No description available.

Diss. Linköping : Univ.

Uppsatsen undersöker hur de upplevda riskerna påverkar stockholmarnas vardagliga liv. Denna studie genomfördes med hjälp av kvalitativ metod och ett induktivt tillvägagångssätt valdes av författaren. 24 intervjuer med stockholmare genomfördes inom ramen för projekten. Dessa, med hjälp av innehållsanalysen bearbetade intervjuer, lades till grund för de slutsatser som presenteras i studien. Uppsatsen uppmärksammar kluvenheten i frågan om uppfattning av sin livsmiljö och dess säkerhet/trygghet som präglar stockholmarnas existens. Den kluvna uppfattningen av säkerhet och trygghet benämns av författaren för den partiella tryggheten. Samexistensen av känslan av trygghet och otrygghet kännetecknar den partiella tryggheten. Upplevelsen av den partiella tryggheten ses i ett större sammanhang och det påvisas hur den vid applicering på stockholmarnas vardag försämrar deras livskvalité, sätter begränsningar på deras rörelse- och handlingsfrihet samt i slutändan gör staden mindre tillgänglig. / The thesis studies how perceived risks affect the daily life of inhabitants of Stockholm, Sweden. The study was conducted through qualitative method and an inductive approach was selected by the author. 24 interviews with Stockholmers were conducted within the framework of the projects. These through the means of content analysis processed interviews were used as a basis for the conclusions presented in the study. The thesis considers the ambiguity in the question of perception of environment and the security/safety thereof, which characterises the existence of Stockholmers. The ambiguous perception of security and safety is by the author named partial safety. Coexistence of the sense of safety and unsafety characterizes partial security. The experience of partial safety is seen as a more comprehensive context and it is shown how it, when applied to the everyday life of Stockholmers, has a negative impact on their quality of life, imposes limits on their freedom of movement and -action, as well as ultimately makes the city less accessible.

Denna studie syftar till att urskilja och undersöka särskilt belysta diskurser i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017. Det åligger även i studiens syfte att undersöka hur diskurserna kan förstås utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande. Utifrån studiens syfte har följande forskningsfrågor utformats: Vilka diskurser om attentatet kan urskiljas i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017? Hur kan man förstå diskurserna utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande? Det empiriska materialet består utav tjugo utvalda nyhetsartiklar som analyseras genom en kritisk diskursanalys baserad på Faircloughs modell med tre dimensioner. Den kritiska diskursanalysen kan anses vara en paketlösning innehållande både teoretiska och metodologiska verktyg men påtalar en nödvändighet att förankra den diskursiva praktiken i den sociala praktiken som sammankopplas med ytterligare teori om samhällsfenomen. Studiens ytterligare teoretiska inslag består utav teoretiska ansatser om meningsskapande vid kritiska händelser. De diskurser som kan urskiljas är i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efterföljande attentatet i Stockholm den 7 april 2017 är: Formulerandet av ett ”vi” och ”dem”, Konstruerandet av förövaren & Tryggheten som vård- och blåljuspersonal skapade. I dimensionen för social praktik integrerades den diskursiva praktiken och genererade svar på studiens ytterligare forskningsfråga. I analysen framkom att diskurserna bidrar till meningsskapande i form av generering av subjektiva verklighets- och sanningsuppfattningar, självreflektioner, reflektioner om andra och förhållandet till dem, reflektioner om världen, subjektiva uppfattningar om vilka rådande normer och handlingsageranden som skapas vid en kritisk händelse. / The purpose of this thesis is to distinguish and examine prominent discourses in news articles published by Dagens Nyheter and Aftonbladet the week following the 2017 Stockholm Attack on the 7th of April. The purpose also includes to examine how the portrayals produced in the discourses can be understood from a perpective of critical events impact on creations of meaning. Based on the purpose of the study the following reasearch questions have been created: What discourses can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet news articles the week following the attack in Stockholm the 7th of April 2017? How can you understand the discourses based on a perspective on the impact of critical events on meaning creation? The empirical material consists of twenty selected news articles analyzed with a critical discourse analysis based on Fairclough's three-dimensional model. The critical discourse analysis can be regarded as a package solution containing both theoretical and methodological tools, but emphasizes the necessity of anchoring discourse practice in social practice, coupled with additional theory of social phenomena. The further theoretical aspects of the study consist of theoretical approaches to critical events. The discourses that can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet's news articles is: The formulation of a "we" and "them", the Constitution of the perpetrator & Security created by the care and uniformed proffessions. In the dimension of social practice, the discursive practice was integrated and generated answers to the further research question of the study. By the analysis it was found that the discourse contributes to the creation of meaning in the generation of subjective reality and truth perceptions, self-reflections, reflections about others and their relationships, reflections on the world, subjective perceptions of what prevailing norms and actions taken in a critical event.

