Adoptioner i Sverige har minskat under de senaste åren. Barnen som adopteras är äldre än tidigare och har ofta medicinska problem. Forskning har visat att adoptivföräldrarna är osäkra i sin nya roll. Tankar och känslor väcks hos både föräldrar och barn i samband med adoptionen. Många adopterade barn kommer från svåra förhållanden med flera tidigare vårdare och får svårt att knyta an till sina nya föräldrar. Adoptivfamiljen kan ha behov av stöd från sjuksköterskan på barnavårdscentralerna (BVC). Dessvärre kan det vara svårt för BVC-sjuksköterskan att upprätthålla sin kompetens då antalet adoptivbarn är få. Föreliggande studie syftar därför till att beskriva BVC-sjuksköterskans stödjande förhållningssätt till familjer med adopterade barn. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med distriktssköterskor och barnsjuksköterskor, som hade minst fem års erfarenhet av att arbeta på BVC. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys, enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Efter analys framkom följande fem kategorier: Balans och obalans i anknytningen, Egen kompetens och strategier, Adoptivfamiljens styrkor och svagheter, Familjens behov och Barnets behov. I resultatet framkom att familjer med adopterade barn har ett stort behov av stöd från BVC-sjuksköterskan och speciellt i ett tidigt skede som adoptivförälder, vilket kan hjälpa att förebygga framtida problem. Stödet kan ges både genom enkla konkreta råd och praktiska strategier men även genom djupare stödjande samtal. BVC-sjuksköterskan bör vara lyhörd, inge trygghet och förtroende samt bemöta varje familj som unik. Besöken planeras efter varje familjs individuella behov. Familjens styrkor uppmärksammas och tillvaratas. Kliniska implikationer är att BVC erbjuder täta kontakter initialt, redan före adoptivbarnets läkarbesök, samt att BVC-sjuksköterskan vågar fråga hur familjen mår, hur de har det och ger familjerna den tid de behöver. BVC-sjuksköterskan bör vara följsam och uppmärksam på anknytningen mellan barnet och föräldrarna. Vi ser ett behov av fortsatt forskning kring BVC:s möte med adoptivfamiljen. Det finns även behov av vidare forskning utifrån adoptivföräldrarnas erfarenheter av att få ta emot stöd från BVC.

Sammanfattning Vår uppsats avser belysa hur pappor med missbruks- och beroendeproblematik ser på sina egna och sina barns svårigheter, vilket stöd de behöver och hur de vill att eventuellt stöd ska vara utformat. Vår empiri utgörs av tio stycken intervjuer med pappor som har en missbruks- och beroendeproblematik. Datainsamlingen är genomförd inom ramen för ett större projekt Barn i missbruksmiljöer, men har inte analyserats tidigare. Vår studie bygger på kvalitativ metod med en induktiv ansats. Studiens teoretiska utgångspunkter är symbolisk interaktionism och stigmateori. För att bearbeta intervjumaterialet har vi arbetat tematiskt och analysen har gjorts utifrån vald teoretisk referensram och tidigare forskning.  De intervjuade männens utsagor från sin barndom visar tillsammans med deras berättelser om hur deras barn haft det under deras missbruk att missbruk hos en förälder är en riskfaktor för barn som riskerar att ge dem sämre förutsättningar i livet i stort. De svårigheter som genom triangulering har kunnat identifieras som gemensamma hos barn i missbruksfamiljer är frånvarande föräldrar som inte ger barnen tryggheten som lägger grunden för en god psykisk hälsa, sund utveckling och goda sociala livsvillkor.  Intervjupersonerna uppger att barnen under mer eller mindre lång tid behöver få bearbeta separationer och andra svåra upplevelser, stöd att bygga upp sin självkänsla, mötas med empati och som aktörer i sina egna liv för att möjliggöra god hälsa och goda social förutsättningar. Erhållen kunskap om förälderns missbruk kan vara avgörande för huruvida ett barn upplever skuld inför förälderns problematik.  I vår studie har vi dragit slutsatsen att missbrukande mäns föräldraroll behöver uppmärksammas bättre av professionella och fler insatser som kan stödja föräldraförmågan behövs. En missbrukande pappas motivation för att ta emot hjälp för sina problem är avhängigt hur han definierar sin situation. Ett stort ansvar vilar därför på professionella att ha kunskap om missbruk, modet att spegla och konfrontera och kräva ansvar av individen på ett fördomsfritt och respektfullt sätt. När ”botten är nådd” kan rätt hjälp vid rätt tidpunkt vara avgörande för huruvida situationen blir en vändpunkt. Att bli nykter som pappa innebär att forma en ny identitet, hitta sig själv och sig själv i relation till barnen. Att tillfriskna innebär svårigheter som att hantera skuld, och leva med konsekvenser som förlorad vårdnad. Dessa processer kan vara svåra, kräver hjälp och stödet kan behövas under lång tid. En god relation till barnen ger papporna motivation att ta ansvar för bibehållen nykterhet. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att barn och vuxna i missbruksmiljöer behöver hjälp här och nu, individuellt och som familj. Stödinsatserna behöver vara långsiktiga, många, individuellt utformade och mångfacetterade.

