett förhållningssätt i undervisningen där eleverna förväntas utveckla kompetenser såsom ansvar, kreativitet och självförtroende. Tidigare forskning visar att Sveriges skolor alltmer fokuserar på elevens självstyrning; eleven får frihet under ansvar.Syfte: Studien syftar till att undersöka sju rektorers tankar om vad Lgr 11:s ökade betoning på entreprenörskap i grundskolan kommer att innebära för lärare och elever.Metod: Fallstudien bygger på halvstrukturerade intervjuer med rektorer som representerar årskurserna 1-5 och deras tankar har tematiserats och analyserats med inspiration från diskursanalys utifrån Foucaults teori om diskurs, makt och styrning.Resultat: Resultatet visar att rektorerna främst uppfattar entreprenörskap som ett förhållningssätt i undervisningen som ger eleverna vissa kompetenser. Under intervjuerna uttrycker rektorerna attentreprenörskap innebär fokusering på den enskilda individen och att eleverna blir medskapare av undervisningen genom att välja utifrån inre motivation och intresse. Rektorerna menar att det är viktigt att eleven känner lust för att lära och entreprenörskap i skolan ger förutsättning för det. Ämnesuppdelningen blir svagare och eleverna ska erbjudas helheter, enligt rektorerna. Flera rektorer anser att eleverna bör bli självstyrande och att läraren ska stötta eleverna genom att erbjudamaterial, aktiviteter och organisatoriska förutsättningar. Rektorerna uttrycker att den nuvarande skolan inte motiverar eleven tillräckligt och menar att många elever tycker skolan är meningslös. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 4-6 arbetar för att gestalta kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav – det vill säga de didaktiska frågorna vad, hur och varför – i undervisningen. Vår litteraturgenomgång visar att det undervisningsinnehåll som lärare i idrott och hälsa ofta använder sig av, domineras av bollekar och bollspel. Detta lyfts fram i litteraturen som problematiskt, eftersom annat viktigt undervisningsinnehåll, i och med detta, missgynnas och får för liten plats i undervisningen. Den forskning som vi har funnit behandlar denna problematik med utgångspunkt i vad Lpo 94 med tillhörande kursplan i ämnet idrott och hälsa framhåller. Vi har utifrån vår litteraturgranskning förstått det som att det ännu inte finns forskning gjord på hur lärare i idrott och hälsa gestaltar den nya läroplanen – Lgr 11 – i sin undervisning och därför har vårt intresse väckts för att undersöka detta. Genom halvstrukturerade intervjuer med sju lärare i ämnet idrott och hälsa har vi fått kunskap om dessa lärares didaktiska val, då de planerar och genomför sin undervisning. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån kursplanen i idrott och hälsa (Lgr 11) när de planerar sin undervisning och därigenom väljer innehåll samt aktiviteter. Något som samtliga lärare framhåller är att olika lekar är den mest återkommande aktiviteten i undervisningen. Det finns både likheter och skillnader mellan lärarnas tankar om hur de ser på ämnet, vad de har för mål med undervisningen, hur de planerar undervisningen samt hur de ser på kursplanen i idrott och hälsa. Exempel på dessa likheter är bland annat att lärarna vill att eleverna ska tycka att ämnet är roligt samt att de lyfter ämnets betydelse för folkhälsan. En av de skillnader som vi har uppmärksammat i resultatet är hur lärarna planerar sin undervisning, vissa av dem använder sig av pedagogiska planeringar – där syfte, innehåll och kunskapskrav uttrycks tydligt – medan de andra använder sig av mer knapphändigt beskrivna planeringar.

