<p>Denna uppsats handlar om öppna förskolan, en verksamhet för barn och föräldrar som vissa kommuner väljer att tillhandahålla. Trots att verksamheten funnits drygt 30 år, är den sparsamt utforskad. Uppsatsarbetet har därför inriktats mot ett explorativt sökande efter olika föreställningar om öppna förskolan. Föreställningarna har på formuleringsarenan eftersökts i tryckta källor, och på realiseringsarenan genom en etnografiskt inspirerad fältstudie i två öppna förskolor. Syftet har varit att uppnå förståelse för arenornas föreställningar om öppna förskolan och hur dessa föreställningar förhåller sig till varandra. Uppsatsens teoretiska inramning utgörs av Bergers och Luckmanns teori om den sociala konstruktionen av verkligheten. Det har medfört att uppsatsen även innehåller en skildring av författarens kunskapskonstruerande. Sökandet efter föreställningar resulterade i ett möte mellan olika vardagskunskaper: Den för givet tagna kunskap som omger öppna förskolan på formuleringsarenan sätter ramar för realiseringsarenans verksamhet. Formuleringsarenans kunskap är inriktad mot bristande föräldraskap och omfattar inte behoven hos ett kompetent och resursstarkt föräldraskap. Fältstudien på realiseringsarenan visade att även de kompetenta och resursstarka föräldrarna hör till öppna förskolans besökare. Genom studien har några behov framkommit som denna föräldragrupp uttrycker. Att se bortom den traderade kunskapen om öppna förskolan är en viktig utgångspunkt för vidare utforskning, utveckling och värdering av verksamheten. Nyckelord Öppen förskola, föräldraskap, kunskapssociologi, etnografi, föreställningar, vardagskunskap.</p><p>This essay is about the open preschool, an activity for children and parents that certain municipalities choose to supply. Despite that the activity has existed more than 30 years, it has been the object of only few studies. Therefore the essay is focused on an explorative search for different conceptions of the open preschool. On the arena of formulation the conceptions of the open preschool were sought after in printed sources. On the arena of implementation the conceptions were sought after through an ethnographically inspired field study in two open preschools. The aim of the essay has been to attain understanding of the various conceptions of the open preschool on the different arenas and to understand how these conceptions relate to each other. The theoretical framing of the essay is the theory of Berger and Luckmann on the social construction of reality. Therefore the essay also contains an account of the author's own construction of knowledge. The search for conceptions resulted in a meeting between different knowledges about everyday life. A presupposed knowledge about the open preschool on the arena of formulation sets the frame for the activities on the arena of implementation. The knowledge about the open preschool on the arena of formulation is focused on the insufficient parenthood and excludes the needs of the competent and strong on parenthood. The field study on the arena of implementation showed that competent and resourceful parents also visit the open preschool. This study has shown some of the needs of this parental group. To see beyond the traditional and presupposed knowledge about the open preschool is an important starting point for further exploration, development and estimation of the activity. Key words: Open preschool, parenthood, sociology of knowledge, ethnography, conceptions, knowledge in everyday life.</p>

<p>Det finns uppenbara könsskillnader i samhället, inte minst när det gäller föräldraledighet. Svenska män tar endast ut cirka 20 procent av föräldradagarna. Studiens syfte var att få djupare förståelse för hur män upplever sin föräldraledighet, eventuella förändringar av familje- och arbetsrelationer, samt för vilka faktorer de upplever påverkar uttaget av föräldraledighet. Nio män som hade varit föräldralediga från ett företag i bank- och finansbranschen intervjuades. Intervjuerna var halvstrukturerade och analyserades med hjälp av tematisk analys. Upplevelsen var övervägande positiv. Relationen till barnet fördjupades och det blev en större balans i föräldraparet samt mellan familj och arbete. Hur bestående förändringarna var hängde samman med föräldraledighetens längd. Uttagets längd påverkades framförallt av arbetet, föreställningar om traditionella könsroller samt föräldraparets inställning. Resultatet ger ökad förståelse för mäns upplevelser. Det visar också att för att uppnå jämställdhet krävs ett fortsatt arbete för att förändra samhällets föreställningar om föräldraskap samt mäns och kvinnors beteenden.</p>

