Ett omställningsarbete pågår inom Sveriges regioner, som bl.a. innebär att primärvårdens roll ska stärkas, finnas nära patienterna, vara lättillgänglig och effektiv. Inom Västra Götalandsregionen pågår omställningsarbetet på olika sätt. Ett omfattande förändringsarbete pågår vid en vårdcentral som sedan länge haft behov av förändring p.g.a. hög personalomsättning, svårigheter att rekrytera kompetent personal samtidigt som medarbetarna som arbetade kvar fick en sämre arbetssituation. Ortens invånare och vårdcentralens patienter påverkades genom en försämrad kontinuitet. På vårdcentralen har förändringsarbetet startat och man arbetar numera med både forsknings-, utvecklings- och innovationsarbeten. Det saknades en förståelse för medarbetarnas erfarenheter från förändringsarbetet. Syftet med denna studie var att beskriva medarbetarnas erfarenheter från den process som vårdcentralens förändringsarbete inneburit. Ett förändringsarbete som har lett till att benämnas som en innovationsvårdcentral. För att kunna beskriva erfarenheterna gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex informanter från vårdcentralens fyra yrkeskategorier. En manifest innehållsanalys med en induktiv ansats har använts. Resultatet beskriver en tilltro till vårdcentralens förändringsarbete där informanterna känt sig delaktiga. I början av förändringsprocessen fanns en viss oro över att förändra invanda arbetssätt även om informanterna ansåg att förändringarna var nödvändiga. Förnyade arbetssätt har medfört att man arbetar mer effektivt, vilket både medarbetarna och patienterna har nytta av. Behovsanpassad utbildning har genomförts och kompetensutveckling bidrar till att medarbetarna får till sig nya forskningsrön, vilket kan ge patienterna en bättre vård. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning vilket gör att studiens resultat kan bidra till att utvärdera det förändringsarbete som görs på vårdcentralen, samtidigt som resultatet kan vara betydelsefullt för framtida bildningar av innovationsvårdcentraler.

Kulturarv är en aspekt som måste beaktas i planeringen av framtidens städer. Tinnerbäcksbadet är en plats som många Linköpingsbor har en stark koppling till på grund av dess långa historia. Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse av invånares relation till Tinnis samt hur historiska avlagringar beaktas i planeringen av platsens nya utformning. Platsanknytning och stigberoende har tillsammans genom sina teoretiska utgångspunkter format studiens analys. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där åtta semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner och Linköpingsbor har legat till grund för empiriinsamlingen. Anknytning till en plats är individuell och vissa respondenter har en starkare anknytning till Tinnis än andra, det kan påverka deras inställning till förändringen av platsen. Förändringsprocessen har varit lång och utdragen bland annat på grund av de många intressen som finns kopplade till platsen. Planerare måste ta hänsyn till många olika aspekter vilket kan leda till att aspekter gällande kulturarv förminskas. / Cultural heritage is one aspect which urban planning needs to consider. Many of Linköping’s residents have a strong connection to Tinnerbäcksbadet because of its long history. The purpose of this essay is to increase the understanding of the residents’ relationship to Tinnis and how historical remnants are taken into account in the planning of the site’s new design. The essay is a qualitative case study where eight semi-structured interviews have been the basis for the empirical collection. The empirical material was analyzed using the theories place attachment and patch dependency. Attachment to a place is highly individual and some respondents have a stronger attachment to Tinnis than others which may affect their attitude towards the change of Tinnis. The planning process has been protracted, mainly due to the many interests that intersect in this place. Planners need to consider many aspects, which might lead to diminish of cultural heritage aspects.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om de förändringsprocesser som kontorsarbetande medarbetare fått erfarenhet av och upplevt vid distansarbete och vid återgång till den fysiska arbetsplatsen i samband med Covid-19 pandemin. Mezirows teori om transformativt lärande användes som teoretiskt perspektiv för studien och användes som tolkningsredskap för att besvara vilka faktorer som påverkat distansarbete och återgång till den fysiska arbetsplatsen och vilka erfarenheter medarbetare upplevt vid dessa förändringsprocesser i samband med Covid-19 pandemin. Studien baseras på åtta intervjuer med kontorsarbetande medarbetare där samtliga har erfarenhet av att till största del arbetat på distans under Covid-19 pandemin. Studien visade att det upplevda distansarbetet och återgången till den fysiska arbetsplatsen bidragit med erfarenheter. Resultatet visade att flexibiliteten vid distansarbete upplevs som den mest fördelaktiga faktorn samtidigt som tekniken är den faktor som ställer till mest problem. Dessutom framkommer saknaden av kollegorna och upplevd isolering som en av de främst utmanande faktorerna vid distansarbete och att få träffa sina