71 |
Bostadsrättsföreningar, en potentiell skattkammare : Ett Modigliani-Miller exempel på svenska bostadsrättsmarknadenPersson, Eddie, Rosendahl, Tim January 2012 (has links)
Svenska bostadsrättsföreningar hade under december 2011 lån för 329 miljarder kronor. Räntekostnaderna på föreningens lån är sedan 2007 icke-avdragsgilla medan bostadsrättsmedlemmarna har avdragsrätt på sina lån. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om det finns dolda vinster att hämta genom att allokera om föreningens lån. Som utgångspunkt för undersökningen används Modigliani-Millers teorem om optimal kapitalstruktur. Genom en loglinjär regressionsanalys undersöks hur olika faktorer påverkar slutpriset på en bostadsrätt och genom en kvalitativ studie fastställs sedan olika intressenters ställningstagande till att föreningen allokerar om lånen. Utifrån det empiriska materialet lokaliseras två förfaranden som anses intressanta för fortsatt analys. I resultatet fastställs att en värdeökning sker ifall lånen allokeras om och kapitalkostnaden är lägre för medlemmen än bostadsrättsföreningen. I och med att bostadsrättsföreningar fortfarande upptar lån påvisar detta ett irrationellt beteende.
|
72 |
Vasastaden och gentrifieringsprocessen 1970-2010Sandberg, Marcus January 2012 (has links)
No description available.
|
73 |
Förbifart Stockholm : Maktförhållanden och ansvarEriksson, Peter, Erson, Jakob January 2012 (has links)
No description available.
|
74 |
Structural model of the Lambarfjärden area from surface and subsurface data in connection with the E4 Stockholm bypassVass, Anna January 2012 (has links)
The present Master thesis is written in connection with the E4 Stockholm bypass, which is a future motorway linking northern and southern Stockholm, and will mostly run through tunnels. The bypass will cross the Lake Mälaren in the Lambarfjärden area, where a fault is indicated on the geological maps, which would create risks for tunneling. Several geological and geophysical studies and measurements have been carried out in connection with the bypass project. These include surface mapping, drillings (core logging and water-loss measurements) and geophysical measurements (reflection and refraction seismics). The objectives of this thesis are to interpret the available geological and geophysical data, integrate the reports and the results of these studies and finally to create a structural model of the Lambarfjärden area affected by the tunnel. The available data provided a great opportunity to examine the area. The core logging and geophysical measurements supported the existence of the fault indicated on the geological maps. The core logging revealed that this pre-existing deformation zone was reactivated, possibly as dextral strike-slip, and the orientations of the subsurface fractures corresponded well with the Riedel structures occurring in such shear zone. The field work has found evidence for ductile sinistral movement which, together with the results of the core logging, could indicate a conjugate deformation zone in the area. The water-loss measurements showed several intervals along the boreholes where significant water-loss took place. Furthermore, the thesis calls the attention to both opening and closure of differently oriented weaknesses, fractures. As the thesis highlights possible risks for the tunneling, its findings could be very useful during the construction of the bypass. / Reviewer: Karin Högdahl, Senior lecturer in Solid Earth Geology at the Department of Earth Sciences, Uppsala University.
