Studiens syfte var att belysa medarbetarperspektivet inom förändringsprocesser i den offentliga sektorn. Förändringar i den offentliga sektorn innebär stora utmaningar på grund av dess miljö och strukturella egenskaper. Ofta får även medarbetarna inom den offentliga sektorn spela en passiv roll i förändringsarbetet eller bli helt exkluderade vilket således kan leda till motstånd eller negativa reaktioner gentemot förändringen. I uppsatsen tillämpades ett tolkningsinriktat synsätt där en kvalitativ undersökningsansats och undersökningsmetod användes. Empiri inhämtades med hjälp av en fallstudie av en förändringsprocess på Polismyndigheten genom nio semistrukturerade intervjuer.. Det teoretiska ramverket bestod av aktuell forskning beträffande organisationsförändring utifrån ett medarbetar-perspektiv. Fyra faktorer i förändringsprocesser samlades i en egengjord analysmodell; ledarskap, kommunikation, delaktighet och attityder/känslor. Resultatet visade att medarbetarna inte överhuvudtaget känt sig delaktiga i förändringsprocessen. Vidare ansåg även majoriteten av respondenterna att kommunikationen och ledarskapet genom förändringsprocessen varit undermålig. De slutsatser som drogs var att den byråkratiska miljön och dess strukturella egenskaper kan försvåra bland annat medarbetarnas delaktighet i förändringsprocesser i den offentliga sektorn. Vidare hade även bristen på ledarskap och kommunikation i den aktuella förändringsprocessen lett till negativa attityder och känslor gentemot förändringen. Även den starka polisiära kultur som grupperna i fallstudien kännetecknades av, likt vissa personlighetsdrag, kan ha spelat in gällande medarbetarnas reaktioner till förändringen. / The aim of this study is to emphasize the employee perspective in public sector change processes. Changes in the public sector are posing major challenges due to its structural characteristics. Also, employees in the public sector tend to be excluded from or have an insignificant role in the change process which can lead to resistance or negative responses to the change. In this essay an interpretative approach was used, and the method of investigation was qualitative. Data was collected through a case study of a change process at the police authority through nine semi structured interviews. Theoretical framework consists of current research of organizational change from an employee perspective. Four significant elements in change processes were found and these were the base of the analysis model; leadership, communication, participation and attitudes / feelings. Results revealed that employees did not feel involved at all in the change process. Furthermore, the majority of respondents also experienced that communication and leadership through the change process were inferior. The conclusions drawn were that the bureaucratic environment and its structural characteristics can complicate, among other things, the involvement of employees in public process change processes. Furthermore, the lack of leadership and communication in the current process of change seemed to result in predominately negative attitudes and emotions towards the change. Also, the strong police culture that the groups in the case study were characterized by, like some personality traits, may have affected employees' reactions to the change.

På några år har användningen av IP-telefoni inom svenska företag tredubblats och vi börjar nu se ett attitydskifte gentemot en teknik som länge dragits med dåligt rykte på grund av kvalitetsbrister. IP-telefoni är ett resultat av att data- och telefonikommunikation vävs samman och att kapaciteten i nätverken ökar. Detta medför att man genom att införa IP-telefoni kan genomföra kostnadsbesparingar och effektivisering. Men tekniken erbjuder även ökad funktionalitet och därmed även mervärde för organisationer som använder IP-telefoni. Inser organisationer detta och utnyttjar man fördelarna med tekniken för att skapa acceptans inom organisationen? Syftet är att undersöka vilka faktorer som motiverar en övergång från kretskopplad telefoni till IP-telefoni, och hur man inom en organisation skapar acceptans för den nya tekniken. Syftet har uppfyllts genom en kvalitativ studie som byggt på semi-standardiserade intervjuer. Studien genomfördes hos fyra svenska organisationer som implementerat en ”ren” IP-telefonilösning med IP-växel och hårdvarutelefoner. Resultatet av studien visar att det är vanligt att utnyttja en större händelse som startskott för implementationen. Detta kan röra sig om en flytt eller en renovering av organisationens lokaler. De främsta orsakerna till att man väljer IP-telefoni har visat sig vara kostnadsbesparingar, effektivisering av nätverksinfrastrukturen samt att man ser tekniken som en