Falls among hospitalized elderly patients are a safety concern for health care organizations and the patients they serve, but falls can be prevented through the team effort of nurses and other health care professions to promote safety within the organization. The project site was experiencing an increase in the number of patients falls and identified the need for staff education related to assessment and intervention to prevent patient falls in the elderly population. Thus, the practice-focused question for this project was whether an educational program on evidence-based fall prevention strategies using the American Medical Directors Association clinical guidelines would improve staff nurse ability to assess fall risk and apply intervention strategies for elderly patients in an acute care setting compared to standard practice. Lewin's change theory was used as the theoretical foundation for this project. A total of 29 cardiac unit staff nurses who participated in the educational program were provided information on recognizing risk factors for falls, conducting an accurate fall risk assessment using the Morse Fall Scale, and developing individualized care plan for managing fall risk. The Agency for Healthcare Research and Quality 2E Fall Knowledge Test was used in a pre- and posttest design to assess the efficacy of the educational program. The results showed a statistically significant increase (p < 0.001) in staff members' knowledge in recognizing, assessing, and managing falls. This project can improve nurse's knowledge with evidence-based recommendations in practice, which promotes positive social change through improved staff competency that may result in decreased patient falls and adverse patient outcomes.

No description available.

No description available.

No description available.

This study proposes a rational process that can be used by the mining engineer to control rockfall by the design of catch bench geometry in surface mines. The problem of rockfall in surface mines is defined and factors causing rockfall are identified. Four civil engineering models that predict rockfall motion are presented and compared to rockfall field tests from eight different test sites. Based on these results, a computer program was written that combines aspects of the two best models. The Ritchie empirical model provides the most conservative result of catch bench width and berm height necessary to contain rockfall on mine slopes. The Colorado Rockfall Simulation Program is used to check the reliability of the design and to permit selection of the minimum catch bench geometry to insure both mine safety and the most economic slope angles.

Thesis (MTh)--Stellenbosch University, 2015. / ENGLISH ABSTRACT: The aim of this thesis is to identity whether condoms are being stigmatized, and to investigate the current perceptions, attitudes and beliefs about condom use in relation to the HIV and AIDS epidemic. Through the use of Richard Osmer’s model for research in Practical Theology, the study starts off with a Descriptive-Empirical task to investigate what is going on regarding the impact of society’s perceptions on condom use. The second part of the study commences the Interpretive task investigating why the perceptions about condoms exist, exploring the impact and dynamics of stigmatization; looking at sex, sexuality, sin and taboos relative to stigmatization. The Normative task explores what ought to be the perceptions of condom use by using Louw’s (2008) theory, an integrative Christian spiritual approach to Sexual Ethics, to explore the sacred space of sexuality, evaluating human sexuality and the human body, also looking at marriage and sexuality. Lastly, the Pragmatic task looks at the possible ways that we might respond to stigmatization, recommending certain practical conclusions within a pastoral counselling view to move towards de-stigmatization. These approaches include discussion on relevant HIV education and awareness programmes, pastoral care and counselling methods and programmes for people living with HIV and AIDS, and a pastoral approach with a Jesus as model for pastoral counselling. These collectively and conclusively explain the paradigm shift of letting the theology of the resurrection state a theological critique on stigmatization. In conclusion, the thesis argues that people do hold stigmatized perceptions about condoms and HIV and AIDS and these perceptions are grounded in attitudes and beliefs that are products of cultural and religious societal processes. The study proved that educational interventions need to be adapted to be more contextually relevant in order to be effective as a practical approach to stigmatization, as the study proved that having medical, educational knowledge about HIV and AIDS and prevention interventions do not necessarily result in saver sexual practice. Ultimately, pastoral approaches should be implemented in the hope to offer a movement towards destigmatization, not only of condoms, but HIV and AIDS and people living with HIV and AIDS. Thus, the proposal for a pastoral spiritual approach in process of destigmatization based upon a theological model. In this regard, the theological model is based on the notion of the theologia resurrectionis. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Die doel van hierdie tesis is om te identifiseer of kondome gestigmatiseer word en om die huidige persepsies, houdings en oortuigings oor die gebruik van kondome, met betrekking tot die MIV- en VIGS-epidemie, te ondersoek. Deur die gebruik van Richard Osmer se model vir navorsing in Praktiese Teologie, begin die studie begin met 'n beskrywende-empiriese taak om te ondersoek wat die impak van die gemeenskap se persepsies is oor die gebruik van kondome. Die tweede deel van die studie, die interpretatiewe taak, ondersoek waarom die persepsies oor kondome bestaan. Dit ondersoek ook die impak en dinamika van stigmatisering deur te kyk na seks, seksualiteit, sonde en die taboes relatief tot stigmatisering. Die normatiewe taak ondersoek wat die persepsies van kondom gebruik behoort te wees deur Louw se (2008) se teorie, 'n geïntegreerde Christelike geestelike benadering tot seksuele etiek, te raadpleeg. Daardeur kyk die studie na die sakrale ruimte van seksualiteit en evalueer menslike seksualiteit en die menslike liggaam asook die huwelik en sexualiteit daarvolgens. Laastens in die pragmatiese taak kyk die study na die moontlike maniere waarop ons kan reageer op stigmatisering. Die pragmatiese taak beveel sekere praktiese gevolgtrekkings binne 'n pastorale beradings oogpunt aan, as ‘n moontlike kopskuif na ‘de’-stigmatisering. Hierdie benaderings sluit in; bespreking van relevante MIV opvoeding en bewusmaking programme, pastorale sorg en berading metodes en programme vir mense wat lewe met MIV en VIGS en ook 'n pastorale benadering met Jesus as model vir pastorale berading. Gesamentlik verduidelik hierdie moontlike benaderings die paradigmaskuif na die opstandingsteologie en 'n teologiese kritiek op stigmatisering.

