Trots att stor kunskap finns vad det gäller riskfaktorer, prevention, bedömning och vård fortsätter prevalensen av trycksår att stiga oroväckande. Trycksår fortsätter att förbli ett betydande hälsoproblem och en signifikant ekonomisk belastning för sjukvården runt om i världen. Syftet med litteraturstudien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur uppkomsten av trycksår kan förebyggas. I studien framkom att ett av de viktigaste aspekterna av trycksårsprevention är att en korrekt riskbedömning av trycksår görs så att förebyggande åtgärder kan sättas in tidigt till de patienter som är i behov av det. Det finns en rad olika bedömningsinstrument, men de flesta av dem har inte fått sin validitet beprövad i någon undersökning, och utav de som har prövats visar ingen på en tillräckligt hög tillförlitlighet. Resultatet visade också att sjuksköterskor är kunnig när det gäller trycksårsprevention men att de hindras från att utöva det effektivt på grund av faktorer så som tidsbrist och ostrukturerade rutiner. Mer forskning kring området trycksårsprevention bör ske och en specialutbildning i trycksår inrättas.

Trycksår är ett vanligt förekommande problem som medför stort lidande för den som drabbas och bidrar till extra kostnader för samhället. Syftet med studien var att sammanställa vilka förebyggande omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor använder sig av och om de är tillräckliga för att motverka trycksår hos sängliggande patienter på sjukhus. Metoden som användes var en litteraturgranskning där artiklar samlats inom ämnet och där fokus lagts på trycksår, omvårdnadsåtgärder och riskfaktorer. Resultatet visade att det är viktigt att sätta in preventiva åtgärder i god tid för att förhindra uppkomsten av trycksår. De omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan använder sig av idag är riskbedömning, tryckavlastning, observation och vård av huden, nutritionsstatus och dokumentation. Slutsatsen av studien visar att det är viktigt att göra en riskbedömning och använda sig av olika hjälpmedel för att förhindra uppkomsten av trycksår. Sjuksköterskan bör bli bättre på att dokumentera i patientjournalen och införskaffa sig ny kunskap.

There are two main objectives of this thesis. First, to review the social science evidence on the extent to which different police practices have been proven to reduce crime, or not reduce crime, as well as those cases where the evidence is not clear. This thesis synthesizes crime reduction strategies to short-list those practices that are proven to reduce crime. Second, it uses the evidence collected to facilitate an exploratory case study with three key informants from the Ottawa Police Service (OPS). The case study examines the current use and perceived future role of the police in evidence-based crime prevention efforts. Overall, the research study seeks to answer the following four research questions: 1. What sources of literature provide well-researched and reliable data on effectiveness of policing in crime reduction? 2. In this literature, what policing strategies/practices are shown to reduce crime, not reduce crime or are promising in reducing crime? 3. To what extent is the OPS using evidence-based knowledge to guide their policing strategy/practices? 4. To what extent is the OPS open to using evidence-based knowledge to guide their policing strategy/practices in the future?