<p>Många människor lockas av utmaningen att bilda familj och bli föräldrar. Denna C-uppsats handlar om hur politiker och tjänstemän anser sig kunna säkerställa funktionshindrade människors möjlighet att kunna välja och fullfölja föräldraskap och vilket samhällsstöd som erbjuds. Jag har använt mig av en kvalitativ metod nämligen halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna visade att detta var ett område som det inte har forskats eller pratats om i någon större utsträckning. Intervjupersonerna har inte arbetat med frågeställningen trots att flera av dem varit engagerade i handikappolitiken. Samhällets och arbetslivets tillgänglighet för människor med funktionshinder har varit i fokus men de har inte beaktat att vissa av de funktionshindrade även varit föräldrar. Genom delar av Goffmans teori om stigma och Luhmanns systemteori har intervjumaterialet nalyserats. Analysen visade att det sätt som vi kommunicerar om föräldrar med unktionshinder påverkar hur stigmatiserad föräldern ska bli samt att det är vi alla tillsammans – privatpersoner, politiker och tjänstemän med eller utan funktionshinder– som sinsemellan skapar denna kommunikation inom de olika sociala system vi ingår i och därmed vilka värderingar och attityder som blir rådande i samhället.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som är homosexuellt; hur man tänkte och kände när man fick vetskap om barnets läggning och hur man upplever det idag. Författarens utgångspunkt är att det heteronormativa samhälle har betydelse för vår syn på homosexualitet och för hur föräldrar reagerar när deras barn kommer ut som homosexuellt. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån en kvalitativ, tematisk ansats. Majoriteten av föräldrarna i undersökningen beskriver att beskedet om deras barns homosexualitet väckte både sorg och rädsla och för ungefär hälften av dem kom det som en fullständig chock. Med tiden har de svåra känslorna avtagit i styrka och flera föräldrar rapporterar att deras barns homosexualitet har lett till att de själva har mognat som människor och kommit närmare sina barn. Kunskap om homosexualitet, möte med andra i samma situation och positiva erfarenheter av att berätta för vänner och släktingar om barnets läggning är några av de faktorer som nämns som betydelsefulla i processen att acceptera barnets läggning. Några föräldrar beskriver dock en kvardröjande oro för att deras barn ska råka ut för hot och våld och få ett svårare liv och vissa nämner att det är svårt att släppa att barnets liv inte blev som man tänkt sig.</p>