investering för framtiden. Det har visat sig att de företag som genomfört en grundlig studie av IP-telefoni som teknik, inledningsvis har identifierat fler fördelar med tekniken. Vidare har studien även visat att organisationer upplever ett initialt motstånd till förändringen från anställda och att detta motstånd ofta uppkommer i anknytning till tekniska problem som uppstår i samband med implementationen. Det är mycket ovanligt att organisationer har en speciell fas för att skapa acceptans för förändringen, vilket troligtvis beror på att man ser användandet som liknande med traditionell PSTN-telefoni och att resurser istället läggs på att lösa tekniska problem. / Over the last few years there has been a threefold increase in the use of IP telephony within Swedish companies. We are now beginning to see a change in attitude towards a technology that thanks to poor Quality of Service has been struggling with a bad reputation. IP telephony is a result of computer and telephone networks being con-verged, and by doing this, costs can be saved and efficiency boosted. But the technology does also offer increased functionality and thereby added value to the organisations using it. But do organisations realize this, and do they exploit the benefits of the technology in order to create acceptance for it within the organisation? The purpose is to examine what the motivating factors are for a transition from PSTN telephony to IP telephony, and also to study how acceptance for the new technology is created within the organisation. The purpose has been fulfilled by conducting a qualitative study based on semi-standardized interviews. The study has been conducted at four Swedish organisations that have implemented a "pure" IP telephony solution including IP gateways and IP telephones. The result of the study shows that it is common to use a "big event" as a starting block for the implementation. This could be a relocation or the restoration of an office building. The main reason for choosing IP telephony is the fact that convergence cuts costs, boosts efficiency, and that organisations see IP telephony as an investment for the future. We have noticed that organisations that conduct a thorough study of IP telephony have identified more functional advantages with the technology. Furthermore, the study has shown that organisations experience initial resistance from users, and that this resistance often arises in connection to technical problems that transpire during the implementation. It is rare for organisations to have special phase for creation of acceptance, which most likely is due to the fact that organisations see the use of IP telephony as similar to the use of traditional PSTN telephony, and that resources instead are being placed on solving technical problems

Fördelarna med ett digitalt och gränslöst arbetsliv är många, exempelvis är vi inte bundna till en specifik fysisk arbetsplats. Men det finns också gott om forskning som beskriver hur ett digitalt och gränslöst arbete påverkar oss människor negativt i form av skadlig stress. Däremot finns få förslag på förbättringar på området. Studien syftar till att – ett år senare – göra en uppföljning av ett program för en sund digital arbetsmiljö på ett mindre företag. Det studerade företagets medarbetare genomgick programmet i tre veckor och resultatet var mycket positivt – de kände sig mindre stressade och mer effektiva efter organisationsförändringen. Studiens frågeställningar är: Har organisationsförändringen hållit i sig? Varför? Varför inte? För att undersöka detta fick de som deltog i organisationsförändringen svara på en webbenkät. Utöver det genomfördes en intervju med företagets vd. Studien grundar sig på teorier om organisationsförändringar, stress i ett gränslöst arbetsliv samt hjärnforskning kopplad till förändringsprocesser och digital arbetsmiljö. Ingen tidigare forskning har hittats kring hur insatser för att hantera negativa aspekter av den digitala arbetsmiljön fungerar över tid. Studien visar att programmet för en sund digital arbetsmiljö har varit ett lyckat koncept på det specifika företaget, som delvis har hållit över tid. Medarbetarna jobbar ett år senare i relativt stor utsträckning enligt programmet för en sund digital arbetsmiljö. De delar av programmet som har varit lättast att hålla fast vid är de som handlar om att inte störa kollegorna, som att ha mobilen på ljudlöst i kontorslandskapet. Svårare har det varit att hålla fast vid de delar som handlar om att inte störa sig själv, som att läsa mail och sms på fasta tider. Resultatet pekar på att regler/policies för hur man ska hantera en digital arbetsmiljö samt ett starkt ledarskap är avgörande för att en hållbar sund digital arbetsmiljö. Även individen har ett ansvar.