I tonåren, en tid av identitets- och autonomiutveckling, är förekomsten av problembeteenden normalt och normativt men varierar i grad. Föräldrarelationen utgör största risk- och skyddsfaktorn. Tidigare forskning har haft mindre fokus på föräldraskapets strategier – nyare betonar behovet av inkludering av kommunikationsklimatet i relationen. Föräldraskapsmönster undersöks i relation till ungdomars problembeteenden för att synliggöra kommunikationens effekter över tid. 1 049 ungdomars enkätsvar, följda från årskurs sju till nio, från utvärderingen av projektet Skolors preventiva arbete mot alkohol och narkotika, gällande frågor om problembeteenden och riskfaktorer användes. Faktor- och klusteranalyser, korstabuleringar, ANOVA och t-test genomfördes. Tre föräldraskapsfaktorer; värme, kontroll och hämning (av kommunikation) återfanns. Olika nivåer av faktorerna skapade nio (årskurs sju) respektive tio (årskurs nio) föräldraskapsmönster. Femtiofem individer gick från låg till hög nivå av hämning mellan mättillfällena; flera anpassningsaspekter påverkades negativt hos dessa. Det indikerade på kommunikationens vikt för anpassning, det diskuteras kring behovet av bredare perspektiv på föräldraskapet.

Studien bygger på tre fokusgruppsamtal med 14 föräldralediga småbarnsföräldrar i en medelstor kommun. Studien syftar till att undersöka hur småbarnsföräldrar samtalar om föräldraförsäkringen samt deras föräldraledighet och föräldraskap. Utifrån föräldrarnas diskussion om föräldraledighet undersöks hur moderskap och faderskap framställs, samt hur föräldrar beskriver ett jämställt föräldraskap. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionistisk, där Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns teori om kunskapssociologi används för att analysera föräldrarnas samtal. Fokusgruppsamtalen analyseras även med hjälp av tidigare forskning samt Ylva Elvin-Nowaks och Heléne Thomssons teori om hur kön skapas. Resultatet visar att småbarnsföräldrarna upplever föräldraförsäkringen som förmånlig men svår att förstå, på grund av många regler. De belyser vikten av valfrihet i föräldraförsäkringen. Uppdelningen av föräldraledigheten motiveras i många fall utifrån föräldrarnas ekonomiska- och arbetsmässiga möjligheter men även utifrån föräldrarnas vilja att vara föräldralediga. Mammans föräldraledighet tas dock alltid förgiven medan pappan framställs ha ett val att vara föräldraledig eller inte. Föräldrarna beskriver att jämställdhet är viktigt och menar att båda ska vara nöjda med ansvarsfördelningen i hemmet samt att båda ska ha en nära relation till barnet. Föräldraskap framställs antingen som könsstereotypt eller som könsneutralt. Det vill säga att mamman framställs vara den primära föräldern eller att båda föräldrarna framställs ha samma roll.

No description available.