kollegor igen upplevs vara den mest positiva faktorn vid återgången till den fysiska arbetsplatsen. De främsta utmaningarna med att komma tillbaka till den fysiska arbetsplatsen är både de störningsmoment som kontorsmiljön innebar och att behöva mötas i verkligheten och inte längre sitta trygg bakom en skärm. Slutligen visar studiens resultat att erfarenheterna från de upplevda förändringsprocesserna gällande arbetssituationen under Covid-19 pandemin resulterat i ett önskemål om att i framtiden arbeta utifrån en hybrid arbetsmodell som inkluderar både distansarbete och att arbeta på den fysiska arbetsplatsen. / This study aims to contribute with knowledge about the transformation process experienced by office working employees both during teleworking and returning to the physical workplace due to the Covid-19 pandemic. Based on Mezirow's theory of transformative learning, this study aims to answer what influencing factors and experiences employees experienced in transformation processes due to the Covid-19 pandemic. The study is based on eight interviews with office working employees who were mostly teleworking during the Covid-19 pandemic. This study shows that both teleworking and the return to the physical workplace contributed with experiences and the results show that the perceived flexibility in teleworking was the main positive factor, while technology was the most problematic. In addition, the lack of colleagues and perceived isolation emerges as the main challenges in teleworking and meeting their colleagues again was considered the best thing about returning to the physical workplace. The main challenges in returning to the physical workplace were both the disturbances that the office environment entailed and the challenge of now facing people in real life. Finally, the results of the study show that the experience from the perceived transformation processes regarding the work situation during the Covid-19 pandemic, has resulted in a desire for a hybrid working model in the future that includes both teleworking and working in the physical workplace.

Abstract: Social Services offers needs-proven help- and support measures to people who need to get out of their addiction. Öppenvård (needs-proven individual help- and support intervention, through social services) is one of the Social Services' voluntary efforts aimed at adults with harmful use and or addiction problems. The substance abuse treatment that takes place at Öppenvården is of a conversational nature in the form of addiction counsellors giving clients advice and support. The study has been conducted with qualitative semi-structured interviews in one of the largest municipalities in southern Skåne, in which one section manager and six social workers have participated. The purpose of the study is to analyze social workers' experiences of addiction treatment at Öppenvården. The study analyzes the social workers' perceptions of the clients' ability to change, what conditions are required to be able to achieve a change, and how the social workers consider this to be possible. This is to be able to highlight and identify any difficulties that the social workers and their clients face in the change process. The results of the study show that success in the change process is equally dependent on the social workers' efforts and level of knowledge, the clients' attitude to lifestyle change, and the clients' conditions around their life situation. Alliance and relationship building, a secure housing situation and basic needs are important for a successful change process. In the social workers' description of the concept of change, I have found six different categories in their recipes for change: non-timed, wanting to seek help on their own, awareness, change of thought, motivation, as well as progression in a positive direction.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur ett urval enhetschefer på sjukhus inom Västra Götalandsregionen upplever ledningens kommunikation och vilka förutsättningarkommunikationsinsatsen ger enhetschefer att kommunicera med sina medarbetare. Studien undersöker kommunikation i en förändringsprocess under 2023 och utgår från organisationskommunikationens begrepp meningsskapande, meningsgivande samt transparent kommunikation.  För att tillhandahålla kvalitativ kännedom genomfördes materialinsamlingen med hjälp av sju individuella semi-strukturerade intervjuer. Reflexiv tematisk analys används som analysmetod för att identifiera mönster, kategorier och teman från empirin. Resultatet belyser betydelsen av tvåvägskommunikation, exempelvis dialoger, i en hierarkiskt styrd organisation och hur det skapar möjligheter att kommunicera utökad meningsskapande och meningsgivande. Resultatet visar även huruvida ett tolkningsbaserat kommunikationsuppdrag lämpar sig inom Västra Götalandsregionens sjukhus. Analysens resultat påvisar att det faktum att media hinnerrapportera om förändringen innan enhetscheferna kan samtala med sina medarbetare är ett hinder och resulterar i avsaknaden av förtroendegivande kommunikation. / This study aims to examine how a sample of unit managers at hospitals within Västra Götalandsregionen experience the organizational managements communication and what prerequisites to communication efforts the unit managers conceive to communicate with their employees. The study examines communication during a change process during 2023 and is based on organizational communications concepts sensemaking, sensegiving and transparent communication.  