Titel: Hållbarhetsinformation i VD-ordet- En kvantitativ studie av företag på OMX Stockholm Large CapFörfattare: Magnus Olsson och Karl AmbrosiussonBakgrund: VD-ordet är ett frivilligt avsnitt i årsredovisningen där företagsledningen och den verkställande direktören har möjlighet att uttrycka sig om det gångna året och framtiden. VD-ordet är en av de mest lästa delarna i årsredovisningen. Denna uppsats fokuserar på i vilken utsträckning hållbarhetsinformation framhävs i VD-ordet. Hållbarhetsredovisning är sedan 2016 ett krav för större företag och 2017 års årsredovisningar är de första som måste innehålla en hållbarhetsrapport.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska om lagändringen med krav på hållbarhetsrapportering har påverkat i vilken utsträckning hållbarhetsinformation presenteras i VD-ordet. Syftet är vidare att förklara om företagets storlek är en faktor som påverkar mängden hållbarhetsinformation som presenteras i VD-ordet.Metod: Kvantitativ innehållsanalys har tillämpats för att mäta i vilken utsträckning hållbarhetsinformation används i VD-ordet genom att räkna hur ofta begrepp som förknippas med hållbarhet förekommer.Slutsats: Mängden hållbarhetsinformation i VD-ordet har ökat mellan 2016 och 2017, men lagändringen har inte medfört någon extra påverkan. Resultatet visar också att ett företags storlek inte påverkar mängden hållbarhetsinformation i VD-ordet hos de undersökta företagen. / Title: Sustainability information in the CEO letter- A quantitative study of companies at OMX Stockholm Large CapAuthors: Magnus Olsson and Karl AmbrosiussonBackground: The CEO letter is a voluntary section in the annual report where the management together with the CEO have the opportunity to express themselves about the past year and future expectations. The CEO letter is one of the most read parts in the annual report. This essay focuses on to what extent the CEO letter presents sustainability information. A Sustainability report has been a requirement for bigger companies since 2016 and the annual reports of 2017 are the first reports that have to contain a sustainability report.Purpose: The purpose of this essay is to find out if the new sustainability reporting requirements has affected the extent of sustainability information presented in the CEO letter. The purpose is further to explain whether the size of the company is a factor that affects the amount of sustainability information presented in the CEO letter.Method: Quantitative content analysis has been applied to measure the extent to which sustainability information is used in the CEO letter. It’s used by counting the frequency of concepts associated with sustainability.Conclusion: The result shows that the amount of sustainability information in the CEO letter has increased between 2016 and 2017, but that the change in the law did not have any additional impact on the amount of sustainability information. The result also shows that size of the companies doesn’t affect the amount of sustainability information in the CEO letter for the investigated companies.