Kategorierna barn och förälder är intimt sammanbundna: när föräldrar talar om barn så talar de även om sitt föräldraskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka idéer kring görandet av gott föräldraskap med kategorin barn som resurs. Studien vilar på ett diskursivt perspektiv där tyngdpunkten främst lutar mot Foucaults idéer kring makt och styrning. Det insamlade materialet består av observation och transkriberat material från två föräldramöten, två föräldragrupper och fyra enskilda intervjuer. Föräldrarna i studien berättar om sitt goda föräldraskap på olika sätt. Genom att berätta om barnet kan föräldern berätta om sitt lyckade föräldraskap. Föräldrarna berättar också om sig själva genom att tala om den andre, både genom att göra närhet och distans. Genom föräldrarnas berättelser kommer också normerande föreställningar om barn fram som handlar om att barnet ska ges kärlek, trygghet och en god framtid. Somliga av de föreställningar som uttrycks kan framstå som paradoxala: exempelvis tanken om att barnet ska prestera men samtidigt skyddas mot prestationskrav. Resultatet visar att gott föräldraskap görs på olika sätt i samtal och text, och att normerande föreställningar om barn och bra barndom är viktiga resurser i görandet av normerande föräldraskap.

This study aims to provide a picture of how fathers and mothers are produced in judgments regarding child custody and to investigate if any of the parties is aggrieved because of their gender. The material consists of six legal cases. The study is based on gender theory and social construction. It represents a qualitative method where we have used text analysis. The previous research is contradictory as on one hand it shows that there are different criteria related to the parents' gender when it comes to caring for children in both child welfare investigations and the courts. On the other hand, there are studies that claim that this does not occur in custody disputes. According to the discourse that prevails in society, in such as social media, some believe that fathers are discriminated in custody disputes. The results of our study show that fathers and mothers are produced equally under many circumstances and that there is no separate assessment. However, we also found certain factors and characteristics that are subject to different assessment criteria and we have seen that mothers have some advantages that can be linked to their gender.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ”det farliga sockret”? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter. Med socker- och hälsodebatten skapas en bild av ”goda vanor” och ”gott föräldraskap”. Detta påverkar föräldraskapet som praktik gentemot barnen. Ställningstagandet till sockret skapar också identitet genom positionering, och ett jämförande med andra.

Föräldrautbildningar har sedan riksdagens beslut år 1979 erbjudits av mödrahälsovården till alla nyblivna föräldrar i samband med graviditeten. Föräldrautbildningen är till för att förbereda föräldrarna inför den kommande förlossningen och föräldraskapet samt främja barns hälsa och utveckling. Föräldraskap är en stor händelse i livet som innebär en livsomställning och ett stort ansvar. Övergången till att bli förälder kan ibland upplevas som jobbig och problematisk. Många föräldrar kan därmed behöva stöd och vägledning genom denna övergång. Studiens övergripande syftet är av en explorativ karaktär och styrs av en undersökande ansats där vi söker efter att karlägga föräldrautbildningens organisatoriska utformning/struktur samt utforska innehållet i det kunskaper som utbildningarna förmedlar. Den datainsamlingmetod som användens var semi-strukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fem föräldrautbildningsledarna på två familjecentraler i Västerbotten. En kvalitativ konventionell innehållsanalys användes för att analysera intervjumaterialet, vilket resulterade i följande slutsatser: Utbildningarna grundar sig i lokala riktlinjer och innefattar både förlossning- och föräldraförberedande information. Utbildningens fokus ligger på att informera om barnets psykiska hälsa och utveckling samt att få föräldrarna att reflektera över deras föräldraskap och parrelation.