In order to provide qualitative knowledge, the empirical material was collected through seven individual semi-structured interviews. Reflexive thematic analysis is used as a method to identify patterns, categories and themes from the empirical data. The results highlight the importance of two-way communication, such as dialogues, in a hierarchical organization and how it creates opportunities to communicate extended sensemaking and sensegiving. The result also reflects on whether an interpretation-based communication mission is suitable in the hospitals of Västra Götalandsregionen. The study’s results clarify that the fact that the media reporting about the change before unit managers can communicate with their employees is an obstacle and leads to lack of trustworthy communication

Sammanfattning Titel: Medarbetarnas förståelse – avgörande för framgångsrika förändringar Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Eva-Lisa Blom och Victor Hildesson Handledare: Emilia Kvarnström Datum: 2024 – januari Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur medarbetare upplever en förändringsprocess på arbetsplatsen. Med fokus på kommunikation, ledarskap och medarbetarnas möjlighet till att komma med feedback, förväntas studien ge svar på hur dessa faktorer påverkar medarbetarnas upplevelse av förändringen, och hur brister i dessa kan skapa motstånd. Metod: Resultatet av denna studie bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in empirin. Det empiriska materialet innefattar totalt nio intervjuer med medarbetare på en arbetsplats som nyligen genomgått en större förändring. Medarbetarna har svarat på frågor relaterade till denna förändring för att återge deras egen uppfattning om hur den upplevts. Därefter har det empiriska materialet kodats och bearbetats för att hitta likheter och skillnader i hur medarbetarna har upplevt förändringen. Resultat och slutsats: Resultatet visar att det förekommer en skillnad i hur medarbetarna har upplevt förändringen. Resultatet visar också på att samtliga medarbetare i studien har sett förändringsprocessen som något positivt, men att kommunikationen och informationen mellan ledningen och medarbetarna var bristfällig. Medarbetarna hade önskat mer direkt kommunikation, mer information och många menade att de inte fått vara med och bestämma, trots att det är just medarbetarna som har bättre koll på hur arbetet utförs ”på golvet”. Vad gäller ledarskapet så upplever en majoritet av medarbetarna att det är bättre nu än tidigare, och att det utgörs av egenskaper som att lyssna, bry sig om, och att vara närvarande. Medarbetarna uppger också att många tidigare kollegor sagt upp sig i samband med förändringen, och att det beror på att de inte var nöjda med vad den skulle leda till och att de upplevde att de inte fick vara med. Dessa medarbetare har dessvärre inte haft möjlighet att delta i denna studie. Examensarbetets bidrag: Detta arbete har bidragit med både teoretiska och praktiska insikter för det företagsekonomiska ämnet. Studien styrker befintliga teorier kring att medarbetare värdesätter tydlig kommunikation och möjligheten till att vara delaktiga i en förändringsprocess. Studien visar också att brister i kommunikation och delaktighet inte spelar lika stor roll när medarbetarna själva ser behovet av en förändring, och därför inte uppvisar något större motstånd mot förändring. Förslag till fortsatt forskning: För vidare forskning finns intresse för att inkludera de medarbetare som sagt upp sig på grund av missnöjda med förändringen. Samt intresse för att genomföra en komparativ studie för att se hur medarbetarnas åsikter skiljer sig från ledningens. Nyckelord: förändringsprocess, kommunikation, ledarskap, feedback, medarbetarperspektiv, motstånd till förändring / Abstract Title: Employees ́ understanding - crucial for successful changes Level: Bachelor's degree thesis in business administration Authors: Eva-Lisa Blom and Victor Hildesson Supervisor: Emilia Kvarnström Date: 2024 – January Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how employees experience a change at the workplace. With focus on communication, leadership and the employees’ opportunity to provide feedback, it is expected to study how these factors affect the employees’ experience, and how deficiencies in these can create resistance. Method: The result of this study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted to collect the empirical evidence. The empirical material includes a total of nine interviews with employees at a workplace that has recently undergone a major change. Employees have answered questions related to this change to reflect their own perception of how it was experienced. The empirical material has then been coded and processed to find similarities and differences in how the employees have experienced the change. Results and conclusions: The result shows that there is a difference in how the employees have experienced