Bakgrund: År 2016 röstade Storbritannien för ett utträde ur Europeiska unionen. Detta skapade en osäkerhet kring många olika frågor, inte minst hos företagen. Eftersom London är ett av de största finansiella centrumen i världen finns frågor hur de finansiella företagen kommer påverkas av Brexit, däribland företag inom FinTech-branschen.  Hur kommer de påverkas när Storbritannien nu har röstat för ett utträde ur Europeiska unionen? Syfte: Syftet med denna studie är att belysa Brexits konsekvenser för internationella svenska företag och framtida förutsättningarna för svenska FinTech-företag i Storbritannien. Vidare syftar studien till att utreda vilka implikationer eller möjligheter Brexit har på svenska företag och FinTech i Stockholm. Metod: En kvalitativ metod har använts där flera intervjuer har genomförts. Vidare har fallstudie genomförts med en induktiv ansats för att kunna dra slutsatser utifrån de intervjuer som har genomförts.  Slutsats: Det finns risk att svenska FinTech-företag flyttar från Storbritannien till andra länder efter Brexit, dock kommer de flesta företag troligtvis att stanna kvar i Storbritannien. En av de viktigaste faktorerna som kan avgöra ifall företagen flyttar är osäkerhet samt hur avtal utformas mellan Storbritannien och EU. Om FinTech-företagen väljer att flytta är alternativen finansiella marknader inom EU, men också utanför EU där bland annat USA, Hong Kong och Singapore är alternativ. Tillslut är Stockholm inte den mest attraktiva marknaden för svenska FinTech-företag efter Brexit. Andra städer inom Europa är mer attraktiva för företagen där Frankfurt, Amsterdam, Paris samt till viss del Dublin och Berlin är bättre alternativ för dessa företag. / Background: The year 2016 Great Britain voted to exit the European Union. This caused uncertainty around many questions, which also included the companies. Moreover, since London is one of the biggest financial centres in the world there are questions about how the financial companies will be affected by Brexit, including FinTech companies. How will they be affected now when Great Britain voted for a Brexit?  Purpose: The purpose of this study is to highlight the consequences of Brexit for international Swedish companies and future prerequisites for Swedish FinTech companies in Great Britain. Furthermore, this study aims to investigate which implications or opportunities Brexit has on Swedish companies and FinTech in Stockholm.  Method: This is a qualitative case study where several interviews have been conducted with both organisations and companies. Furthermore, the study is inductive to be able to draw conclusions from the interviews. Conclusion: There is a risk that Swedish companies move from Great Britain to other countries because of Brexit, however, most companies will probably stay in Great Britain. One of the most important factors that can decide whether the companies move is uncertainty and how deals between Great Britain and European Union unfold. The alternatives if FinTech companies decide to move are financial markets within the EU, but also outside EU where USA, Hong Kong and Singapore are some alternatives. Finally, Stockholm is not the most attractive market for Swedish FinTech companies after Brexit. There are other cities within EU that are more attractive where Frankfurt, Amsterdam, Paris and to some extent Dublin and Berlin are better alternatives for these companies.

Den 10 mars 2000 blev det lagligt för publika aktiebolag att köpa tillbaka sina egna aktier i Sverige. Företag har därefter tagit tillfället i akt och använt detta distributionssätt. Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns skillnader i olika branscher gällande aktieåterköp under tidsperioden 2011–2019. Branscherna som studerades var industri, läkemedel, fastigheter, dagligvaror och telekommunikation. Undersökningen utfördes för att se om branschtillhörighet hade en inverkan på företag som använder sig av aktieåterköp. Samtliga företag som ingår i undersökningen är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large-Cap. Studien använde en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Ett hypotestest utfördes som sedan prövades med en regressionsanalys för att se om det fanns signifikanta skillnader på aktieåterköp i olika branscher. Resultatet påvisade att det inte fanns några signifikanta branschskillnader, och branschtillhörighet har därför ingen inverkan på huruvida ett företag använder sig av aktieåterköp. Resultatet i denna studie går i linje med Higgins (1972) studie The corporate dividend-saving decision som menade att valet av utdelningspolitik inte påverkas av branschen företaget befinner sig i. / On March 10, 2000, it became legal for public limited companies to buy back their own shares in Sweden. Companies have since taken the opportunity and used this method of distribution. This study aims to examine whether there are differences in different industries regarding share repurchases during the period 2011-2019. The industries studied were pharmaceuticals, real estate, industry, consumer goods and telecommunications. The survey was conducted to see if industry affiliation had an impact on companies that use share repurchases. All companies included in the survey are listed on Nasdaq OMX Stockholm, Large-Cap. The study used a quantitative method with a deductive approach. A hypothesis test was performed which was then tested with a regression analysis to see if there were significant differences in share repurchases in various industries. The results showed that there were no significant industry differences, and industry affiliation therefore has no effect on whether a company uses share repurchases. The results of this study are in line with Higgins' (1972) study the corporate dividend-saving decision, which stated that the choice of dividend policy is not affected by the industry the company operates in.

