Teknostress är en form av arbetsrelaterad stress som uppkommer i samband med arbete med digitala verktyg och tjänster så kallade informations och kommunikationstekniker (IKT), till exempel verksamhetsspecifika system och program, digitala mötesverktyg likt Microsoft teams och olika former av mailklienter. Befintlig forskning inom området teknostress finns idag, även forskning inom teknostress kopplat till sjukvården. En grupp som dock inte tas upp i befintlig forskning är de vårdadministrativa rollerna. Denna undersökning syftar därför till att öka kunskapen gällande den digitala stressen inom yrkesrollerna vårdadministratörer och medicinska sekreterare. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att fånga upp den utvalda yrkesrollens upplevelser och erfarenheter inom området digital stress, så kallad teknostress. Resultatet av undersökningen visar tydligt på att teknostress förekommer inom sjukvårdens administrativa yrkesroller men att själva begreppet teknostress eller digital stress inte används explicit. Således finns inte heller någon plan för att hantera teknostress där den förekommer. Det finns heller inte några särskilt framtagna strategier eller verktyg för att förebygga teknostress inom yrkesrollen. Undersökningen visar även på att en alltför komplex IT-miljö med många olika system och program som dessutom saknar kommunikation mellan varandra och inte har något gemensamt användargränssnitt bidrar till att framkalla en digital stress. Problematiken förekommer förmodligen inte enbart hos sjukvårdens administrativa roller utan kan även förekomma inom andra områden, inom och utanför sjukvården.  Något som inte tas upp i befintlig forskning men framkommer i undersökningen är de korrelationer som finns mellan digital kompetens och identifierade teknostressorer samt korrelationen mellan digital kompetens och personliga strategier för att hantera och förebygga teknostress. Denna korrelation kan med fördel användas i framtida forskning för att skapa verktyg för verksamheter och organisationer för att förebygga teknostress.

La educación remota de emergencia se ha convertido en la principal estrategia educativa para que los alumnos de todo el mundo puedan garantizar su continuidad de los estudios de todos los niveles. Aquello conlleva a un uso de soluciones de enseñanzas totalmente remotas a la educación donde la tecnología cumple un rol protagónico; y por ende, los maestros se convierten en alfabetizadores digitales. El objetivo de este estudio es indagar acerca de las percepciones de los usos de las TIC por docentes de educación inicial en instituciones privadas de Lima dentro de la educación inicial durante la educación remota de emergencia con el fin de recolectar datos y experiencias de las docentes para así, conocer las percepciones; el uso que se les dio a las TIC; de la misma manera que los procesos y desafíos que atravesaron durante dicho contexto. Las entrevistas realizadas fueron analizadas mediante un análisis temático y los resultados de estas indicaron que a pesar de los desafíos y limitaciones presentadas por el contexto de la pandemia y por el propio centro educativo, las TIC tienen consecuencias positivas en los estudiantes y en los docentes de educación inicial. / Emergency remote education has become the main educational strategy for students around the world to guarantee their continuity of studies at all levels. This leads to the use of totally remote teaching solutions in education where technology plays a leading role; and therefore, teachers become digital literacy teachers. The objective of this study is to inquire about the perceptions of the uses of ICT by early education teachers in private institutions in Lima within early education during emergency remote education in order to collect data and experiences of teachers to thus, to know the perceptions; the use that was given to ICTs; in the same way as the processes and challenges they went through during that context. The interviews carried out were analyzed through a thematic analysis and the results of these indicated that despite the challenges and limitations presented by the context of the pandemic and by the educational center itself, ICTs have positive consequences for students and teachers. Initial education. / Tess