the change. The results also show that all employees in the study have seen the change as something positive, but that the communication and information between management and employees was insufficient. The employees had wanted more direct communication, more information and many believed that they were not allowed to participate in making decisions, even though it is the employees who have better control of how the work is carried out "on the floor". As for the leadership, most of the employees feel that it is better now than before, and that it consists of qualities such as listening, caring and being present.The employees also state that many former colleagues resigned at the beginning of the change, because they were not satisfied with what it would lead to and that they felt that they were not allowed to participate. Unfortunately, these employees have not had the opportunity to participate in this study. Contribution of the thesis: This work has contributed with both theoretical and practical insights for the business economics subject. The study confirms existing theories about employees valuing clear communication and the opportunity to be involved in a change process. The study also shows that deficiencies in communication and participation are offset by the fact that the employees themselves see the need for a change, and therefore do not show any major resistance to change. Suggestions for future research: For further research, there is interest in including the employees who resigned due to dissatisfaction with the change. As well as interest in conducting a comparative study to see how employees' opinions differ from managements. Key words: change process, communication, leadership, feedback, employee perspective, resistance to change

Sammanfattning  Titel: Tillbaka till vardagen efter pandemin - motstånd mot gamla arbetssätt?  Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi Författare: Nele Andersson och Anna Bjelovuk Handledare: Svante Brunåker Datum: 2024-januari Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats inom ledarskap och organisation är att undersöka förekomsten av motstånd som chefer upplever vid återgång till kontorsbaserade arbetsplatser.  Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsmetod. Genom att 10 semistrukturerade intervjuer med chefer inom offentlig verksamhet genomfördes kunde relevant empiri samlas in. I nästa steg transkriberades empirin för att sedan analyseras utifrån tematisk analys.  Resultat och slutsats: Studien visar att motståndet chefer upplever vid återgång till kontorsbaserade arbetsplatser kan kopplas till anställdas uppfattning av minskad frihet och flexibilitet samt orättvis behandling i jämförelse med andra anställda.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en förståelse av hur motstånd till förändringsprocesser upplevs av chefer gällande förändring i distansarbete. Studien påvisar att motstånd inte innebär den enda utmaningen för chefer, att känna tillit för chefen i förändringsprocessen och möjligheten att vända motstånd till något positivt och konstruktivt är aspekter som visat sig under studiens gång. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning föreslås att utvidga till att studera både chefer och medarbetare inom en organisation för att få flera perspektiv. Nyckelbegrepp: distansarbete, förändring och förändringsprocess, motstånd, ledarskap samt Kotter´s 8-stegsmodell. / Abstract Title: Return to the workplace after the pandemic - resistance to old ways of working? Level: Bachelor's thesis Author: Nele Andersson and Anna Bjelovuk Supervisor: Svante Brunåker Date: 2024-january Aim: The purpose of this bachelor's thesis in leadership and organization is to examine the presence of resistance that managers experience when returning to office-based workplaces.  Method: This study starts from a qualitative approach and through 10 semi-structured interviews with managers in the public sector, the empirical evidence has been collected. The empiric was first transcribed and later analysed based on a thematic analysis. Results and conclusions: The study indicates that the resistance managers experience when returning to office-based workplaces can be linked to employee’s experience of less freedom, flexibility, and unfair treatment in comparison to other employees. Contribution of the thesis This study contributes to an understanding of how the resistance to the change process is experienced by managers regarding the change in remote working. The study proves that resistance isn´t the only challenge for managers, trusting the manager during changing process and the possibility to turn resistance to something positive and constructive is a side that has shown while implementing this study. Suggestion for future research: Future research can use the result in this bachelor's thesis that focuses on managers and extend the research to study both managers and workers within an organization. By expanding the bachelor’s thesis result to include an entire organization and their employees the researchers will get multiple perspectives within one organization. Key words: remote work, change and change process, resistance, leadership, and Kotter´s 8-stepmodel.