Fieldtrips are established to bring many advantages for education. Even so, studies show that they are not implemented to a great extent in schools internationally. In Sweden fieldtrips are a mandatory part of the curriculum concerning geography for the junior high school. If they are not carried out in the way intended by the Swedish National Agency of Education, the duty to provide equivalent education to all Swedish children can be affected. Therefore, seven interviews with geography teachers in six junior high schools within the Stockholm area were conducted, to gain insight to their experience of geographical fieldtrips and the conditions surrounding them, to further help fill the knowledge gap concerning what might affect the implementation of fieldtrips. The results show that the teachers did not conduct geographical fieldtrips at all or to a low standard because of inhibiting conditions and a lacking understanding of its purposes. This combined with a belief that the curriculum being overfeed with content made the teachers feel forced to prioritize within the curriculum, causing them to deselect geographical fieldtrips in favor of other content. The results were discussed within a theoretical framework regarding field trips, outdoor education and equivalent education within a perspective of justice. / <p>Skriven inom kombinationsprogrammet för magisterexamen och lärarexamen med inriktning geografi.</p><p>Examensarbetet görs inom ramarna för forskningsprojektet Just Urban Green, lett av Annika Dahlberg och Sara Borgström.</p>

This thesis investigates the development of entrepreneurialism in the the Stockholm-based municipal housing company AB Familjebostäder’s management of the Rinkeby neighbourhood between 1985 and 1995; chiefly through the rebuilding project called the Rinkeby Project. The thesis shows that Familjebostäder’s management and the Rinkeby Project displayed significant, albeit partial, developments of entrepreneurialism in the period. Crucially, entrepreneurialism was intimately intertwined with a discourse on urban decline, depicting Rinkeby as a neighbourhood marked by decay, and its populations as dangerous and unpredictable racialized Others. Using a discourse analysis informed by theories of spatial dynamics - that is theories of entrepreneurialism and discourse on urban decline - the thesis shows that the discourse on urban decline rationalized and legitimized entrepreneurialism. Contrary to the current scholarly conception, the thesis argues that entrepreneurialism in Stockholm has not been limited in space to the inner city, or in time to the period after the reforms in housing policies of the 1990’s. / <p>Mitt utbildningsprogram går inte att välja under fliken "Examen". Programmet heter "Masterprogram i historiska studier med inriktning på historia".</p>

This study examines how smells were perceived in 18th century Stockholm by analyzing odor references in the poetry collection Fredman’s Epistles (1790) (Sw. Fredmans epistlar) by Carl Michael Bellman (1740–1795). Using a specific form of contextualizing, the purpose of the study is to show how the meaning of smells in 18th century Stockholm appears when the smelling objects in the epistles are put in a relevant context. By extension, the investigation will show how the smell sensations in the epistles reveal attitudes towards life, death and certain social and cultural phenomena. I argue that the inhabitants of Stockholm in the 18th century, depending on their social and cultural belonging, shared many of the attitudes towards places, people and phenomena that are reproduced in the epistles. I also argue that 18th century Stockholm was not as dominated by foul smells as has been claimed by previous research. This study sheds new light on how different smells were perceived, described and understood in 18th century Stockholm.