Titel: Ett akut förbättringsarbete - En utvärderingsstudie av förändringsprocessen Akuten till Primärvården i Region Jönköpings län Kurs: Kandidatuppsats Civilekonomprogrammet, Controller 15 hp (2FE24E) Lärosäte: Linnéuniversitetet Växjö Författare: Cajsa Gollwitzer, Madeleine Hentzel & Klara Olsson Handledare: Pia Nylinder Examinator: Elin Funck Bakgrund: Dagens hälso- och sjukvård står inför en rad olika utmaningar, där den största utmaningen är den långsiktiga finansieringen. Ett stort problem som återfinns i dagens hälso- och sjukvård är att befolkningen i alltför hög utsträckning söker fel vårdnivå och akutmottagningarna överbelastas med patienter utan akuta besvär. Det är ett problem som inte är långsiktigt hållbart i Sverige då sjukhusens akutsjukvård är betydligt dyrare än primärvård. I Region Jönköpings län startade 2016 en förändringsprocess för att lösa problemet genom att omfördela patientströmmar från akutmottagningen till primärvården. Syfte: Syftet med studien är att genomföra en processinriktad utvärdering av förändringsprocessen för delprojektet Akuten till primärvården. Genom att kartlägga arbetssättet ska vi identifiera styrkor och svagheter som sedan ska ligga till grund för att utforma förbättringsförslag på hur förändringsprocessen kan utvecklas för att uppnå målsättningen. Metod: Forskningen grundar sig i en kvalitativ enfallsstudie med inriktning på utvärderingsstudie. Semistrukturerade intervjuer tillsammans med insamlade dokument har legat till grund för det empiriska materialet. Slutsats: Förändringsprocessen för delprojektet Akuten till primärvården är uppdelad i tre delar; planering, genomförande och uppföljning. En utsedd projektgrupp arbetar med förändringsarbetet med hjälp av olika verktyg. För att utveckla förändringsarbetet måste projektgruppen utforma ett standardiserat arbetssätt som är accepterat av samtliga enheter som medverkar i processen. Rekommendationer för ett bättre förändringsarbete är att införa fler kommunikationskanaler, erbjuda utökat stöd samt öka kunskapen hos de som arbetar inom processen. Marknadsföring av primärvårdens kompetenser kan medföra en effektivare fördelning av patienströmmarna. / Title: An emergency improvement - An evaluation study of the improvement process ER to primary care in Region Jönköping County Course: Bachelor Thesis in Business Administration, Controller 15 hp (2FE24E) Institution: Linnaeus University Växjö Authors: Cajsa Gollwitzer, Madeleine Hentzel & Klara Olsson Tutor: Pia Nylinder Examiner: Elin Funck Context: Today's healthcare is facing a lot of challenges where the biggest challenge is the issue of the long term funding. A big problem with the system today is that many non-acute patients are looking for help in the emergency rooms instead of getting proper help at the primary care. This does not benefit the financial state for Swedish hospitals where emergency care is significantly more expensive than primary care. In 2016, Region Jönköping took an initiative to improve the process by redistributing the non-acute patients from the emergency room back to primary care. Purpose: The purpose of the study is to implement a process-based evaluation of the improvement process ER to primary care. By charting their work, we will try to identify the strengths and weaknesses to provide suggestions of improvements in order to achieve the objectives of the project. Method: The research is based on a qualitative single case study focusing on evaluation studies. Empirical data has been collected through semi-structured interviews and documents. Conclusion: The improvement process ER to primary care is divided into three steps; planning, implementation and monitoring. A chosen team for the project use various tools in the work for improvement. In order to develop and improve this process, the project team has to design a standardized approach that is accepted by all the entities involved in it. Recommendations for such an improved process is to introduce multiple communication channels, provide increased support and expand the knowledge of those working in the process. By marketing the competence within the primary care, the distribution of the patients can get more efficient.

