Syftet med denna studie är att ta reda på vad textilslöjdslärare upplever som påverkansfaktorer för vilka hantverkstekniker de väljer att undervisa eleverna i under mellanstadiet samt vad de bedömer som önskvärda hantverkskunskaper hos eleverna inför högstadiet. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer och i studiens planering och genomförande samt för att diskutera och analysera studiens kommande resultat så användes ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar på att det finns gemensamma påverkansfaktorer, i första hand; elevernas förkunskaper, för vad textilslöjdslärare upplever, påverkar dem i undervisningsval, men studien visar även att textilslöjdslärare har förhållandevis varierande åsikter om vad som i första hand styr deras undervisningsval av hantverkstekniker. När det kommer till funderingen om vad som ses som önskvärda kunskaper inför högstadiet så finns det några likheter som broderi/stygna samt maskinsömnad, men även en spridning mellan hantverkstekniker och de olika kunskapsnivåerna påvisas där.

Det finns många åsikter kring att barns och ungas finmotoriska förmågor i grundskolorna är lidande, något som påverkar resultaten på slöjd och hämmar de kreativa processerna. Syftet med detta arbete är att undersöka lärare i mellan- och högstadiet ser på de kreativa processerna i de olika ämnena och hur dessa gestaltas. Detta för att titta närmare på möjligheterna att kunna arbeta ämnesövergripande och därigenom optimera träningen av finmotoriken och optimera slöjdens arbetsprocesser. Nyare hjärnforskning berättar om hur handens praktiska arbete är kopplat till kognitiva processer, man kan genom slöjdens praktiska arbete gynna språkutvecklingen hos eleverna. Många lärare uttrycker en oro för elevernas förmåga att skriva för hand, samtidigt som digitaliseringen i skolan rusar fram. Studien är genomförd som fokusgruppsdiskussion med fem lärare från fem olika skolor i Skåne och en helhetsbild av de kreativa processerna i mellan- och högstadiet har diskuterats. Alla lärarna undervisar i de olika ämnena i grundskolan förutom slöjd (se tabell 1, s. 13). Slutsatser dras att gynnande för de kreativa processerna är omväxling i den fysiska lärmiljön, samt ett tillåtande klimat i det sociala rummet. Relationen mellan lärare och elever samt eleverna emellan är en viktig del av att elever vågar gå utanför ramarna och använda sin fantasi och tänka kreativt. I diskussionen tas det upp hur olika arbetssätt skulle kunna se ut, samt fördelar och nackdelar vid olika lärmiljö. Framtida forskning behöver titta närmare på det sociala rummet utanför klassrummet och hitta sätt att skapa en mer flexibel vardag för eleverna, där elevinflytandet tar större del för att öka relevansen i skolan.

I denna studie har jag undersökt den visuella fantasins effekt på den kreativa processen i bildsalen, vilken roll den visuella fantasin spelar och vad som kan påverka en elevs visuella fantasi. Studien har med hjälp av en kvalitativ undersökning via enkäter försökt ta reda på effekten av visuell fantasi och om det påverkar elevens kreativitet och motivation i bildskapande och bildstudier och bildsamtal. Jag har även undersökt andra möjliga orsaker till vad som kan påverka en elevs kreativitet och motivation i bildsalen. I mitt försök att komma fram till svar har jag använt mig av enkätundersökning designad för att mäta visuell fantasi genom att undersöka en mindre grupp elever, samt en uppföljande enkät med frågor kring elevernas kreativa process och intressen. Fantasi är ett av de fenomen som enligt många forskare skiljer oss människor från djur. Den låter oss skapa och uppleva det som inte finns och är det som till exempel konstnärer nyttjar för att utveckla sitt skapande av till exempel nya världar eller gestalta både redan existerande och nya ting i förevigad form på duk. Enligt studier som har gjorts är fantasi ett slags spektrum, och det finns enligt dessa studier individer med total avsaknad av vissa typer av fantasi. Avsaknad av den visuella fantasin kallas av forskare för afantasi och dess motsatts kallas för hyperfantasi (Zeman et. al., 2020). Resultatet av min studie visar enligt min uppfattning att den visuella fantasin inte alltid är kopplat till en hög motivation, utan att även andra orsaker kan ha en stor påverkan.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka strategier lärare i fritidshem använder sig av för att stötta elever i skapande aktiviteter. Studien har utgått från två metodval som innefattar två intervjuer och två observationer. I intervjuerna har studien fokuserat på hur lärarna i fritidshemmet uttrycker att de arbetar stödjande innan, under och efter skapande aktiviteter för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet presenteras utifrån forskningsfrågorna, och analyseras från en kvalitativ analysmetod. Genom att intervjua lärare i fritidshem har viktiga strategier uppmärksammats kring stödjande arbetssätt i skapande aktiviteter. Exempelvis att använda sig av färdiga exempel av uppgiften, ge eleverna nog mycket tid för att skapa och stötta eleverna vid finmotoriska utmaningar, så att de kan arbeta självständigt vidare i uppgiften. Exempelvis hur kommunikativa stöttor(scaffolding) har använts i undervisningen, vilket är ett av studiens teoretiska utgångspunkter. Eftersom skapande aktiviteter främst är ett praktiskt arbetssätt, har Deweys utbildningsteori kunnat bidra till analysen från både intervjuerna och observationerna. Det vill säga hur de stödjande arbetssätten främjar elevernas erfarenheter och inlärning.