Sedan 1980-talet har New Public Management (NPM) varit den dominerande styrfilosofin inom offentlig sektor i Sverige. NPM har framförallt varit förknippat med resultat- och målstyrning och har förväntats öka effektiviteten inom den offentliga sektorn. Idag genomförs en reform av styrningen inom den offentliga sektorn där det nya styrsättet går under benämningen tillitsbaserad styrning. Det syftar främst till att öka tilliten till professionerna och medborgarna. Denna studie utgör en kvalitativ fallstudie av Skatteverkets implementering av den tillitsbaserade styrningen och de utmaningar som uppkommer i samband med detta. Studien har genomförts på Skatteverkets kontor i Luleå, där chefer och medarbetare har djupintervjuats i två faser. En tematisk analys har använts för att analysera insamlade data och fyra huvudsakliga teman har identifierats; teambaserat arbetssätt, medarbetaransvar, kundperspektiv och prestationsutvärdering. Studiens huvudsakliga slutsatser är att Skatteverkets tolkning av tillitsbaserad styrning är ett teambaserat arbetssätt, som implementerats på ett i huvudsak decentraliserat sätt och med viss hjälp av Susan A Wheelans fyrstegsmodell. Vidare kan konkluderas att den största utmaningen är att anpassa prestationsutvärderingen efter det nya arbetssättet. / Since the 1980’s, the New Public Management (NPM) has been the dominating management control philosophy in the Swedish public sector organizations. NPM has predominantly been associated with management by objective and has been expected to increase efficiency within public sector organizations. Today the control system in Swedish public sector organizations is undergoing reform with a new system called trust-based control. The foremost purpose of this new control system is to increase trust within the professions and to the citizens. This study is a qualitative case study of the Swedish Tax Agency’s implementation of the trust-based control system and the challenges that this implementation entails. The study was conducted at the Swedish Tax Agency’s office in Luleå, where managers and employees were interviewed in two stages. A thematic analysis was applied to process the data, in which four main themes appeared; team-based mode of operation, employee responsibility, customer perspective and performance evaluation. The main conclusions of the study are that the Swedish Tax Agency’s interpretation of trust-based control is a team-based mode of operation. The implementation process has been primarily decentralized, with some aid from Susan A. Wheelan’s four-stage model. Furthermore, it is concluded that the foremost challenge with implementing trust-based control is to adjust the performance evaluation to fit the new mode of operation.