|
75 |
Lifting the mask on tuberculosis : distribution of notified cases in Stockholm County 1989 to 1996Ohlsén, Tina January 1999 (has links)
In order to investigate the distribution and burden of tuberculosis (TB) in Stockholm County during the period 1989 to 1996, a descriptive study was conducted. The TB cases registered in the central TB register during that period were studied. Demographic profiles, geographic distribution, disease presentation and diagnosis of registered TB cases were described. During 1989 to 1996, 1022 TB cases were registered in Stockholm County accounting for 23% (1022/4487) of all TB cases in Sweden during that period. The crude annual incidence was stable, oscillating between 7,1 and 8,1 per 100 000 population. Stratification by national origin showed a decrease of the annual incidence from 4,3 to 3,3 cases per 100 000 in the Swedish born population and an increase from 149,4 to 238,9 among the Africa borns. The overall age distribution of 1022 cases showed a bimodal pattern, peaking among young adults aged 25 to 44 years and among the elderly above 64 years. Stratification by age showed a declining trend in the age group above 64 years. In this age group the proportion of Swedish born was 85%. An increasing trend was observed in the age group 18 to 24 years. In this age group 91% were foreign born. The median age declined from 61 years during 1989 to 37 during 1996. The average annual incidence varied in the different municipalities between 1,3 (Ekerö) and 10,7 (Sundbyberg)per 100 000 population. The highest average annual incidence was found in Spånga parish. Due to an increased number of Africa born TB cases, the annual incidence in Spånga increased three-fold from 18,1 to 48,0 per 100 000 population. Nearly two-thirds (63) of the cases had pulmonary TB, 16% had lymphatic TB and 21 % had other extra –pulmonary lesions. The site of disease showed gender and ethnic differences. Lymphatic TB was more common in females, while pulmonary and other extra- pulmonary TB were more common in males. The highest proportion (42%) of lymphatic TB was found among Asian female cases compared to 4% in the Swedish male cases. Crude county incidence does not reveal geographic and ethnic clustering of TB cases. Clinical manifestations of TB vary depending on sex and ethnic differences. As being a low-incidence county, Sweden could be well suitable for TB eradication. To achieve such goal, the national TB control program need to be restructured in order to facilitate cluster oriented interventions.
|
76 |
Storstadsområdenas framtid : En demografisk jämförelse av Storstockholm, Storgöteborg och StormalmöEnlund, Mattias, Isaksson, Nils-Inge January 2011 (has links)
I denna demografiska framskrivningsstudie har Sveriges tre storstadsområden (Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö) jämförts med avseende på de demografiska variablerna migration, fruktsamhet, dödlighet, ålder och kön. Detta har genomförts via tre befolkningsframskrivningar för varje storstadsområde mellan år 2010 till 2035, utifrån dels ett lågt scenario där utgångspunkten varit antaganden kring låg fruktsamhet och flyttningsöverskott, dels ett medelscenario med realistiska antaganden, samt dels ett scenario med höga antaganden. Framskrivningarna utfördes med kohort-komponentmetoden, vilket innebar att varje kohort för samtliga storstadsområden skrevs fram individuellt utifrån scenarierna, vilket gjorde det möjligt att kvarhålla köns- och åldersstrukturerna hos befolkningarna. Resultatet indikerar att storstadsområdenas befolkningar kommer att åldras i betydande grad oavsett scenario, men att Storgöteborg kommer att ha fler invånare i 65+-åldern än de övriga utifrån både medelscenariot och det höga. Storstockholm förväntas dock ha den högsta procentuella ökningen av denna grupps antal medlemmar från år 2010. Stormalmö kommer utifrån samtliga scenarier ha en större andel av sin befolkning inom 0-19-årsåldern, men vad gäller befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) är skillnaderna små mellan storstadsområdena. Storgöteborg antas ha högsta antal döda per 1000 invånare för intervallet 2030-2035, medan Storstockholm antas få det lägsta värdet för samma intervall. Befolkningsutvecklingen kommer enligt framskrivningarna vara mycket omfattande för samtliga storstadsområden. Enligt medelscenariot antas Storstockholms befolkning öka med 31,3 % till 2,67 miljoner, Storgöteborgs med 24,3% till 1,15 miljoner och Stormalmös med 31,2 % till 860 000. Storgöteborg förväntas därmed ha lägst befolkningsökning, vilket beror på det begränsade flyttningsöverskottet i jämförelse med de övriga storstadsområdena. Storstockholms