Denna studie undersöker principer och konsekvenser av vad som kännetecknar grunderna i förskollärares bokval till barngruppen. Syftet är att visa om förskollärare beaktar både pedagogiska och underhållande aspekter, om deras egna känslor för böckerna påverkar deras bokval och i så fall på vilka sätt. Metoden för undersökningen var två kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i en medelstor kommun i Sverige. Resultaten visar att när förskollärare väljer barnböcker så sker det framförallt för att bidra till barns språkutveckling, dock hamnar det fantasiskapande syftet i andra hand. Däremot försöker förskollärare skapa meningsfullhet för barngruppen genom bland annat emotionell koppling till boken vilket i förlängningen kan skapa läslust hos barnen. / This study investigates the principles and consecuences of the grounds of preschool teachers book selections for the group of children. The purpose is to show if preschool teachers take into consideration both educational and entertaining aspects, if their own feelings towards the books affects their book selections and if so in what way. The methodology for the survey was two qualitative interviews and a quantitative survey. The study was made in a medium-sized municipality in Sweden. The results shows that when preschool teachers choose books it is done above all to contribute to children's language development, however the fantasy creative purpose will end up in the second. On the other hand preschool teachers try to create meaningfulness for the group of children by including emotinal connection through the book selection which ultimately can create motivation for reading in children.

The purpose with this paper is to use an older belletristic litterature, like in this case Ett sällsamt öde by Frida Stéenhoff and do a queer theoretical analysis of the short story and then discuss the didactical implications the short story and my reading of the short story can have in the Swedish school and the work to active counteract discrimination. I have designed three questions who can answer my purpose with this paper. The following questions are: - How do Mikael and Ethel challenge the heterosexual standard? - How can the important breakfronts in the short story be comprehended and explained by the queer theory? - What in my reading of the short story can be actualized as relevant in the didactic field? The method I have used to answer these questions is a queer theoretical close reading of the short story. I have been able to use this method with the help of the queer theoretical perspective as my thesis and concepts such as Butler’s perfomativity and Foucault’s categorizing and exlusion are important concepts in my analysis and result. The conclusion I have been able to reach is that the short story Ett sällsamt öde actually is a story that can be used in the Swedish school and the work to actively counteract discrimination. With the queer theoretical perspective as my basis I have been able to find four different aspects that I consider important for the story itself but also to discuss with the students in school. These four aspects are Mikael Ignace’s identity, his suicide and Ethel’s psychological state and her way back to the nursing home as she herself once upon a time was admitted to. These four aspects challenge the heterosexual state and can from a queer perspective interpreted as Frida Stéenhoff’s figurative metaphors for a more comprehending society. With these aspects to my help I want to use queer pedagogy with my students to show them that norms, categorizing and similar aspects are constructions built by human beings and therefore are able to be critically examined and that they are changeable.