La thèse repose sur une étude longitudinale d’une technologie de réseau émergente (le logiciel MESH Commotion) et des agencements d’actants qui l’entourent (personnes, objets, organisations, discours, etc.). Ce dispositif, parce qu’il revendique explicitement qu’il est politique au sein de différents plis socio-historiques, produit différentes versions de lui-même qui articulent de manière singulière les notions d’agentivité, d’infrastructures et de biens communs. Par cette politique ouverte et assumée, il nous invite à comprendre la notion de médiation sous un jour nouveau : la médiation infrastructurelle. L’enquête menée rend compte des différentes interprétations de ce logiciel ; elle cherche à comprendre si cette technologie représente une forme de démonstrateur qui permet de penser différemment les forces des infrastructures de télécommunications et leurs emprises sur le lien social. Pour ce faire, ce travail se caractérise par un parcours ethnographique particulier qui, par le milieu, saisit les manières dont différentes versions de ce dispositif sociotechnique sont instaurées. Les résultats de la recherche rendent compte des tâtonnements successifs des acteurs qui visent à faire émerger une forme sociotechnique encore peu reconnue, mais ils dévoilent également les éléments nécessaires à une opération de médiation infrastructurelle. / This dissertation is concerned with a longitudinal study of a computer network technology referred to as the Commotion wireless MESH software, and the assemblages of actants that come into contact with it (such as people, objects, organizations, discourses, etc.). I argue that this apparatus produces different versions of itself that uniquely relates the concepts of agency, infrastructure and the Commons because it explicitly claims to be both technical and political within different socio-historical folds. By assuming such an overt political stance, it invites us to think through the notion of mediation in a new light (infrastructural mediation). My research methods reflect different interpretations of this software by seeking to understand whether this wireless mesh network technology represents a compromise solution to redefining the forces that constitute telecommunications infrastructure and its hold on the social bond. To do so, my dissertation expands on a particular ethnographic path which, “by the middle”, attempts to understand the ways in which the existence of a socio-technical system is established. I argue that the establishment of a socio-technical apparatus does not amount to pulling it out of thin air, but rather to make it become what it is. The findings reflect the successive trials and errors that go into this process of developing a sociotechnical and mediatic form that has yet to be recognized, while also shoring up the constitutive elements of a mediation process between the Commons and telecommunications infrastructure.

Sammanfattning  Denna studie har som mål att utforska hur digitalisering inom SFI på vuxenutbildning påverkat undervisning och lärande för lärare och elever. Den ämnar specifikt att undersöka vilken roll digitala tjänster spelar för att elever ska kunna utveckla digitala kompetenser och litteracitet inom SFI-lärande. Fallstudiestrategi med en kvalitativ-induktiv ansats har valts som metod för att samla in och analysera data.Sex respondenter som bestod av fyra lärare och två elever deltog i studien. Lärarna skickade skriftliga svar på mejlade frågor och elever intervjuades på telefon i semistrukturerade intervjuer. Även sekundärt material har använts i form av tidigare resultat om digital kompetens och litteracitet inom vuxenutbildning. Resultatet visar att digitala verktyg och tjänster används av både lärare och elever som stöd för att effektivisera lärandet. Det innebär att elever får olika sätt att träna på det svenska språket och kunna utveckla sin digitala kompetens och litteracitet. Slutsatserna visar att digitalisering inom SFI ger elever möjligheter att motverka utmaningar och skapa likvärdighet i lärande. Förslag på vidare studier i framtiden ska undersöka hur olika resurser kan integreras i SFI lärandet för att hjälpa elever utveckla digitala kunskaper och skapa likvärdighet samt minska digitala gapet mellan elever. / Abstract This study aims to explore how digitalization within SFI in adult education has affected teaching and learning for teachers and students. It specifically aims to examine the role of digital services in enabling students to develop digital competencies and literacy in SFI learning. A case study strategy with a qualitative-inductive approach has been chosen to collect and analyze data. Six respondents, which consisted of four teachers and two students took part in the study.  The teachers sent written answers to questions by email and the students were interviewed on phone in a semi-structured interview. Also, secondary data was collected by analyzing a number of articles within digital competences and literacy. The results show that digital tools and services are used by both teachers and students as support to make SFI learning effective. This means that the students get different ways to practice the Swedish language and be able to develop digital competencies and literacy. In conclusion, the study has shown that digitization within SFI gives students opportunities to develop digital skills and literacy. By using the value in the digital services, students have an opportunity to counteract challenges and create equality in learning. The study recommends more studies in the future should investigate how different resources can be integrated into SFI learning to help students develop digital skills and create equality and reduce the digital gap between students.