|
77 |
Påverkas omsättningstillväxten av en börsnotering? : En kvantitativ studieDoyle, Robin, Therese, Lewenstedt January 2015 (has links)
Syfte: Att undersöka sambandet mellan börsnotering och omsättningstillväxt hos primärnoterade företag på Nasdaq OMX Stockholm. Studien avgränsas till att undersöka noteringens påverkan endast på omsättningstillväxten, under en sjuårsperiod. Teori: Den teoretiska referensramen som appliceras i studien är till för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Studien använder sig främst av tidigare forskning som bas. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningspunkt med statistisk tyngd. Undersökningen genomförs genom insamling av årsrapporter från börsnoterade företag från databasen Retreiver Business. Datan analyseras genom linjär regression och säkerställs statistiskt genom hypotesprövningar. Empiri: Empirin baseras på den insamlade datan från Retriver Bussines, som sedan gestaltas i tre regressionsanalyser för sjuårsperioden som sedan testas statistiskt. I två av de tre regressionerna kan vi statistiskt säkerställa sambandet. Slutsats: Studien slutsatser grundar sig i regressionsanalyserna där sambandet mellan omsättningstillväxt och tid illustreras. Av studien kan slutsatsen om ett positivt samband mellan börsnotering och ökad omsättningstillväxt
|
78 |
Jämställd samhällsplanering - en möjlighet för Stockholm? : En studie om framväxten av Hjorthagen, Norra DjurgårdsstadenAndersson, Emma January 2013 (has links)
Många byggprojekt håller på att genomföras i Stockholm för att möta befolkningsökningen. Uppsatsens syfte är att ta reda på och redovisa om och hur de involverade aktörerna i byggnationen av Hjorthagen, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm arbetar med genus- och jämställdhetsfrågor. Frågan är om Hjorthagen kommer att kunna bli en mer jämställd stadsdel än de övriga i Stockholm. Hypotesen som uppsatsen fokuserat kring är att ambitionerna att skapa en ökad jämställhet finns men att de inte införlivas. Den svenska staten försöker implementera jämställdhetsarbetet inom de flesta områden idag men samhällsplaneringen har inte visat något större intresse för detta. Det är Stockholms stad som har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen i Stockholm men också för den sociala hållbarheten där jämställdhet räknas in. Det finns flertalet dokument från bland annat Trafikverket (tidigare Vägverket), Stockholms stad och andra aktörer om hur jämställdhetsproblem ska tacklas men ännu syns inga tecken på sådan aktivitet i den fysiska planeringen. Samhällsplaneringen har i princip alltid varit könsblind och är fortfarande idag, så även i Sverige. Inom samhällsplaneringen betyder detta att kvinnors behov och erfarenheter inte uppmärksammas och man fortsätter att befästa och reproducera denna ojämställdhet. Studien som har genomförts är av kvalitativ typ och har analyserat intervjumaterial, litteratur och dokument för tydliggöra hur genus- och jämställdhetsfrågor behandlas av de inblandade aktörerna. Det är en deduktiv och hermeneutisk studie som till största del baseras på intervjuer av semistrukturerad natur. Intervjuerna har skett öga mot öga med representanter från Stockholms stad, politiker, byggföretag med flera. Resultatet av studien visar att jämställdhetsfrågan inte berörs i någon större utsträckning inom fysisk planering. En långsiktig framtidsvision publicerades 2007 där det fanns en önskan om att göra Stockholm till världens mest jämställda huvudstad till år 2030. Detta är dock något som inte syns idag. Det empiriska materialet visar på att Hjorthagen troligtvis inte kommer att bli en mer jämställd stadsdel än de övriga i Stockholm eftersom inget arbete för detta sker.