<p> </p><p>Att sätta könsnormer i gungning - Om föräldrars fostran utifrån jämställdhetsideal</p><p>Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om innebörden av jämställd fostran för föräldrar som fostrar utifrån jämställdhetsideal samt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön. Det teoretiska perspektivet i denna uppsats bygger på feministisk post­strukturalism och metoden har inspirerats av ett integrerat perspektiv på diskursanalys. Datainsamlingen gjordes genom fokuserade intervjuer med fem kvinnor och fyra män som vid intervju­tillfället var föräldrar till sammanlagt 19 barn i åldrarna 7 mån- 18 år. Slutsatser av arbetet är att en fostran utifrån ideal om jämställdhet kännetecknas av att föräldrarna intar ett aktivt förhållningssätt till relationerna inom och utanför familjen och strävar efter att destabilisera gränser för kön, maskulinitet och femininitet. Genom ett medvetet användande av språk och kommunikation försöker föräldrarna skapa representationer av kön och positionerings­möjligheter som öppnar upp barnens föreställningsvärld. Centralt för en jämställd fostran är att bekräfta barnens egna val och uttryckssätt för att bygga upp deras självkänsla, samt att uppmuntra barnen till att vidga sina erfarenheter genom normöverskridande uttryck och beteenden. Dessa <em>kategori­destabili­serande</em> <em>fostransstrategier</em> syftar till att sätta dominerande föreställningar om kön ”i gungning” och öppna upp för nya positionerings­möjligheter bortom de bipolära stereo­typerna av könskategorierna. Hinder för föräldrarnas försök att göra jämställd fostran finns i form av den patriarkala diskursen och normalitets­diskurser på så sätt att de kommer till uttryck som den omgivande kulturens bilder och värderingar av samt förväntningar på kvinnor, flickor, män och pojkar. I de fall då dessa diskurser även är en integrerad del i föräldrarnas egna föreställningar utgör de hinder för att föräldrarna fullt ut ska kunna bryta mot traditionella könsmönster i sin fostran. Även omgivningens försvar av könskategorierna i form av kategoriuppehållande arbete och i vissa fall agentskapet hos de intervjuade föräldrarnas barn utgör hinder för en jämställd fostran. I talet om jämställd fostran artikuleras flera diskurser som genomkorsar varandra och en och samma intervjuperson kunde ge uttryck för multipla positioneringar inom dessa diskurser. Två diskurser om frihet som har olika grund ses i materialet: en <em>liberal frihetsdiskurs</em> som utgår från ett betonande av individens frihet och rätt till självbestämmande<em> </em>samt<em> </em>en <em>feministisk frihetsdiskurs </em>som kännetecknas av en betoning på frihet från könsförtryck. Beroende på vilken av dessa diskurser som dominerar i förälderns berättelse så framstår kompensatoriska metoder och styrning av barnet som mer eller mindre problematiskt. Normalitets­diskurser i relation till kön artikuleras i intervjuerna både som något att förhålla sig medvetet strategiskt till och även som en integrerad del av föräldrarnas egna bilder av normalitet. På samma sätt finns den patriarkala diskursen närvarande i talet om jämställd fostran både som en medvetenhet hos föräldrarna om den dominerande kulturens mentala föreställningar om, och praktiska uttryck för manlig överordning och kvinnlig underordning, samtidigt som den yttrar sig som internaliserade dominerande föreställningar i deras tanke­strukturer. Föräldrarnas <em>kategoridestabiliserande fostransstrategier</em> förstås utifrån feministisk poststrukturalistisk teoribildning som praktiker av kontinuerligt motstånd. Genom att utgå från de positioner som finns att tillgå i en normalitetsdiskurs och använda sig av medvetna misslyckade eller otillåtna upprepningar har föräldrar och barn möjligheter till att utvidga innehållet i begrepp, förskjuta diskursiva meningar och förändra betydelser och betydelsebärande praktiker. I och med detta ses också möjligheter till att genom jämställd fostran, med den innebörd som den ges i denna studie, utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön.</p><p>                                                                                                                                  </p><p>Nyckelord: jämställdhet, fostran, föräldraskap, kön, diskurs, feministisk poststrukturalism, kategoridestabiliserande fostransstrategier</p>

<p>Denna litteraturöversikt visar att det finns en hel del litteratur och forskning inom området föräldrar med förståndshandikapp. Den forskning som gjorts är till största delen internationell, men de resultat denna studie kommit fram till bör kunna vara användbara under svenska förhållanden. Syftet var att belysa ett antal bestämda faktorer som kan påverka insatsers effektivitet, bland annat attityder, sociala nätverk och handikappmedvetandet. Resultatet visar att förmågan hos många av föräldrarna kan förbättras med hjälp av träning och utbildning. Studien har sin utgångspunkt i systemteori och visar att insatsers effektivitet påverkas av olika system runt den förståndshandikappade föräldern, där även föräldern själv ingår som ett system.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka lindrigt utvecklingsstördas föräldraförmåga och vilka stöd- och hjälpinsatser samhället har att erbjuda dessa föräldrar. Den teoretiska bakgrunden redogör för begreppen handikappmedvetande och normaliseringsprincipen, samt att föräldraskapet för lindrigt utvecklingsstörda föräldrar kan innebära svårigheter att tillfredsställa barns behov. Genom kvalitativa intervjuer med en socialsekreterare, en kurator på vuxenhabiliteringen samt två socionomer på en öppenvårdsverksamhet har undersökningen kommit fram till att lindrigt utvecklingsstörda föräldrar på olika sätt brister i sin föräldraförmåga. Detta innebär att det krävs kontinuerliga stöd- och hjälpinsatser från samhället. För att följa normaliseringsprincipen krävs det att samhället också ställer upp med ekonomiska resurser.</p>