Inledning: Inom ätstörningsbehandling arbetar man ofta i tvärprofessionella team, olika professioner med olika teoretisk kunskap och inriktning. Finns det egentligen någon gemensam bas dem emellan och vad skulle den kunna vara? Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns en gemensam bas mellan professioner i arbetet med ätstörningspatienter. Frågeställningar: Finns det någon gemensam bas olika professioner emellan inom ätstörningsvården? Om, hur skulle den kunna tas till vara? Metod: Studien är kvalitativ. Fem personer med olika professioner inom ätstörningsvården intervjuades; en arbetsterapeut, sjuksköterska, dietist, psykolog/psykoterapeut och en sjukgymnast. Resultaten: Resultatet i denna studie visar att det hos terapeuterna finns en samsyn i relation till ätstörningsproblematik, dess uppkomst, vård och behandling, baserat på affekternas roll. En del av problematiken hos den ätstörda handlar om känslor och affekter som behöver hitta rätt känslomässiga uttryck istället för att ta sig uttryck genom maten. Den egna viljan och motivationen till att bli frisk finns med i mötet med patienten i form av motivationsarbete oavsett profession. Slutsats: För att ätstörningsbehandlingen ska nå framgång är det viktigt att det hos patienten finns en motivation till att bli frisk, att patienten får förtroende för behandlingen och lär sig att känna igen känslor och affekter. / Introduction: In the eating disorder treatment you work most often in interdisciplinary teams, different professions with different theoretical knowledge and specialization. Is there really any common ground between them, and what would it be? Purpose: The purpose of this qualitative study is to investigate if there is a common ground between professions in the process of eating disorder patients. Questions: Is there any common ground between various professions within the eating disorder treatment. If, how could it be utilized? Method: Five people with different professions within the eating disorder treatment were interviewed, an occupational therapist, nurse, nutritionist, psychologist / psychotherapist and physiotherapist. Results: The results of this study show that the therapists there is a consensus in relation to the eating disorder problems, des emergence, care and treatment. Their willingness and motivation to get healthy is with the meeting with the patient in the form of motivational work regardless of profession. A conclusion of the study is that the base between professions and what unites the different professional groups are thoughts about the affect of the role in terms of development and treatment. To deal with the issue of the eating disorders is about feelings and emotions that need to find the right emotional expression instead of being expressed through food. Conclusion: For eating disorder treatment to achieve success, it is important that the patient´s motivation to be healthy, the patient gain confidence in reading and learn to recognize feelings and emotion.

Kibera är världens näst största slum, livsvillkoren är ofattbara. Allra värst är situationen för flickor som av olika anledningar inte kan eller får gå i skolan och ständigt nedvärderas i samhället. Det finns ett starkt samband mellan flickors begränsade sociala samvaro och deras frånvaro från skolan.  Projektet undersöker hur arkitektur kan skapa en tryggare miljö och öka interaktionen flickor emellan. Mitt projekt är en strategi med det slutliga målet att generera en trygg och inspirerande miljö för flickor, en hållbar utveckling genom social förankring. Strategin handlar om att öka flickornas samvaro i vardagen genom att skapa en gemensam plats för sysslor och möten. En gemensam plats, en station som tar tillvara på klimatets möjligheter och effektiviserar sysslorna, samtidigt som flickorna träffas, utbyter kunskap och delar erfarenheter.  I samarbete med olika grupper för flickor och kvinnor som finns i Kibera, kan stationerna byggas på för att innehålla flera olika funktioner. Det kan t.ex. vara bibliotek, verkstäder för arbete, samlingsrum för möten och utbildning.