I detta examensarbete har jag studerat hur omgivningen, det vill säga lärare och föräldrar, upplever att fem skolbarn i grundskolans lågstadium har utvecklats under ett år med FMT. För att kunna göra det har jag skriftligen frågat några av barnens lärare samt barnens föräldrar/vårdnadshavare hur de ser på barnens utveckling. Jag har ställt den öppna frågan, hur har x utvecklats, i dina ögon, under året med FMT? och jag har bett respondenterna att tolka begreppet utveckling som de själva vill. Alla respondenter har blivit erbjudna att få se ett videosammandrag av barnens utveckling i FMT under året. De svar jag fått in pekar entydigt, om än i skiftande ordalag, mot att FMT har bidragit till barnens utveckling och stärkt deras självkänsla.   Min slutsats är att FMT har en plats i grundskolans lågstadium. Med FMT som resurs skulle skolan kunna fånga upp, och stödja många av de barn som inte riktigt passar in i normen för hur ett nyblivet skolbarn ska fungera. Då skulle fler kunna följa och ta till sig skolans undervisning, fler skulle lyckas med att närma sig sin potential och därigenom nå skolans mål.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare uppfattar sitt uppdrag i ämnet Idrott och hälsa ett läsår efter införandet av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr 11). Vilka förändringar på styrdokumentsnivå uppfattar lärarna att Lgr 11 har medfört? I vilken mån har innehållet i ämnet påverkats? Hur påverkar ramfaktorer lärarnas arbete med att följa Lgr 11? Hur resonerar lärarna kring betyg och bedömning i relation till tidigare styrdokument? Metod Studien har en kvalitativ ansats och utifrån detta valdes intervju som metod. Urvalet var strategiskt utifrån i förväg fastställa kriterier och kom att innehålla sex lärare i ämnet Idrott och hälsa inom Stockholms län. Utsagorna bearbetades och analyserades utifrån Göran Lindes läroplansteori.   Resultat Lärarna menar att det finns en ökad medvetenhet om läroplanens innebörd än tidigare. Detta gör lärarna mer benägna att följa läroplanen. Dock menar lärarna att Lgr 11 i många avseenden sätter ord på det som sedan tidigare har gjorts. Lärarna arbetar främst på egen för att förstå Lgr 11. De använder sig av stödmaterial och om det finns tillgång till kollegialt samarbete är detta av stor betydelse. Tiden till kollegialt samarbete räcker dock sällan till. Lärarna tolkar att Lgr 11 är mer formativt inriktad än Lpo 94. De menar också att ämnet tenderar att bli alltmer teoretiskt. Stora förändringar i undervisningen är att de elevledda aktiviteterna tagits bort och att bollspel som ämnesinnehåll har minskat. Andra förändringar i undervisningen som lärarna framhåller är samarbete, simning, friluftsliv och orientering som fokus för lärande. Majoriteten av respondenterna menar att merarbetet vid sidan av undervisningen ökat markant, framförallt genom ökade krav på och behov av dokumentation. Nya tillvägagångssätt används för att uppfylla kraven på dokumentation, men tiden upplevs inte tillräcklig. Den nya betygskalan upplevs som rättvisare och enklare att tillämpa, men en konsekvens som lärarna tycker sig märka är att det kommer att vara svårare för eleverna att nå det högsta betyget. Slutsats En slutsats från studien är att läraruppdraget i ämnet Idrott och hälsa framträder som tydligare på transformeringsarenan efter skolreformen Lgr 11. Arbetet med undervisningen har också blivit mer formativt inriktat på realiseringsarenan i jämförelse med Lpo 94. Det ökade arbetsbördan i form av dokumentationskrav uppfattas som en avgörande ramfaktor i relation till hur lärarna uppfattar sin lärarroll efter implementeringen av Lgr 11. Hållbarheten i de utökade kraven för lärare i Idrott och hälsa kommer att visa sig i framtiden. / Aim The aim of this study has been to investigate how teachers perceive their role in the subject Physical Education one academic year after the introduction of Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11). What changes on steering document level do the teachers believe that Lgr 11 has contributed with? To what extent is the content of the subject affected? How do the frame factors influence the teachers in their work with following Lgr 11? How do the teachers reason about grades and assessment in relation to Lpo 94? Method The study has a qualitative approach and based on that we selected interview as a method. The selection was strategic due to in advanced determined criteria and contained six teachers in the subject Physical Education and Helth working in Stockholm. We processed and analyzed the answers with the help of Göran Linde’s curriculum theory. Results The respondents believe that there is an increased awareness of the curriculum content than before. This makes teachers more determined to follow the curriculum. However, the teachers say that Lgr 11 in many aspects puts words to what already has been done. The teachers primarily work on their own when trying to understand Lgr 11. The use of support materials and the availability of collegial cooperation emerge as of importance. However, there is not enough time at hand to collegial collaborations. Teachers interpret the Lgr 11 to be more oriented towards a formative way of thinking about learning than the Lpo 94. They also feel that the subject is becoming more theoretical. Major changes in the teaching of physical education are that student-led activities have been removed and that the allocated time to team ball games has decreased. Other changes of teaching that the teachers put forward are the place of cooperation, swimming, friluftsliv and orienteering as learning focus. The majority of the respondents believe that the burden alongside with the teaching activity has increased substantially, mainly through the increased demand and need for documentation.  New approaches are used to meet documentation requirements, but time is not experienced to be enough. The new grading scale is perceived as fairer and easier to apply. A consequence noted is that it appears to be more difficult to achieve the highest grade. Conclusion Respondents perceive their teaching role in the subject PEH as clearer on the transformation arena. The teaching has also become more formative in character on the realization arena with the implementation of Lgr 11 compared to Lpo 94. The workload has increased in the form of surplus labor of the documentation required after the implementation of Lgr 11. This is an important frame factor when considering substainability of the school reform and its’ influence of the PEH-teacher role.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden som kan utläsas i fyra skönlitterära läromedel för mellanstadiet samt hur dessa värden överensstämmer med den värdegrund som framhålls i Lgr 11. För att uppfylla syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka värden relaterade till demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, mångkulturalism samt respekt för vår gemensamma miljö kan urskiljas i undersökta läromedels historia? Hur stämmer de värden som går att utläsa i de undersökta läromedlen överens med den värdegrund som framhålls i Lgr 11? Dessa besvaras med hjälp av litteraturanalys som metod. Resultatet kopplas till Lgr 11 samt relevant litteratur rörande värdegrund, demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, mångkulturalism samt respekt för vår gemensamma miljö. I resultatet framkommer det att de värden som kan utläsas i de undersökta läromedlen i flera avseenden inte överensstämmer med den värdegrund som framhålls i Lgr 11. Därför bör sådana läromedel bearbetas genom reflektion och diskussion rörande värden och värdegrund av lärare och elever.