Bakgrund: För att hjälpa användare genom de IT-förändringsprocesser som genomförs på grund av digitalisering använder förändringsledningens verktyg inom change management. I tidigare forskning framgår att användarinvolvering är viktigt för att förändringar ska kunna bli framgångsrika, speciellt inom IT. Samtidigt visar forskaretyder forskningen på att hanteringen involveringen av användare i förändringsprocesser är problematisk, exempelvis på grund av användares inställning och motivation. Eftersom nya IT-system förväntas användas av just användare är en förståelse av deras situation viktig för att förändringsledningen ska kunna skapa förutsättningar för att genomföra hållbara förändringar som är hållbara i organisationen. Syfte: Studien syftar till att undersöka på vilka sätt intressenter med olika perspektiv  användarena och förändringsledningen upplevt en genomförd IT-förändringsprocess, med fokus på användarnas involvering i och inställning till förändring. Studien syftar därigenom att visa hur en flerdimensionell syn och förståelse för en förändring kan hjälpa organisationer i deras respektive förändringsarbeten. Detta för att reda utse hur en flerdimensionell syn och förståelse för av en förändring kan hjälpa organisationer att genomföra mer hållbara förändringar. Metod: Med en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med användare samt personer ur ledningen på två organisationer samt den gemensamma förändringsledningen då. dDessa organisationer har tillsammans har genomfört en förändringsprocess. som Förändringen motsvarar vårt studerade fall i denna fallstudie. Det empiriska materialet har sedan tolkats och analyserats så att vi kunnat dra slutsatser utifrån det. Slutsats: Användare och förändringsledare kan upplevera förändringsprocesser olika utifrån deras respektive perspektiv. Exempelvis har dDetDet upplevda behovet av en förväntad förändring har visatr sig ha stor påverkan på användarnas inställning till den studerade förändringen. Detta både gällande deras vilja att medverka samt deras acceptans av förändringen. För att ledare ska kunna genomföra hållbara förändringar visar studien vikten av att centrera användarna, exempelvis genom informering, användarmedverkan och utbildning, för att öka derass involvering och kunskap. Att ha användaren i fokus är inte bara viktigt under själva projektprocessen, utan även under tiden efter att förändringens resultat implementerats genomförts. Detta för att användarna ska kunna få stöd i sin anpassning och transitionsprocess och därmed ta till sig förändringen fullt ut. Enligt vår studie skulle det därigenom öka möjligheterna för organisationen att genomföra förändringar som uppnår sitt förväntade värde ur olika intressenters både förändringsledningens och användarnas perspektiv och därmed bidra till förändringens hållbarhet. / Background: To help users through an IT change process, that is implemented to attain the need of digitalization, different tools for of change management are used. Previous research state that users and user involvement in change processes are important factors to be able to succeed with changein IT. Additionally, research shows that management of users is problematic due to user attitude and their motivation. Since a new system is expected to be used by the users, it is important for the change management to gain a good understanding of the users' situation to create a basis for organizations to attain sustainable changes. Purpose: The purpose of the study is to examine how the stakeholdersusers and change management  with different perspectives experience an implemented IT change processes, focusing on the user’s involvement and their attitude towards it. Furthermore the study aimstudy aims to unravel how a multidimensional perspective and understanding can help organizations to implement more sustainable changes.   Method: Using a qualitative approach, semi-structured interviews led to a conduction of empirical data from users and change leaders from two organizations. These two organizations had together accomplished a change process which we use as our case study. Furthermore, the empirical data has been interpreted and analyzed in order to conduce a conclusion. Conclusion: Users and the change management of an organizationleaders can experience change processes different depending onaccording to their different perspectives. For instance, tOur caseThe study showed that the expected change has a big impact on the users' attitude towards the change process, concerning b. oth their ambition to participate and to accept the change. We suggest the management toThe management should centralize the users, using informing, user participation and education to increase their involvement and knowledge. To centralize the user is not only important during the project process but it is also important after the result of the change has been implemented. The change management needneeds to support the users during their adaption and transition process for them to assimilate the changefully absorb the change. According to our study, it would therefore increase the opportunities for the organization to accomplish changes that can attain it’sits expected value from the perspective of different stakeholdersusers and change management to eventually terminate in sustainable change..

<p>The culture center studied has gone from being organized by enthusiasts and ideals, to being institutionalized with a educational association responsible for the management. The questions discussed are – how this change affects the active people in the house and what consequences these changes make for the institution of the house and for the regular management.</p> / <p>Kulturhuset som studeras har gått från att med eldsjälar och idealism vara ett fritt drivit replokalshus, till att bli en tydlig institution med ett studieförbund som sköter driften. Uppsatsen behandlar frågor om hur denna förändring påverkar de aktiva i huset och vad dessa förändringar får för konsekvenser, både för huset som institution och för den praktiska driften. </p>