Bakgrund: Offentlig sektor står inför stora utmaningar framöver vilket kräver förändring. För att säkerställa kommande välfärdsbehov och hög kvalitet på vård krävs ett ökat resursutnyttjande och bättre effektivitet. Detta låg till grund för den sammanslagning som Region Syd genomfört till en regiongemensam medicinklinik. Vid förändringar som dessa är styrningen av stor vikt och den styrmetod som väljs kan leda till att förändringen får olika utfall. När denna typ av förändring sker i offentlig sektor finns det fler intressenter att ta hänsyn till vilket gör det mer känsligt än förändringar i privat sektor. Genom att använda sig av Moores strategiska triangel kan offentliga organisationer ta hänsyn till alla dessa intressenter och på så sätt skapa ett ökat offentligt värde.  Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen om hur man i en förändringsprocess operationaliserar Moores strategiska triangel för att skapa offentligt värde. Detta görs genom att följa en regions förändringsprocess. Metod: Studien som genomförts är en kvalitativ enfallstudie med fokus på en förändringsprocess inom Region Syd. Empirin är insamlad genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter som varit inblandade i förändringen under tidens gång. Teoretiskt material samlades in genom att studera tidigare forskning i böcker och artiklar inom förändringsprocesser, sammanslagning av sjukhus samt offentligt värdeskapande. Slutsats: En förändring inom Region Syd var nödvändig då situationen på Lilla Sjukhuset var ohållbar och för att lösa detta beslutade ledningen att tillsätta en utredning om en sammanslagning av Stora och Lilla sjukhuset. Processen och förslaget har fått positiva och negativa reaktioner men främst kantats av oro från medarbetarna genomgående vilket kan komma att ha en stor påverkan på hur resultatet av sammanslagningen blir. I förhållande till den strategiska triangeln kan författarna inte påvisa att ett ökat offentligt värde skapas utifrån det förslag som lagts fram. Organisationer bör använda sig av den strategiska triangeln redan vid genomförandet för att inte gå miste om något perspektiv. Genom att dessutom blanda styrmodellerna top-down och bottom-up kan organisationen arbeta för att tillfredsställa även interna intressenter, men för att nå ett optimalt resultat krävs att avvägningar görs mellan alla intressenters intressen.

Ett byggprojekt använder idag cirka 21% av den tid som finns tillgänglig och står under den övriga tiden stilla. Samtidigt beräknas ungefär en tredjedel av arbetsdagens timmar försvinna som slöseri. En optimal situation hade inneburit ett 100% nyttjande av den tillgängliga tiden vilket i sig kunnat innebära en ökad effektivitet. Tidsanvändningen inom ett projekt påverkar resursanvändningen, där resursen arbetskraft idag motsvarar mellan 10–60% av den totala projektkostnaden. Planeringen av den tillgängliga tiden görs med hjälp av tidplaner och arbetsplatsens arbetstider blir styrande vid upprättandet av en tidplan. Genom att förändra arbetstiderna så förändras nyttjandegraden av den tillgängliga arbetstiden vilket möjliggör för en ökad effektivitet inom ett byggprojekt. Syftet med den genomförda studien har varit att undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för en förändring av de nuvarande arbetstiderna vid ett byggprojekt. Fokus har varit ett valt ombyggnadsprojekt i Stockholm. Målet med studien var att genom en kartläggning och identifiering av faktorerna bidra till en ökad förståelse och kunskap inom området samt redogöra för de interna förutsättningarna som bör finnas för en förändring av arbetstiderna. För att besvara syftet genomfördes en utforskande abduktiv fallstudie. Genom workshopar och intervjuer inhämtades primärdata direkt från fallprojektet, samtidigt som en litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt i vad som framkommit av studiens inledande del. I slutskedet genomfördes en simulering av fallprojektets tidplan för två valda aktiviteter där den ordinarie arbetstiden ersattes av skiftarbete och en utökad arbetstid i form av en 7-dagarsvecka, med syftet att teoretiskt testa en arbetstidsförändring. Förändringen visade på en minskning om 43% respektive 19% av den totala kalendertiden. Resultatet från studien visar att det finns 15 stycken faktorer som påverkar eller påverkas av att arbetstiderna skulle förändras vid byggprojektet. Faktorerna kan ses som antingen drivkrafter eller hinder, där de interna drivkrafterna antingen kan ses som incitament till en förändring eller som resultat av förändringen. De interna drivkrafter som identifieras i studien är kontraktshandlingar, förseningar, arbetsmetoder, projektets utgifter samt produktionstid/tid för färdigställande. Interna hinder som identifieras ses som svårigheter och hindrande faktorer. Dessa faktorer identifieras som projektorganisationen, informationsöverföring, personalutrymmen, säkerhet, administrativa arbetsuppgifter samt arbetsplatslogistik. Som externa hinder identifieras arbetstid och arbetstidslagen, kollektivavtal, lönemodeller och lokala regler inom Stockholm stad. De interna förutsättningarna som bör finnas för en implementering av förändrade arbetstider är en tidig förankring mellan delaktiga