Uppsatsen undersöker hur religionsundervisningen i kursplanerna har förändrats från Lgr 62 fram till den nya läroplanen Lgr 11. Den belyser innehållet i alla läroplaner och ger en djupdykning i kristendomsämnet i religionsundervisningen. Skribenten svarar på frågeställningen om vilka likheter och skillnader på vad man undervisade om i klassrummet inom kristendomsämnet. Resultatet visar att undervisningen har gått från en ren kristendomsundervisning med inslag av Bibelkunskap, Bibliska berättelser samt sånger ur Psaltaren till att mer undervisa om traditioner samt etik och moral inom religionskunskap. Eleven ska idag kunna använda sig av kunskapen för att kunna resonera, diskutera och ha förståelse för vad kristendomsämnet innebär och sätta det i ett större sammanhang.

Syftet med följande kvalitativa studie är att med hjälp av intervjuer undersöka lärares arbete med och tankar om skolans värdegrund när det kommer till demokrati, fostran, ett mångkulturellt samhälle och jämlikhet. Frågeställningarna inkluderar även en avsikt att studera hur undervisningen går till, om denna enbart är planerad eller om de intervjuade lärarna vittnar om icke planerade lärsituationer. Metoden som används är semistrukturella intervjuer som sammanställs, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action på resultatet. Även Colnerud och Thornbergs begrepp värdepedagogik används i analysen av empirin, samt Thornbergs definition av explicit och implicit värdepedagogik. Resultatet visar att lärare använder sig av planerad undervisning men att icke planerade lärsituationer spelar en betydande roll. Den förra kan bestå av speciella lektioner vikta för värdegrundsarbete eller ämneslärares arbete med att välja material för att främja diskussioner om värdegrundsfrågor. Den senare består av lärares attityder, deras vilja att förmedla vikten av respekt och en vilja av att via sin person förmedla de värderingar som skolan står för. Slutsatsen av studien visar att lärare både med explicita och implicita värdegrundspedagogiker kan bidra till elevers omedelbara och fördjupade erfarenheter av sin utbildning men att den implicita värdegrundspedagogiken har större effekt för elevers erfarenheter än den explicita, även om det är den explicita som beskrivs och synliggörs av skolor. Inte förrän dagens elever är integrerade i samhället som vuxna kommer ett resultat att kunna mätas av lärares värdegrundsarbete.

No description available.

The purpose of this study is to increase the understanding of which attitudes teachers in the Swedish school subject sloyd have to the revision of the curriculum and in which way the revision can reform the practical teaching in the classroom. The study deals whit questions about what sloyd teachers regard as the most important aim with the education, how they use the curriculum when they choose witch material they use as knowledge in their classroom and which practical consequences the revision of the curriculum will have in their teaching. The survey was performed through phone interviews with four sloyd teachers. Sloyd is a subject that consists primarily on doing, creating and developing handiness. The sloyd teachers had a close connection to the curriculum when they constituted their teaching and used the curriculum as a foundation of the teaching. Their most important aim with their teaching varied among the informants and consisted of pupils’ happiness and creativity as well as their belief in their own capability. The revision of the curriculum raises questions about teachers’ own space when the formulate their teaching. The teachers in the study opine that their own teaching will not have to change immense as the aim of the subject still is quite unchanged, but they will have to do some smaller changes to adapt to the reversion if it goes through legal binding.

No description available.