Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss.--Philosophische Fakultät--Kiel--Christian-Albrechts-Universität, 1996. / Bibliogr. p. 284-289. Index.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att jämföra hur synen på konkurrens och destinationsmarknadsföring ser ut mellan de Skandinaviska huvudstäderna, med fokus på Stockholm, utifrån de officiella destinationsmarknadsföringsorganisationerna och konsulter inom turismbranschen. Metod: Denna studie omfattar en kvalitativ metod där personliga intervjuer har genomförts med sex respondenter relevanta för uppsatsens syfte. Teoretiska perspektiv: Studiens teoretiska perspektiv består av teorier om konkurrens, destinationsmarknadsföring, place branding och image. Resultat: Mellan destinationsmarknadsföringsorganisationerna skiljer sig synen på marknadsföringen till viss del. Synen på konkurrensen visar en markant skillnad. Konsulternas syn på marknadsföringen skiljer sig åt i vad som bör marknadsföras för att vara som mest attraktiv. Konsulterna är till skillnad mot destinationsmarknadsföringsorganisationerna eniga om konkurrensen mellan huvudstäderna i Skandinavien. / Purpose: The purpose of this study is to compare how destination marketing organisations and external consultants in the tourism industry look at competition and destination marketing between the Scandinavian capitals with Stockholm as a basis. Method: This study includes a qualitative method which has been conducted by personal interviews with six respondents with relevans for this studies purpose. Theoretical perspektiv: This thesis theoretical perspektiv consist of theories about competitiveness, destination marketing, place branding and image. Conclusion: The view on destination marketing between the two studied destination marketing organisations differs to some extent, while the view on destination competition has a significant difference. The consultants view on destination marketing differ in what should be promoted to be the most attractive, but is opposed to the DMOs agreed on the competition between the Scandinavian capitals.

Bike sharing is a service, spread over the world and often finds recognition by being made available to almostanyone, providing affordable access in urban space and becoming an alternative to motorized transportationand vehicles.But does bike sharing now answer our needs and desiresin our every day practice in town? Are there possibilitiesto enhance the sharing experience?How to adress the ones that do not make use of the service yet?By keeping close sight to users throughout my project and involving them into my process, it helped me understandhow they want to make use of the bicycles and the service to meet their expectations.These understandings and keyfindings I translated towardsbike sharing and its conclusion defines my proposal.Resulted is a link to StorStockholms Lokaltrafik and bike sharing, a “muscle driven individual public tranportalternative” to the already established public networksystem in Stockholm‘s urban space.Driven by values such as accessibility, flexibility and reliability, I envisoned in a fictional collaboration with SL, the SL Cykel.The SL Cykel covers a Product Service System, embededin the tbana areas and accessed by SL‘s smart card.Based on different modes of traveling, this proposal is meant to be a self-regulating system, which encouragesits customer to become active part in the service and its flexibility.

Grönområden är viktiga inslag i städer, de tillför många positiva bidrag till människors liv. Många studier visar på grönområdens positiva effekt på folkhälsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. Närheten till dessa områden är mycket viktiga, studier visar att avståndet till ett grönt område bör vara max 300 meter från människors bostäder för att de ska användas mycket. Stockholm är en relativt grön stad, här finns många parker och andra naturområden som bidrar till att ge staden dess karaktär. Grönområdena i staden är också mycket populära, över 90 % av invånarna besöker ett grönområde minst en gång om året och 45 % är där varje vecka. Även i Stockholm har grönområdena minskat de senaste årtiondena. I Stockholms översiktsplan från 2010 fastställs det att staden förväntas växa mycket de närmsta åren. Många av de nya bostäder som behövs kommer att tillkomma i redan exploaterade områden genom förtätning. Detta kan komma att leda till att fler grönområden kan komma att exploateras i framtiden. Redan i nuläget finns det planer på att bebygga ett flertal grönområden. Syftet med den här rapporten har varit att ta reda på vilka värden Stockholms grönområden har och hur de påverkas vid en möjlig exploatering. Tre stycken områden med pågående planer för exploatering har undersökts närmare för att försöka fastställa hur den nya bebyggelsen kan komma att påverka området. När det gäller Larsboda strand och Sommen 9 bedömdes de natur- och kulturvärden som skulle försvinna vara förstora för att berättiga en exploatering. I fallet med Årstafältet ansågs de positiva följderna av planerna uppväga det som förloras i och med exploateringen.

Syftet med studien är att undersöka gentrifiering i söderort i Stockholms kommun. Den teoretiska utgångspunkten är både produktions- och konsumtionsinriktade förklaringar på gentrifiering. I arbetet utgår jag ifrån två frågeställningar. (1) I vilka stadsdelar i söderort kan man urskilja en gentrifieringsprocess? och (2) Vilka är orsakerna som leder till att vissa stadsdelar blir gentrifierade? Mitt källmaterial består i huvudsak av statistisk data från Stockholms utrednings- och statistikkontor samt intervjuer. I arbetet använder jag mig utav en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod där jag genomför en statistisk analys av söderort samt genomför intervjuer med två personer vars arbeten på olika sätt berör söderort. Det jag i arbetet kommer fram till är att tio stadsdelar i söderort visar på att de kan ha upplevt en gentrifiering. Anledningarna är utifrån min analys en kombination utav stadsdelarnas geografiska lägen samt en viss stadsledd gentrifiering i form av upprustningar och förtätningar.

Avhandling--Uppsala, 2001. / Bibliogr. p. 128-134. Résumé en anglais.

Lic.-avh. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2006.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Examensarbete (magisteruppsats) Uppsala : Musikvetenskap, Univ., 2007.