|
79 |
Vem är idrottslärarstudenten vid GIH, Stockholm? : En jämförelse mellan år 2004 och 2012Lindberg, Sophia, Johansson, Hanna January 2013 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka vem den nyantagna studenten vid Gymnastik- och idrottshögskolan Stockholm (GIH) är 2012 samt vilka skillnader och likheter som finns mellan denna grupp och de nyantagna 2004. Vi la även fokus på studenternas uppfattning om barns hälsa samt bedömning och betyg då det är centrala delar inom ämnet idrott och hälsa. Ett delsyfte var att analysera resultaten utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält. Hur ser 2012 års studenters bakgrund ut i jämförelse med 2004 års studenters? Hur uppfattar 2012 års studenter sina idrottsliga kunskaper och ledarerfarenheter jämfört med 2004 års studenters? Vad har 2012 års studenter för uppfattning om barns hälsa samt bedömning i ämnet idrott och hälsa jämfört med studenter 2004? Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Enkäten skapades utifrån en enkät som användes vid en studie 2004. Enkäten besvarades 2012 av 117 nyantagna GIH-studenter och resultaten från denna enkätundersökning jämfördes sedan med resultat från den tidigare undersökningen som genomfördes på GIH-studenter antagna 2004. Siffrorna bearbetades med hjälp av statistikprogrammet SPSS 19.0 och analyserades sedan utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält. Resultat: Studien visade att studentgrupperna är lika på många områden. Likheter som kunde ses handlade främst om idrottslig bakgrund, nästan alla studenter hade idrottat. Många hade även ledarerfarenheter från tidigare. Intresset för motion var också någonting som studentgrupperna delade. Studentgrupperna skilde sig även åt på flera områden. År 2004 var det fler kvinnor än män som blev antagna vid GIH, år 2012 var detta förhållande omvänt. Studenterna 2012 var i snitt två år yngre än studenterna 2004. Studenternas boendesituation och utbildningsnivå skilde sig åt. Studenterna 2004 hade i större utsträckning barn. Studenterna 2004 skattade att de hade större färdigheter inom idrottsliga moment. Generellt hade 2012 års studenter högre krav på eleverna när det gäller bedömning och betyg. Slutsats: De studenter som sökte sig till idrottslärarutbildningen vid GIH hade generellt en bakgrund inom idrott och ägnade i stor utsträckning sin fritid åt idrott och motion. Det var vanligt att studenterna hade ledarerfarenheter. Skillnader kunde ses inom ålder och övrig bakgrund samt betygsättning och bedömning. I övrigt indikerade resultaten att 2004 års studenter var bättre rustade för högskolestudier och bättre förberedda för GIH:s fält än studenterna 2012. Detta enligt analyserna som genomfördes av resultatet utifrån Bourdieus teorier. / Abstract Aim: The aim of the study was to examine who the newly admitted student s at The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH) in 2012 and the differences and similarities between this group and the admissions 2004. We will also focus on the students opinions about children’s health, assessment and grading in the subject of Physical education. A part of the aim was to analyze the results based on Bourdieu's theory of habitus, capital and field. What kind of background do the 2012 students have in comparison with 2004 students? How do the 2012 students estimate their sporting skills and leadership experiences compared to 2004 students? What kind of understanding do the 2012 students have regarding children's health, and assessment in physical education compared to students in 2004? Method: The study used a quantitative method in the form of a survey. The questionnaire was created from a questionnaire that was used in a survey in 2004. It was answered in 2012 by 117 newly admitted GIH-students and the results of this survey were compared with results from a survey that was made with the GIH-students admitted 2004. The figures were processed using SPSS 19.0, and then analyzed by Bourdieu's theory of habitus, capital and field. Result: Our study showed that the student groups are similar in many areas. The similarities were mainly about athletic background, as almost all students are or were active in some kind of sport. Many also had leadership experience from the past. Additionally, interest in exercise something that the student groups shared. The student groups also differed in several areas. In 2004, there were more women than men who were admitted at GIH, in 2012, this ratio were reversed. Students in 2012 were on average two years younger than the students 2004. Differences were also seen in students living situation and level of education. A greater proportion of students in 2004 had children. Students 2004 estimated their abilities in sports to be higher. Conclusions: The students who applied to Physical Education teacher education at GIH generally had a background in sports and often spend their spare time doing sports and exercise. It is common that students had leadership experience. Differences were seen in age and other background, and also in grading and assessment. Furthermore, the results indicate that the 2004 students were better prepared for higher education than students 2012, this according to our analyzes about Bourdieus theories of habitus, capital and field.
|
80 |
Konsumenters efterfrågan av ekologiska livsmedel : En fallstudie i Stockholm / Consumers' demand of ecological food : A case study in StockholmLindahl, Kim January 2014 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frågeställningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter från olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, såsom kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som påverkar konsumtionen?. Fokus ligger på tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, Hägersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiområdet berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser. Som metod används enkät- och intervjuundersökningar. Det huvudsakliga källmaterialet består av dessa enkät- och intervjustudier. Resultatet visar att både prisskillnad produkterna emellan och andra faktorer styr konsumenten och det förekommer vissa skillnader i livsmedelskonsumtionen i Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm.
|
Page generated in 0.0543 seconds