Syfte: Syftet var att beskriva personalens erfarenheter av att arbeta med aktiviteter i vardagen som förbereder ungdomar inför utskrivning från slutet ungdomshem.Metod: En kvalitativ ansats användes med semistrukturerade intervjufrågor. Ett bekvämlighetsurval användes där tio deltagare (fyra kvinnor och sex män) anställda på ett ungdomshem i södra Sverige deltog. Deltagarnas åldrar var mellan tjugofem till sextio år med olika professioner. Datainsamlingen analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre kategorier framkom: Aktivitetsrelaterade strategier, Personalrelaterade strategier och Miljörelaterade strategier. Deltagarna beskrev det betydelsefullt att möjliggöra för konstruktiva aktiviteter i vardagen med ungdomen på ungdomshemmet. Personalen måste ha en holistisk syn på ungdomen för att identifiera meningsfulla konstruktiva aktiviteter, då ungdomen inte är där av fri vilja.Slutsats: Utifrån deltagarna har personalens yrkeskompetens och personliga egenskaper stor betydelse i aktiviteter med ungdomar som befinner sig på slutet ungdomshem. Genom att personalen tillsammans med ungdomen identifierade meningsfulla konstruktiva aktiviteter som ungdomen kan vara delaktig i kan risken för återfall i destruktiva aktiviteter minskas.

I primärvårdens uppdrag ingår att arbeta hälsofrämjande och med sjukdomsförebyggande metoder. Distriktssköterskan har den utbildning och kompetens som erfordras för att arbeta med och utveckla det hälsofrämjande arbetet. Reformer och omorganisationer har förändrat distriktssköterskans yrkesroll. De medicinska uppgifterna dominerar och det hälsofrämjande arbetet prioriteras inte. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande i primärvården. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys. Åtta distriktssköterskor intervjuades. Analysen resulterade i tre kategorier med vardera tre, två och tre underkategorier. De tre huvudkategorierna var: Hälsofrämjande arbete ger motivation. Distriktssköterskorna ansåg att det hälsofrämjande arbetet var viktigt, de kände stort engagemang och såg möjligheter och hade visioner om att utveckla sitt hälsofrämjande arbete. Tillvarata distriktssköterskans arbetssätt. Distriktssköterskorna hade kunskap, metoder och redskap för det hälsofrämjande arbetet.  Hinder i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Otydliga direktiv från ledningen, brist på samarbete och kollegialt stöd, tidsbrist, avsaknad av teamarbete och nätverk samt att det ekonomiska ersättningssystemet styr distriktssköterskans arbete utgör hinder. En viktig konsekvens blir att distriktssköterskan upplever en osäkerhet kring hur det hälsofrämjande arbetet skall utföras, när det skall göras och hur mycket tid det får ta i anspråk. Det blir en ensam kamp om att försöka hitta balans.

Bakgrund: Hälsa är individuellt och sjuksköterskan behöver förstå vad hälsa är för varje individ för att kunna utforma en god hälsofrämjande omvårdnad. Hälsa innebär inte enbart frånvaro utav sjukdom, begreppet består av fler dimensioner som både fysisk och psykisk hälsa liksom andlig/spirituell hälsa. Dessa dimensioner behöver förstås när omvårdnaden utformas. Begreppet hälsofrämjande omvårdnad kan innebära både promotion och prevention. Promotion syftar till att stärka individers förmåga att själva göra hälsosamma val. Preventionsarbetet riktar sig till att, med hjälp av riktlinjer, hjälpa redan sjuka eller förhindra utveckling av sjukdomen. Inom preventionsarbetet använder sig sjuksköterskor, i Sverige, av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. De riktar in sig på fyra riskfaktorer för ohälsa, tobaksbruk, alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor. Som sjuksköterska ingår det i professionen att arbeta hälsofrämjande det vill säga med både promotion och prevention. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om att arbeta med hälsofrämjande omvårdnad. Metod: Empirisk kvalitativ intervjustudie. Sex sjuksköterskor från en mottagning på ett sjukhus i sydöstra Sverige intervjuades. Analys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Fyra kategorier framkom, att arbeta personcentrerat, att arbeta med uppföljning, att arbeta informativt samt att arbeta preventivt. Slutsats: Begreppet hälsofrämjande omvårdnad är komplext. På frågan om hälsofrämjande arbete svarade sjuksköterskorna att de arbetade med prevention. Det kan bero på kontexten men också att begreppet behövs tydliggöras för att sjuksköterskorna ska kunna förstå hälsofrämjande omvårdnad och utforma omvårdnadsarbetet därefter.

According to the CDC (2015), Hispanics/Latinos in the United States accounted for 23% of all new HIV infections in the year 2013. Undocumented individuals are likely underrepresented in this statistic. There are many that may be wary of talking to researchers and therefore are not represented when data is collected. The focus of this pilot study is to understand the level and type of knowledge of HIV preventative strategies for Hispanic men and women. An ethnographical qualitative method, using in-depth interviews, with participants was performed to gather this information. Ten participants were interviewed in and around Atlanta, Georgia. An ethnographic approach was used to study the various cultural factors that may hinder or encourage HIV prevention strategies. The targeted population was Hispanic adults, both male and female, living in the United States ten years or less, and aged between 18-50 years. The results revealed a need for increased knowledge of HIV and closing the gap between having that information and having access to prevention methods.