Background: Ontario has the highest number of HIV positive test reports in Canada. Many of the HIV prevention interventions had a moderate effect on changing unsafe sexual behaviors within the young adult population. Participants’ preferences for such interventions could be a contributing factor to the moderate effect of the prevention interventions. Treatment preference is defined as a positive or negative attitude toward a particular treatment. To date few empirical studies examined preferences for educational and cognitive/behavioral interventions focusing on HIV prevention for young adults. Purpose: The purpose of this study is twofold: to examine participants’ preferences for different types of educational and cognitive/behavioral intervention components for HIV prevention and to explore socio-structural, psychological and intervention related factors that affect participants’ preferences for intervention. Design: The study used a cross-sectional mixed methods design. The data were collected using a face-to-face interview. Structured and open-ended questions were used to inquire about participants’ preferences for intervention. Sample: The sample consisted of 150 young adults ranging in age from 18 to 39 years, and able to speak and read English. The sample was recruited from the Greater Toronto Area. Measures: The measures included an adapted questionnaire to elicit participant preference for intervention, the multi-dimensional locus of control questionnaire, AIDS health locus of control questionnaire and standard demographic questions. Analysis: Descriptive statistics were used to examine preferences for intervention components. Regression analysis was done to explore the relationships between the selected factors and participants’ preferences for intervention. Findings: All 150 participants had a preference for an HIV prevention intervention. In terms of preference for treatment type, 64% preferred an intervention that incorporated a combination of educational and cognitive-behavioral components. Specifically, 23% preferred the intervention to incorporate all three components: educational information, communication skills and goal attainment. In addition, 49% of the participants’ preferred an intervention that incorporated an average of 1-4 sessions lasting 90 minutes in length. Of the socio-structural, psychological and intervention related factors hypothesized to be associated with participants’ preferences for intervention type, components and dose, intervention related factors were found to be the most significant factors related to participants’ preferences. Conclusions: Young adults preferred to have an HIV prevention intervention that encompassed a combination of education and cognitive-behavioral components when given the opportunity to choose their preferred interventions. Providing interventions that are consistent with participants’ preferences is posited as beneficial as it increases the participants’ sense of control, satisfaction with care, adherence to intervention protocol and achievement of desired outcomes.

Teen dating violence is a serious problem that does not receive the attention it should. This paper examines the factors that contribute to teen dating violence and more specifically the factors that contribute to dating violence among Latino youth. After determining the factors that contribute to this problem, prevention programs are examined to assess how well they address those issues. Currently, multiple dating violence prevention programs are used across the country; however, most of them do not address the needs of Latino youth. Suggestions on how to make these programs more appropriate for Latinos are provided.

Background: Ontario has the highest number of HIV positive test reports in Canada. Many of the HIV prevention interventions had a moderate effect on changing unsafe sexual behaviors within the young adult population. Participants’ preferences for such interventions could be a contributing factor to the moderate effect of the prevention interventions. Treatment preference is defined as a positive or negative attitude toward a particular treatment. To date few empirical studies examined preferences for educational and cognitive/behavioral interventions focusing on HIV prevention for young adults. Purpose: The purpose of this study is twofold: to examine participants’ preferences for different types of educational and cognitive/behavioral intervention components for HIV prevention and to explore socio-structural, psychological and intervention related factors that affect participants’ preferences for intervention. Design: The study used a cross-sectional mixed methods design. The data were collected using a face-to-face interview. Structured and open-ended questions were used to inquire about participants’ preferences for intervention. Sample: The sample consisted of 150 young adults ranging in age from 18 to 39 years, and able to speak and read English. The sample was recruited from the Greater Toronto Area. Measures: The measures included an adapted questionnaire to elicit participant preference for intervention, the multi-dimensional locus of control questionnaire, AIDS health locus of control questionnaire and standard demographic questions. Analysis: Descriptive statistics were used to examine preferences for intervention components. Regression analysis was done to explore the relationships between the selected factors and participants’ preferences for intervention. Findings: All 150 participants had a preference for an HIV prevention intervention. In terms of preference for treatment type, 64% preferred an intervention that incorporated a combination of educational and cognitive-behavioral components. Specifically, 23% preferred the intervention to incorporate all three components: educational information, communication skills and goal attainment. In addition, 49% of the participants’ preferred an intervention that incorporated an average of 1-4 sessions lasting 90 minutes in length. Of the socio-structural, psychological and intervention related factors hypothesized to be associated with participants’ preferences for intervention type, components and dose, intervention related factors were found to be the most significant factors related to participants’ preferences. Conclusions: Young adults preferred to have an HIV prevention intervention that encompassed a combination of education and cognitive-behavioral components when given the opportunity to choose their preferred interventions. Providing interventions that are consistent with participants’ preferences is posited as beneficial as it increases the participants’ sense of control, satisfaction with care, adherence to intervention protocol and achievement of desired outcomes.