parter, att arbetsplatsens kapacitet fastställs med avseende på resurserbehovet samt att implementeringen regelbundet följs upp. Studien indikerar på att man genom dessa tre insatser kan ge ett projekt de rätta förutsättningarna till en framgångsrik implementering av förändrade arbetstider. Slutligen rekommenderas fallföretaget att fortsatt utvärdera behovet av dagens arbetstider samt hur behovet av en arbetstidsförändring ser ut, eftersom studien indikerar på att det finns fördelar för ett projekt med helt eller delvis förändrade arbetstider i produktionen. / A construction project today uses about 21% of the time that is available and stands still for the rest of the time. At the same time, it is estimated that about a third of the working day's hours will disappear as waste. An optimal situation would be a 100% utilization of the available time, which could mean increased efficiency. The use of time within a project affects the use of resources, where the labor costs today corresponds to between 10–60% of the total project cost. The planning of the available time is done with schedules and the workplace's working hours become governing when establishing a schedule. By changing working hours, the utilization rate of the available working hours changes, which enables increased efficiency within a construction project. The purpose of the completed study has been to investigate the obstacles and driving forces that exist for a change in the current working hours of a construction project. The focus has been on a redevelopment project in Stockholm. The aim of the study was to contribute to an increased understanding and knowledge in the area through a mapping and identification of the factors and to account for the internal conditions that should exist for a change in working hours.  To answer the purpose, an exploratory abductive case study was conducted. Through workshops and interviews, primary data were obtained directly from the case project. Meanwhile a literature study was carried out based on the introductory part of the study. In the final phase, a simulation of the case project's schedule was carried out for two selected activities where the regular working hours were replaced by shift work and an extended working hours in the form of a 7-day week, with the aim of theoretically testing a change in working hours. The change resulted in a reduction of 43% and 19% of the total calendar time.  The results show that there are 15 factors that affect or are affected by the fact that working hours would change during the construction project. The factors are either driving forces or obstacles, where the internal driving forces can either be incentives for a change or as a result of the change. The internal driving forces identified in the study are contract documents, delays, working methods, project expenses and production time/time for completion. Internal barriers that are identified are difficulties and hindering factors. These factors are identified as the project organization, information transfer, staff spaces, security, administrative tasks and workplace logistics. Working hours and the Working Hours Act, collective agreements, wage models and local rules within the City of Stockholm are identified as external obstacles. The internal preconditions that should exist for an implementation of changed working hours are an early anchoring between the parties involved, that the workplace's capacity is determined regarding the need for resources and that the implementation is followed up regularly. The study indicates that through these three initiatives one can give a project the right conditions for a successful implementation of changed working hours.  Finally, the company is recommended to continue evaluating the need for current working hours and what the need for a change in working hours looks like, as the study indicates that there are benefits with completely or partially changed working hours in production.

Syftet med föreliggande studie är att redogöra för och analysera mekanismer i fenomenet lyssnande, och hur det kan påverka kommunikation, samverkan och tillit kontextualiserat i en offentlig organisations förändringsarbete. Denna undersökning kommer att baseras på fyra respondenters upplevelser och erfarenheter, och analyseras utifrån en abduktiv ansats med socialkonstruvistiskt synsätt. Informanter i studien är avgränsat till internt positionerade projektledare inom mottagande organisationen i Region Skåne. Uppsatsens teoretiska och empiriska undersökning visar att lyssnandet blir representerat som komplext och beroende på kontext. Lyssnandet framhålls som betydelsefull av att genom förståelselyssning kunna sortera och föra fram tydlig information genom etablerade nätverk. Lyssnandets betydelse för samverkan ses vidare kopplat till relationer och tillit. Sedermera visar fynden att lyssnandet i sin kontext kan ses som under framfart. Föreliggande studie öppnar upp för att framtida forskning kan undersöka lyssnandet betydelse i ett bredare spektrum vad gäller olika organisationer och kontexter, samt sätta fenomenet i relation till andra faktorer än vad den föreliggande studiens belyser. Exempelvis en longitudinell studie som studerar