The aim of this study is to investigate teachers’ views of ethics in religion classes in grade school. What do they teach in ethics? What is it that the teachers are assessing? Do they experience any problems with the assessment of ethics? I chose to write about this subject for many reasons, including my interest in the subject, the lack of earlier research, and the fact that ethics was not included in my education at the university. I have written an empirical study, based on qualitative scientific interviews. I have interviewed six teachers, who all teach at compulsory school ages 12-15. The results show that the pupils mostly discuss different ethical dilemmas during ethics sessions, and as an exam the teachers evaluate their knowledge in these three methods by letting the pupils write about them. I come to the conclusion that the teachers don’t find it hard to assess ethics, but at the same time, they mostly value the different methods in ethics that are found in Lgr 11. One of six teachers said that a student shouldn’t be able to get a higher grade if their ethics doesn’t correspond to the values listed in Lgr 11. The other five are in the opinion that teachers shouldn’t assess opinions, only knowledge. The question is, are the teachers able to set their own ethical beliefs aside?

BakgrundVi utgår från litteratur som beskriver skönlitteraturens roll i undervisningen. Forskningen påvisar att skönlitteraturen har en stor betydelse för lärandet. Detta betonas även i styrdo-kumenten. Den teoretiska utgångspunkt vi utgått ifrån är Vygotskij och Säljö.SyfteSyftet är att få förståelse för och kunskaper om hur ett antal lärare resonerar kring sitt sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen.MetodEn kvalitativ studie har gjorts med intervju som redskap för att se hur lärare resonerar kring användandet av skönlitteratur i undervisningen. Vi har använt oss av öppna intervjufrågor för att få innehållsrika svar.ResultatAv resultatet framkommer det att respondenterna arbetar på en mängd olika sätt med skön-litteratur. Genom att arbeta med skönlitteratur menar flera av respondenterna att eleverna utvecklar färdigheter inom både det språkliga och det kunskapsmässiga men de lär sig även om sig själva och om omvärlden. Respondenterna beskrev flera olika arbetsmetoder som utgår från en skönlitterär bok. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärares utbildning, kompetens och intresseför teknik påverkar den undervisning som genomförs i teknikämnet. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex lärare från tre olika skolor som ligger i samma kommun. Tidigare forskning i ämnet existerar, vilket presenteras i de kommande delarna bakgrund och tidigare forskning. Resultatet i studien visar att bristande eget intresse och bristen på utbildning och fortbildning inom teknikämnet påverkar undervisningen och de didaktiska valen.

Denna uppsats behandlar bloggverktyget i undervisningssyfte. Syftet är att undersöka hur ett urval av svensklärare i grundskolans senare år på olika sätt resonerar kring användandet av bloggverktyget i skrivundervisningen. För att uppnå detta syfte har fem stycken lärare intervjuats vid personliga möten genom halvstrukturerade intervjuformer. Dessa lärare uppvisade en varierad syn på så väl själva bloggverktyget som dess användningsområde. Majoriteten av dessa lärare ställer sig huvudsakligen positiva till bloggverktyget som helhet, men belyser också vissa kritiska aspekter så som elevernas trygghet, skrivutveckling och hur ett integrerande av elevernas fritid i skolan kan uppfattas av dem. Undersökningens resultat överensstämmer i mångt och mycket med forskningslitteraturen. Elevernas motviation till skrivning och att de skriver mycket på sin fritid belyses. Likaså skolans ansvar att anpassa undervisningen till det samhälle den verkar i och är skapare av. Den svenska skolan som genomsyras av ett sociokulturellt lärandeperspektiv bör kunna utgå ifrån elevernas vardag och fritid för att ett dialogiskt klassrum ska kunna skapas. Därmed är bloggen ett utmärkt verktyg och redskap för undervisningen genom sin mångfacetterade utformning som ger möjlighet till att arbeta med kamratrespons och skrivprocessen på ett gynnsamt sätt.

Teknikämnet har, sedan det fick en egen kursplan, åsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lärare verksamma i varierade åldersgrupper, visade samma resultat gällande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgår att många lärare inte uppfattar sin ämneskompetens som tillräcklig och att de inte vet hur de ska förhålla sig till ämnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett läromedel, bestående av en elevbok och en lärarhandledning, som utgår både från Lpfö 98 och centrala innehållet för år 1-3 och 4-6 ur kursplanen i teknik i Lgr 11. / Technology has been neglected at schools, since the subject got it’s own syllabus. After making observations of teaching in various age groups, and also conducted interviews with teachers, their opinions and thoughts about technology were in accordance with the findings from the literature study. It seems that many teachers don’t have full confidence in their own knowledge of the subject, and they were also unsure on how to approach the subject in their teaching. The results of the studies inspired the creation of a teaching-aid which consists of two books, one is a teaching-guide and the other is for the pupils. It is based on Lpfö 98 (revised 2010), as well as the core content in year 1-3 and 4-6 from the technology syllabus in Lgr 11.