Vårt samhälle blir alltmer digitaliserat och för generationer födda innan internets intågande i hemmen har inte användandet av internet och sociala medier alltid varit en självklarhet. Därför undersöker denna studie hur sociala och personliga aspekter hos svenska personer över 70 år påverkar motivation och attityd i användandet av sociala medier, hur de upplever sin digitala kunskap, hur de upplever att de förhåller sig källkritiskt till information på sociala medier och om de sprider informationen vidare. Studien använde sig av teorier om digitala klyftor, mediekompetens, falsk information och källkritik och genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att sociala aspekter har stor betydelse för deltagarnas motivation och attityd i användandet av sociala medier och att deltagarna upplever brister i sin digitala kunskap, men att få ville vidareutveckla den. De flesta upplever att de tänker källkritiskt kring information som de anser är av viktigt och om den inte bedöms vara viktig kontrolleras den inte. Deltagarna i denna studie anser sig inte sprida information från sociala medier i någon större utsträckning. / Our society is becoming increasingly digital and for generations born before the Internet became an integrated part of peoples home the use of the internet and social media has not always been an obvious part of daily life. Therefore, this study examines how social and personal aspects affect motivation and attitude in the use of social media in Swedish people over the age of 70, how they experience their digital literacy, how source critical they experience themselves to be towards information on social media and whether they are spreading the information to others. The study used theories of digital divide, media literacy, misinformation and source criticism and was conducted through qualitative interviews. The results showed that social aspects are of great importance for the participants' motivation and attitude in the use of social media and that the participants experienced shortcomings in their digital literacy, but few wanted to further develop it. Most of them experience that they think critically about information that they consider to be important and if it is not deemed to be important, it is not checked. The participants in this study do not consider themselves disseminating information from social media to any great extent.

Целью работы является разработка методики, позволяющей оценить экономическую эффективность инвестиций в обучение сотрудников на этапе принятия решения о повышении уровня цифровой грамотности. Методика обоснования принятия решения об обучении сотрудников, позволяет оценить экономическую эффективность вложений в обучение сотрудников на этапе принятия решения о повышении уровня цифровой грамотности и основанная на взаимосвязи между уровнем цифровых компетенций сотрудников и их экономической эффективностью. / The aim of the work is to develop a methods that allows to evaluate the economic efficiency of investments in employee training at the stage of making a decision to increase the level of digital literacy. The methods for substantiating the decision to train employees makes it possible to evaluate the economic efficiency of investments in employee training at the stage of making a decision to increase the level of digital literacy and is based on the relationship between the level of digital competencies of employees and their economic efficiency.

No description available.

Dies ist ein kurzer Überblick über Python-Projekte abseits von Einsatzmöglichkeiten im Beruf.:1. Einleitung 2. Python unterrichten 3. Mit Python promovieren 4. Mit Python chatten lassen 4.1. Implementation 4.2. Literaturwissenschaftlicher Hintergrund 5. Mit Python leben 6. Mit Python basteln Literatur

The aim of this study was to investigate and describe the perceived digital literacy competencies of Unisa Open Distance Learning students in the Eastern Cape province of South Africa. The association between the socio-demographic variables of the students and their perceived digital literacy competencies was statistically tested. The study examined whether there is a statistically significant relationship between the independent variables: attitudes towards digital technology for academic purposes, usage of the Learner Management System and attendance at regional digital literacy workshops, and the dependent variable, perceived digital literacy competencies. A quantitative, non-experimental, cross-sectional survey design was adopted using a census sampling method. The study concluded that the majority of students have high self-perceived digital literacy competencies. Statistically significant positive relationships were found between attitude towards digital technology for educational purposes, usage of the Learner Management System and attendance at regional digital literacy workshops and perceived digital literacy competencies. / Educational Management and Leadership / M. Ed. (Education Management)

Il webcasting come strumento per la distribuzione di prodotti educational e la circolazione dei saperi. / The webcasting as a tool for the distribution of educational products and circulation of knowledge.