<p>Socialstyrelsen uppger att under perioden 1999-2003, var transportolycksfall den vanligaste typen av olycksfall som ledde till döden bland barn mellan 0-17 år och enligt Vägverket klarar ett barn sig på egen hand i trafiken först vid 11-12 års ålder. Detta borde innebära att barn är mycket utsatta när de vistas i trafiken och personer som kör bil måste vara medvetna om detta.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik inverkar på bilisters egna uppfattningar om hastigheter i trafikområden där barn vistas. Operationaliseringen av erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik gjordes genom föräldraskap och ålder. Föräldrar antogs ha mer erfarenhet av barn än icke-föräldrar och äldre (35-46 år) antogs ha mer erfarenhet av trafik än yngre (20-26 år). För att undersöka skillnader mellan dessa grupper genomfördes en förstudie med fokusgrupper följt av en enkätundersökning som huvudstudie.</p><p>Resultaten visar bland annat att föräldrar uppgav att de normalt sett tenderar att hålla lägre hastigheter än icke-föräldrar i olika trafikmiljöer där barn kan vistas. Äldre uppgav att de normalt sett håller lägre hastigheter än yngre om de kör i områden där oskyddade trafikanter syns till. Resultaten tyder därmed på att det finns vissa skillnader och tendenser gällande hur föräldraskap och ålder inverkar på uppfattningar om hastigheter i områden där barn vistas.</p>

<p><strong>Familjen är i förändring. Kärnfamiljen utgjorde tidigare den enda normen men idag kan en familj se mycket olika ut. En stor skillnad är att barnen fått alltmer utrymme, plats och bestämmanderätt. Begreppet "curling" har blivit känt och begreppet hänvisar till att föräldrar hjälper sina barn i så stor utsträckning att det inte blir bra för barnen.</strong></p><p><p>Studien avser att belysa hur föräldraskap och synen på det har förändrats (och om det har förändrats) sedan början av 1980-talet fram tills idag. Vilka faktorer finns det som påverkar till exempel tid? Studien bygger på tio intervjuer med fem föräldrar med barn födda 1980-1985 och fem föräldrarna med barn som är födda mellan 1995-2000. Vi har också fått förmånen att intervjua två akademiska utvecklingspsykologer för att få en professionell syn på föräldraskap.</p><p>Resultat visade både på individuella skillnader samt vissa skillnader mellan de båda grupperna till exempel är bristen på tid idag mera påtaglig, barn har mer aktiviteter som de ska skjutsas till samt att det finns en rädsla hos föräldrar som handlar mera om det man hör än hur det faktiskt är.</p></p>

<p>Abstract</p><p>Undersökningen bygger på en öppen kvalitativ undersökning som fokuserar på hur fem pappor ser på att vara en engagerad och delaktig pappa i dag. Då papporna är engagerade i en förskola som är ett familjekooperativ där deras barn går betyder det att deras intresse för tid och engagemang inte ligger i underkant. Men hur ser papporna på hur det är att vara en delaktig pappa? Och vad anser papporna vad som ingår i konceptet delaktighet? Undersökningen visar på en stor vilja och medvetenhet att inte trampa i sina fäders fotspår även om de har varit av positiv art. Vilket kan benämnas som en varierad eller flexibel maskulinitet/manlighet baserat utifrån att plocka delar av det goda och dåliga som papporna har genom sin livserfarenhet. Men också att arbeta med en jämställdhet tillsammans med sin partner i vardagen som är lättare i teorin än i praktiken. Framförallt genomsyras undersökningen av en uttrycksfull glädje, kärlek, empati och inspiratör som både avdramatiserar och glorifierar rollen att vara pappa.</p>