Stick- och skärskador är ett problem inom sjukvården. Förekomsten är störst inom operationsverksamhet, där stora mängder blod och andra kroppsvätskor samt vassa instrument hanteras. Risken för blodsmitta varierar för de vanligaste blodsmittorna HBV, HCV och HIV men när tillbud sker finns alltid en möjlig risk för blodsmitta. Syftet är att identifiera orsaker till stick- och skärskador samt beskriva åtgärder för att minska risken för blodsmitta under den intraoperativa fasen. I ett operationsteam ingår många olika yrkesgrupper som arbetar nära varandra på en begränsad yta och risken för tillbud ökar Risken för operationsteamet kommer aldrig helt att kunna elimineras, men genom att identifiera orsaksfaktorer, såsom handskperforation, operationslängd och blodstänk finns möjlighet att påverka sin egen och övriga i operationsteamets säkerhet. Genom att använda olika skyddsåtgärder som dubbla/indikatorhandskar, mun och ansiktsskydd samt användandet av preventiva arbetsmetoder som Hands-free teknik (HFT) och trubbiga nålar kan eventuella risker för blodexponering och en potentiell risk för blodsmitta minska.

The aim of the present study was to investigate high school students’ ways of discussing smoking and prevention of smoking. A total of eight high school students participated in the study. Two focus groups were used to collect data, one of smokers and one of nonsmokers. Data were analyzed with inductive content analysis. The main findings were that both smokers and non smokers associated smoking with factors that influence adolescent's smoking behavior. Some of the factors that the participants thought influenced a smoking behavior were friends, parents and teachers' smoking behavior. Smokers were less concerned about the long-term risks of smoking than nonsmokers. However, all participants agreed that short-term disadvantages, such as price, smell and physical fitness were the biggest concerns.  A common attitude among both smokers and non smokers was a critical approach to the chances of reducing the prevalence of smoking among adolescents. Nonsmokers had more concrete suggestions on how to decrease smoking than smokers. What may seem important is to focus on highlighting the short-term disadvantages of smoking, considering the participants’ great concern for them. / Syftet med denna studie var att undersöka hur gymnasieelever resonerar kring rökning och prevention av rökning. Totalt deltog åtta elever från en gymnasieskola i Jönköpings kommun, som var jämt fördelade mellan rökare och ickerökare, samt mellan pojkar och flickor. Två fokusgrupper användes för att samla in data, varav den ena bestod av rökare och den andra av ickerökare. Data analyserades med induktiv innehållsanalys där kategorier och teman identifierades utifrån informanternas utsagor. Resultaten visade att både rökare och ickerökare i hög grad associerar rökning till olika faktorer som påverkar ungdomars rökbeteende. Av intervjuerna framkom att kamraters, föräldrars och lärares rökbeteenden påverkar ungdomars inställning till rökning. Bland kamraterna var grupptryck en vanlig orsak till rökdebut. De vuxna påverkade ungdomarna genom att själva röka och därmed visa att det var accepterat. Ickerökarna var mer oroliga för rökningens långsiktiga risker än vad rökarna var. Samtliga informanter var överens om att kortsiktiga nackdelar som pris, lukt och kondition var de största orosmomenten. Gemensamt för både rökare och ickerökare var också att de ställde sig kritiska till chanserna att minska förekomsten av rökning bland ungdomar. Rökarna menade att det inte gick att göra speciellt mycket innan individen själv hade bestämt sig för att sluta röka. Först därefter kunde andra människor komma in och hjälpa. Ickerökarna förde ett liknande resonemang men hade fler konkreta förslag på åtgärder som kunde minska rökningen. Exempelvis föreslog de att skolan startar olika projekt mot rökning samt att vuxna agerar goda förebilder för ungdomarna. Med tanke på informanternas stora oro för rökningens kortsiktiga nackdelar kan det vara angeläget att i högre grad belysa och problematisera dessa. Att även öka vuxnas förståelse för hur de påverkar unga kan vara av betydelse, eftersom informanterna menar att vuxnas rökbeteenden ofta speglar av sig på ungdomar.

Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) är en mycket populär form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tävlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled är de kroppsdelar som är mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfälle av fotledsdistorsioner de tre månaderna innan och under en svensk juniortävling 2011 i kvinnlig truppgymnastik. Ytterligare syfte var att undersöka om uppvärmning och/eller styrketräning för fot/fotled minskar skadeincidensen. Uppsatsen var en retrospektiv deskriptiv studie, där nitton kvinnliga juniorlag inom truppgymnastik blev tillfrågade att delta i studien. Huvudledarna fick svara på ett frågeformulär om idrottsskador samt fotledsdistorsioner. Antal inkluderande lag var nio. Undersökningen resulterade i en låg skadeincidens (3,5 %) för fotledsdistorsioner i jämförelse med tidigare forskning inom svensk truppgymnastik. Fem (n = 146) truppgymnaster drabbades av fotledsdistorsioner de tre månaderna innan Junior-SM 2011 (september-november), varav två fotledsdistorsioner var återskador. Under Junior-SM 2011 var det en (n = 95) truppgymnast som drabbades av en fotledsdistorsion, en förstagångsskada. Majoriteten av huvudledarna ansåg att flest skador, oavsett lokalisering, uppstod under träning, samt vid moment på tumbling. Sju av nio lag utförde uppvärmning för fot/fotled med syftet att förebygga skador och alla nio lag utförde styrketräning för fot/fotled med syftet att förebygga skador. Kvinnliga truppgymnaster på juniornivå utförde en generell uppvärmning samt uppvärmning och/eller styrketräning för fot/fotled, som en del av eller enskilt från den generella uppvärmningen, med syftet att förebygga skador. Det preventiva arbetet som lagen utförde kan ha betydelse för den låga skadeincidensen i undersökningen. Det var dock truppgymnaster som drabbades av fotledsdistorsioner, vilket kan bero på att fotledsdistorsioner inte går att undvika helt och hållet, på grund av de krafter som gymnastens kropp utsätts för. Det är dock oklart om antalet fotledsdistorsioner hade varit fler och mer allvarliga utan dessa åtgärder. Ytterligare forskning om preventiva metoder, framförallt uppvärmning

Bakgrund: År 2010 var det totalt 147 ungdomar som begick suicid i Sverige i åldern 15-24 år, 109 pojkar och 38 flickor. Självmord är den vanligaste dödsorsaken när det gäller unga människor och procenten ökar gradvis under tonåren. Nästan alla som tar sitt liv har en psykisk diagnos i botten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans roll och åtgärder vid prevention av suicid bland ungdomar. Metod: En allmän litteraturstudie som innefattar 16 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Vid analysen framkom det fem huvudkategorier: identifiera riskfaktorer, sjuksköterskans kunskap, sjuksköterskans upplevelser, arbeta i grupp och åtgärder. Diskussion: För att patienten ska få en god omvårdnad och känna trygghet och förtroende till sjuksköterskan krävs det att sjuksköterskan känner sig trygg i sig själv och i sin roll och behärskar den kunskap som krävs för att kunna ge en bra vård. På grund av bristande tid och kunskap upplever sjuksköterskorna att de inte kan ge den optimala behandlingen till suicidala patienter. Slutsats Det är viktigt att utöka sjuksköterskornas kunskap så att det finns kompetent personal som vårdar suicidala patienter. Mera resurser krävs i form av mer tid och mer personal för att vårda suicidala ungdomar. / Background: In 2010, a total of 147 adolescents who committed suicide in Sweden aged 15-24 years, 109 boys and 38 girls. Suicide is the leading cause of death among young people and the percentage gradually increases during adolescence. Almost all who commit suicide have a psychiatric diagnosis at the bottom. Purpose: The purpose of the literature study was to elucidate the nurse's role and actions in the prevention of suicide among adolescents. Method: A general literature review that includes 16 qualitative and quantitative research articles that were reviewed and analyzed using a content analysis. Results: The analysis revealed five major categories: identifying risk factors, the nurse's knowledge, the nurse's experiences, teamwork and action. Discussion: For the patient to get good care and feel safe and trust the nurse requires the nurse feels secure in himself and in his role and mastered the skills necessary to provide good care. Due to lack of time and knowledge that nurses feel they can not provide the optimal treatment for suicidal patients. Conclusion It is important to expand nurses' knowledge so that there is competent staff who care for suicidal patients. More resources are needed in the form of more time and more staff to care for suicidal adolescents.