Ohälsosamma levnadsvanor är ett växande problem i dagens samhälle. Följdsjukdomar uppkommer som hade kunnat förebyggas. Motiverande samtal är en metod som används av distriktssköterskor idag, som handlar om att få patienten att skapa en förändring genom egen motivation. Distriktssköterskan ska genom reflektivt lyssnande återge patientens tankar och föra en dialog angående problemet. Problem är ofta långt gångna innan vård söks, vilket påvisar bristen av hälsoprevention. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att arbeta hälsofrämjande med motiverande samtal som metod. Studiens design är kvalitativ med induktiv ansats. Data samlades in genom att intervjua åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det framkom två huvudkategorier och åtta underkategorier.   I den första huvudkategorin, som handlar om förutsättningar för motiverande samtal som metod, påvisas att det motiverande samtalet är en användbar metod vid förändring av levnadsvanor. Distriktssköterskorna upplevde att uppföljning var en viktig del i användningen av metoden. De upplevde även att det motiverande samtalet var tidskrävande eftersom resultat inte sågs direkt, det kunde ta månader till år. I den andra huvudkategorin, som handlar om holistiskt förhållningssätt i det hälsofrämjande mötet, påvisas vikten av att få patienten delaktig och att lyckas motivera till en förändring av ohälsosamma levnadsvanor, även i de fall patienten inte själv ännu är motiverad. Av distriktssköterskorna upplevdes det också som viktigt att patienten själv skulle komma fram till sina mål för att lyckas och att det inom vissa grupper i samhället ses som svårare att använda motiverande samtal. I diskussionen diskuteras det motiverande samtalets applicerbarhet, vikten av att prioritera metoden och att hela primärvårdens verksamhet arbetar efter samma mål.

Vaccinationer räddar liv och främjar barns hälsa trots familjer som är tveksamma till att vaccinera sitt barn. Även om vaccinationstäckningen i Sverige är hög, riskerar nivån att sjunka. Det förekommer fortfarande livshotande sjukdomar världen över som kan spridas mellan landsgränserna. För att bibehålla vaccinationstäckningen, spelar distriktssköterskan en viktig roll. Syftet var att undersöka distriktssköterskans erfarenhet i det vårdande mötet med vaccinationstveksamma familjer. Metod. Kvalitativ intervjustudie som analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet av den induktiva analysen kunde förstås utifrån två huvudkategorier med vardera två underkategorier; Betydelsen av en God relation med underkategorierna Barnets bästa och Att bygga förtroende. Den andra huvudkategorin Utmaningar och möjligheter i att vägleda resulterade i två underkategorier Omvärldens betydelse och orsaker till tveksamheter och Att bemöta tveksamheter. Resultat. Betydelsefullt var att skapa en god relation genom att bygga ett förtroende med familjen med barnets bästa i fokus. Ett förtroende byggs genom att distriktssköterskorna var lyhörda för familjens tankar och känslor. Genom att bjuda in, att avsätta tid till att aktivt lyssna och bekräfta familjen med öppna frågor samt vara nyfiket intresserad kunde förtroende främjas. Att vägleda och bemöta familjens tveksamheter var både utmanade och sågs som en möjlighet. Med hjälp av olika samtalsmetoder gavs familjen möjligheter att fatta beslut om vaccinationer och vad som bäst passar in i deras livsvärld. Slutsats. Som en del i folkhälsan kan distriktssköterskan i barnhälsovårdens folkhälsoarbete bidra till en förbättrad global hälsa och hållbar utveckling genom att uppnå Barnhälsovårdens vaccinationsmål.