”Intimitet tar sig fler uttryck”- en studie om kvinnors förändrade upplevelser kring sitt sexualliv i samband med föräldraskap.Isabelle RubergRuberg, I. ”Intimitet tar sig fler uttryck.” En kvalitativ studie om kvinnors förändrade upplevelser kring sitt sexualliv i samband med föräldraskap. Examensarbete i Sexologi 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018.Bakgrund: Att bli föräldrar kan för många individer innebära en stor förändring i ens liv både utifrån den enskilda individen men även i relationen till ens partner. Med föräldraskapet medföljer oftast flera förväntningar och en ny rollfördelning som i sin tur kan vara svårt för föräldrarna att balansera emellan. Vidare visar flera studier att faktorer som trötthet, att barnet får all uppmärksamhet och att det finns mindre tid för relationen till ens partner, påverkar individens upplevelse av sexuell lust och dennes vilja till ett intimt sexualliv. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser kring sitt sexualliv i samband med föräldraskap. Metod: Semistrukturerade intervjuer som utfördes med åtta kvinnor via en Google chatt. För analysen av intervjumaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys där nyckelord resulterade i delteman och huvudtema. Resultat och analys: Ur scriptteorin utgick jag från det interpersonella och det kulturella scriptet för att analysera hur dessa script förändrar kvinnors upplevelser av sitt sexualliv i samband med föräldraskapet. Analysen utmynnade i ett övergripande tema ”Intimitet tar sig fler uttryck”. Resultatet i studien visar att majoriteten av kvinnorna upplevde att intimitet fick en djupare innebörd efter barnet hade fötts. Flera av kvinnorna beskriver att innan de fick barn så upplevde de att intimitet sammankopplades mer med en fysisk attraktion till deras partner samt större fokus på sexualliv. Efter barnet har fötts beskriver flera av kvinnorna istället att deras upplevelse av intimitet är något som sammankopplas utifrån ett större behov att ha en emotionell närhet och beröring tillsammans med sin partner. Vidare framgick det även i resultatet att flera av kvinnorna beskrev hur de tidigare sammankopplade upplevelsen av attraktion till deras partner och dennes utseende, medan idag efter barnet har fötts så uppgav flera av kvinnorna att de istället upplevde en större attraktion till deras partner om de fick hjälp med omsorgen av barnet. Konklusion: I analysen av intervjumaterialet var det främst det interpersonella och det kulturella scriptet som var framträdande utifrån informanternas upplevelser av intimitet. Utifrån vad resultatet i denna studie visade så efterfrågar jag i den framtida forskningen kring föräldraskap och sexualitet mer fördjupning i individers upplevelser av intimitet efter de har fått barn. Det innebär ett bredare perspektiv kring vad intimitet generellt innebär efter barnet har fötts, än vad forskningen till stor del visar nu.Nyckelord: Intimitet, föräldraskap, postnatal, sexualitet. / ”Transform the meanings of intimacy” – a study about women’s changed experience about their sexual life associated with the parenthood.Isabelle Ruberg Ruberg, I. ”Transform the meanings of intimacy.” A qualitive study about women’s changed experience with their sexual life associated with the parenthood. Master Thesis in sexology, 30 hp. Malmö University: Faculty of health and Society, 2018Background: Several studies show when you become parent it can for many people be a big change in their life, both for the individual but also in relation to their partner. The parenthood often brings several expectations and new roles in the relationship that can be difficult for the parents to balance between them. Further, several studies show that factors for example, tiredness, child gets all attention and less time for the relationship with your partner, effects people’s experience to feel sexual lust and their will to have intimacy and sexual life. Aim: The aim of the study is to illustrate women’s experience about their sexual life associated with the parenthood. Method: Semi structured interviews were conducted with eight women by Google chats. For the analysis of the interviews a qualitive content-analysis was used were keywords resulted in categories and themes. Result and analysis: From the script theory I used the interpersonal and the cultural script to analyse how these scripts change women’s experience of their sexual life associated with the parenthood. The analysis emerged in to a main theme” Transform the meanings of intimacy”. The result of the study shows that most of the women experience that intimacy got a deeper meaning after the child was born. Several women describe how they before having children experienced intimacy in connection to a more physical attraction to their partner and a bigger focus on their sexual life. Today several of the women describe instead that their experience of intimacy is more connected with a bigger need of an emotional closeness and touch together with their partner. Further the study shows, that several of the women described how they earlier associated the feelings of attraction to their partner and the partner’s look. After the child was born, several of the women instead felt a bigger attraction for their partner if the partner helped more with the care of the child. Conclusion: With the analysis of the interview material it was mainly the interpersonal and cultural scripts that were prominent based on the informants' experiences of intimacy. Based on the result of this study, I ask for future research on parenting and sexuality with a wider focus on individuals' experiences of intimacy after they have had children. It means a broader perspective of what intimacy generally means after the child has been born, than what the research largely shows now. Keyword: Intimacy, parenthood, postnatal, sexuality.