Purpose: The purpose of this study is to clarify and analyze alienation, as a social phenomenon described in two teenage books. The study will also examine the creation of sympathy towards main characters and what impact the novel as a whole could have on it. The intention is also to uncover the role of the Other, as well as to visualize the creation of distance between different ethnic groups. Method: The study is based on a qualitative text-analysis. It includes four different dimensions, including the author’s background and the researcher´s interpretation. Conclusion: The study demonstrates that it´s possible to find values in both of the novels, and therefore makes it possible to create opinions and statements that may contribute to alienation. It also demonstrates that alienation can appear in different forms based on the characters different background. Question formulation: What attitudes and values towards immigration, ethnicity and alienation can be found in the two novels? How are they conveyed in the two novels? What differences and similarities could be found in the characters' ethnic alienation?

InledningI dagens informationssamhälle möter barn informationsteknik på olika sätt och denna teknik har fått en allt större betydelse och plats i barns vardagsliv. Det har blivit viktigt med digital kompetens för att kunna möta samhällets krav på att använda sig av informationsteknik och manövrera sig i informationssamhället. Därför är ambitionen att lyfta situationer där förskolläraren använder sin kompetens och medvetet stöttar samt stimulerar barns lek och fantasi genom att använda sig av de informationstekniska resurser som finns att tillgå i förskolans verksamhet.SyfteSyftet är att undersöka förskollärares uppfattning om och användning av informations- och kommunikationsteknik i form av digitala verktyg. Syftet är även att ta reda på hur digitala verktyg kan skapa möjligheter för lek, lärande och samspel.MetodI studien har metoden kvalitativ intervju använts. Urvalet består av fyra stycken förskollärare där samtliga använder sig av informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg i förskolans verksamhet.ResultatStudiens resultat visar att förskollärarna anser att miljön har betydelse för att kunna stödja barns lek med hjälp av informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg. Förskollärarens förhållningssätt ses som en viktig förutsättning för att kunna använda informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg i barns lek. Det handlar om att våga och vilja använda sig av det snarare än att det behövs resurser. Det viktigaste är att förskolläraren har en medvetenhet när det kommer till både barns lek, sitt egna förhållningssätt och användandet av informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg.

Syftet med studien är att synliggöra vilka perspektiv på lek som finns i förskolans läroplaner 1998 till 2018. För att nå vårt syfte valde vi att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ textanalys. Jämförelsen mellan förskolans läroplan 1998 fram till och med den reviderade 2016 visar att de inte skiljer sig åt alls gällande lek. I förskolans läroplan 2018 kunde vi däremot se att en förändring gällande lek har skett. Vi skapade ett eget analysverktyg genom att tolka några forskares syn på lek och använde dem i vår analys av läroplanerna för förskolan. De analysverktyg som skapades var lek som lärande, lek som egenvärde och lek som fantasi. Resultatet av vår studie visar att begreppet lek är öppet för tolkning och att det finns olika sätt att se på lek i förskolans läroplaner. Vi fann även att lek som lärande är det mest framträdande perspektivet i samtliga läroplaner. Vår studie kan bidra med en insikt i alla förskolans läroplaner om hur lek kan tolkas och hur synen på lek har förändrats över tid i läroplanerna för förskolan.

Syftet med denna studie är att bidra till kunskapandet om förskolebarns möjligheter till att skapa frizoner för egeninitierade lekaktiviteter. Förskolans hall utgör ett exempel på en sådan frizon och vi vill därför bidra till diskussionen om vad detta rum kan erbjuda. De frågeställningar som har väglett studien är ”vad och hur leker barnen i förskolans hall?” samt ”på vilket sätt använder de hallens materialiteter i sina lekaktiviteter?”. För att undersöka detta har vi genom en minietnografisk studie observerat lekaktiviteter i en förskolas hall och samtalat med barn och pedagoger. Vid analysen av det insamlade datamaterialet har vi använt oss av de teoretiska begreppen materialitet, performativa agenter och agens från den intra-aktiva pedagogiken. Begreppen har synliggjort hur olika faktorer påverkar varandra och med hjälp av dem kunde vi se hur de påverkade barnens egeninitierade lek. Resultatet i vår studie visar att barnen förvandlar sin omgivning, och materialet i den, till det de behöver i sin lek. Det materiellt-diskursiva såsom pedagogernas förhållningssätt, ramar och outtalade regler skapade ett handlingsutrymme för barnen som påverkade lekaktiviteterna. Studien synliggör att hallen, eller frizoner för barn, ger möjligheter för barnens egeninitierade lekar i livet på förskolan.