I denna studie undersöks lärares uppfattningar om arbetet med läs- och skrivutveckling i grundskolans senare år samt hur detta arbete har påverkats av införandet av Lgr-11. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer som har analyserats och sammanställts för att besvara frågeställningen: Har svensklärares arbete med läs- och skrivutveckling i grundskolans årskurs 7-9 förändrats till följd av övergången till Lgr-11 och i så fall på vilket sätt? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och en dialogisk syn på läs- och skrivutveckling. Resultaten visar att lärarnas meningar är skilda gällande prioriteringar av innehållet i styrdokumenten men deras åsikter sammanfaller ändå kring en ökad tydlighet avseende kunskapskrav, bedömning och vad ämnet ska innehålla. Arbetet med läs- och skrivutveckling har påverkats av de nya styrdokumenten men lärarens tolkningsfrihet innebär att arbetet fortfarande till viss del styrs av traditioner och lärarnas individuella arbetsmönster.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning analysera om lärarhandledningen, i svenskämnet i årskurs 2, är en resurs för läraren. Metoden som användes i denna studie var en text- och innehållsanalys. I analysen framkom det olika kategorier, vilka sedan tematiserades för att hålla studien inom det analytiska ramverket. Resultatet visar att lärarhandledningen har en potential att fungera som resurs för lärare i att planera och bedriva svenskundervisning. Lärarhandledningen ger förslag på samtalsämnen och olika aktiviteter, vilket i sin tur bidrar till att skapa variation i undervisningen samt att materialet möter olika lärstilar. Lärarhandledningen grundar sig i aktuell forskning och den gällande läroplanen, vilket lyfts fram i den inledande delen. Slutsatsen som kan dras är att lärarhandledningen är en bra resurs för lärare och att den följer den aktuella läroplanen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [2011]. Gällande användbarheten och flexibiliteten väcker den funderingar då den inledande informationen i högre utsträckning passar för en mer övergripande planering av undervisning. Om specifika lärandemål återfinns i direkt anknytning till kapitlet kan det bidra till ett praktiknära lärande och att lärare kan planera samt organisera sin undervisning utifrån lärandemålen (Lgr 11).

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning analysera om läromedel, som används i engelskundervisningen i årskurserna F-3, med tillhörande sångtexter, rim och ramsor stöder elevers språkinlärning i engelska. Metoder som använts i studien var dels en delstudie om vilket läromedel i engelskundervisningen kommunala skolor i Sverige använder i årskurserna F-3. Därutöver gjordes en bild- och textanalys av materialets innehåll samt jämfördes materialets verb med Corpus of Contemporary American English (COCA) (Davies, 2008-) och metoden type/token-ratio (TTR) för att kunna jämföra den inbördes variationen av verb och substantiv i materialet. Resultatet visar att läromedlet stöder språkinlärningen hos elever i de yngre åldrarna. Majoriteten av verben i materialet fanns med bland de 300 mest frekventa verben i COCA (Davies, 2008-) och skillnaden mellan de undersökta ordklasserna var inte lika stora som befarat. Materialet är i linje med och stöds av kursplanen för engelskämnet i Lgr 11 (Skolverket, 2011b), dock med få undantag. Språket i materialet är mestadels skrivet i presens. Slutsatsen som kan dras är att läromedel med tillhörande sånger, rim och ramsor kan stödja elevers språkinlärning i engelska.

Studiens syfte är att utforska om det finns en didaktisk potential i texten beträffandehållbar utveckling i Emil i Lönneberga och Barnen i Bullerbyn. Studien undersöker hurnaturen framställs genom en kvalitativ, ekokritisk litteraturanalys samt vilken relationmänniskorna har till djuren i böckerna. Genom en kvalitativ textanalys söker vi detväsentliga i texten. Vi använder oss av närläsning som en systematisk metod för att få enuppfattning om den skönlitterära texten. Resultatet av analysen visar på att litteratureninnehåller en stor del av de troper som ekokritiken innefattar och som är centrala för dennalitteraturteori. Troperna är pollution (föroreningar), wilderness (den vilda naturen),apocalypse (jordens undergång), dwelling (jordbruk och bosättningar), animals (djur) ochthe Earth (jorden).Naturen beskrivs i alla verk ur ett holistiskt perspektiv och är beskriven på ett ytterstkonkret vis. Alla sinnen hos människans lyfts fram för att skapa ett känsloläge hosmottagaren. Texten visar på ett tydligt antropocentriskt perspektiv i de vuxnas relation tilldjuren som även kan skönjas hos barnen. Däremot har barnen i större utsträckning ettekocentriskt synsätt.Vår analys visar att skönlitteraturen kan användas som ett verktyg och medel som har endidaktisk potential att främja miljömedvetenhet och etiska tankar inom den ekologiskahållbara utvecklingen.

Syftet med den här studien är att upptäcka hur engelskundervisningen på lågstadiet i Sverige har förändrats enligt tre lärare som har arbetat i grundskolan sedan 16–20 år tillbaka. För att kunna genomföra detta samlades data in genom semistrukturerade intervjuer och kvalitativa textanalyser. Resultatet visar att läroplanen och digitaliseringen har förändrat engelskundervisningen på lågstadiet. Det framgår även att digitaliseringen bidrar till ökad tillgänglighet av undervisningsmaterial på internet, enligt de deltagande lärarna.