lyssnandet både i lugnare tider för att sedan se hur det utvecklas över tid när större förändringar sker. Vidare skulle en mer djupgående analys av fenomenets likheter och skillnader i relation till närliggande begrepp kunna tydligare synliggöra om lyssnandet har unika bidrag till forskningsområdet eller är redan införlivat i de mer etablerade begrepp och koncept som kommunikation, samverkan och tillit. / The purpose of the present study is to account for and analyze mechanisms in the phenomenon of listening, and how it can affect communication, collaboration, and trust contextually in a public organization's change work. This survey will be based on the experiences and experiences of four respondents and will be analyzed based on an abductive approach with a social constructivist approach. Informants in the study are limited to internally positioned project managers within the receiving organization in Region Skåne. The theoretical and empirical investigation of the thesis shows that listening is represented as complex and dependent on context. Listening is emphasized as important in being able to sort and present clear information through established networks through listening. The importance of listening for collaboration is further linked to relationships and trust. Subsequently, the findings show that listening in its context can be seen as progress. The present study opens up the possibility that future research may examine the importance of listening in a broader spectrum in terms of different organizations and contexts and put the phenomenon in relation to other factors than what the present study sheds light on. For example, a longitudinal study that studies listening both in calmer times and then sees how it develops over time when major changes occur. Furthermore, a more in-depth analysis of the phenomenon's similarities and differences in relation to related concepts could make it clearer whether listening has unique contributions to the research area or is already incorporated into the more established concepts and concepts such as communication, collaboration, and trust.

The purpose of the study was to investigate the work of the temperance board in Karlstad during the interwar period and the crisis years when the economic depression affected Sweden, specifically around the year 1930. The focus was on the years 1927–1932, aiming to demonstrate a change in temperance efforts in the city of Karlstad. The study is qualitative with quantitative elements, and data were collected in numerical form to present the statistical findings. The examination involved a careful review of the minutes of the Karlstad City Council found in the annual report of the temperance board. Content analysis was employed to process the material, and the study aimed to answer the following questions: How did public sobriety vary in Karlstad from 1927 to 1932, and to what extent did documented alcohol offenses occur among individuals under 25 during the study period? The source material was analyzed using Anthony Giddens' structuration theory, based on the perspective of change presented by Helena Eriksson in her thesis "Population, Society, and Change." In the analysis section of this study, it is evident how alcohol-related offenses changed, with a noticeable shift from 1927 to 1932, showing a clear decrease in the number of arrests for such offenses during these years. It is also observed that the number of cases processed by the temperance board significantly decreased in 1930, 1931, and 1932. This, in turn, contributed to a noticeable decrease in individuals under 25 years old being apprehended for drunkenness. / Studiens syfte var att undersöka nykterhetsnämndens arbete i Karlstad vid mellankrigstiden och krisåren då den ekonomiska depressionen drabbade Sverige. Närmare bestämt åren omkring 1930. Fokuset låg därför på åren 1927–1932, detta för att kunna påvisa att en förändring skett i nykterhetsarbetet i Karlstads stad. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och därför samlades data in i numerisk form för att sedan presentera det statistiska som framkommit. Undersökningen bygger på att noggrant granska Karlstads stadsfullmäktiges protokoll som återfinns i nykterhetsnämndens årsredovisning. En innehållsanalys användes för att behandla materialet och de frågeställningar som studien skulle besvara var följande: Hur varierade folknykterheten i Karlstad 1927–1932 samt vilken omfattning hade den dokumenterade dryckenskapen bland individer under 25 år under undersökningsperioden? Källmaterialet har analyserats med hjälp Anthony Giddens struktureringsteori utifrån det förändringsperspektiv som presenterades av Helena Eriksson i hennes avhandling Befolkning, samhälle och förändring.   I analysdelen av denna studie framgår det hur fylleriförseelserna förändras och att en märkbar förändring skett från 1927 och fram till 1932 och att man tydligt kan se en minskning på antalet anhållna för fylleriförseelser mellan nämnda år. Man ser också att antalet ärenden som nykterhetsnämnden behandlat minskar avsevärt år 1930, 1931 och 1932. Detta bidrog i sin tur också till att en märkbar minskning skedde bland individer under 25 år anhållna för dryckenskap.