The relationship between earnings management and tax manipulation has been discussed in academia recently. We contribute to this discussion by using a list of tax evader companies, to test the relationship. The list was supplied by the Swedish Tax Agency and consists of public companies from the Swedish stock exchanges. Our findings show that tax evader companies are more prone to manage their earnings and that they do it by reporting small earnings. The effect of labelling the companies as tax manipulators does also not change the extent that they manipulate their earnings in the future. There is therefore no disciplinary effect from the tax evader fine on a manipulating company to behave more credible in the future. Out of our results the most unexpected was however that when we compare the NASDAQ companies with the ones listed on less liquid stock exchanges the NASDAQ ones were more pervasive in managing their earnings. This goes against our own hypothesis as well as previous literature and shows that investors have to be careful also when investing in premium markets.

<p>Earnings management could be motivated by either managerial opportunism or efficient contracting. To discriminate between these motivations, I use a measure of product market competition that analytical research predicts will discipline managers and better align their interests with those of shareholders. Thus, if earnings management reflects managerial opportunism, then an increase in competition will decrease earnings management; and if it reflects efficient contracting, then an increase in competition will increase earnings management. Consistent with earnings management indicating managerial opportunism, I show that an increase in competition decreases real earnings management in the form of overproduction to avoid reporting negative earnings or a negative change in earnings.</p> / Dissertation

Goodwill har sedan länge varit ett kontroversiellt ämne. Genom införandet av det nya internationella regelverket IFRS kom hanteringen av goodwill att förändras. Istället för att göra årliga nedskrivningar ska nu goodwillposten hos börsnoterade företag på minst årlig basis genomgå en nedskrivningsprövning, för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Detta har emellertid mottagit viss kritik, då det anses vara subjektiva bedömningar som ligger till grund. En följd av detta skulle således kunna vara att företag medvetet undviker nedskrivningar.  Kritik riktas även mot de höga goodwillposter som svenska företag redovisar. Trots den globala kris som världen har befunnit sig i sedan 2007 förefaller det som att goodwill hos svenska företag inte har påverkats i en negativ riktning. Detta kritiseras öppet av praktiserande ekonomer, samt strider mot tidigare forskning inom ämnet. Studier har funnit att makroekonomiska faktorer såsom lågkonjunktur bör leda till sänkta nivåer av goodwill, då en nedskrivning sannolikt bör vara aktuell.  För att kunna studera de fulla effekterna av en lågkonjunktur bör vidare, enligt forskning, en viss tidsfördröjning ha ägt rum. Detta åskådliggjorde ett forskningsgap över svensk ekonomi, och således något som denna uppsats ämnar fylla. Genom att studera årsredovisningar från 36 stycken svenska företag noterade på Large Cap-listan, granskades företagens andel goodwill av eget kapital. En jämförelse av goodwillposten innan lågkonjunkturen samt efter lågkonjunkturens början exekverades. För att kunna ta en eventuell effekt av en tidsfördröjning i beaktande, studerades goodwill år 2011. Ytterligare jämförelser utfördes för år 2010, 2009, 2008 och 2007 med året innan konjunkturförsämringen (som här representeras av år 2006). Detta för att undersöka om andelen goodwill i förhållande till eget kapitel minskade i ett tidigare skede av konjunkturförsämringen. Studiens resultat indikerar att de undersökta företagen inte uppvisar en lägre andel goodwill efter lågkonjunkturens början. Data visar att goodwillposten de facto var högre efter lågkonjunkturens början än innan. Detta strider mot tidigare forskning, samt är avvikande mot den trend som kan observeras i andra länder som exempelvis USA. Då även länder som USA tillämpar ett regelverk som anses vara ekvivalent med IFRS, är måhända subjektiva bedömningar av goodwillpostens värde otillräckligt för att förklara de höga goodwillposterna som förekommer i Sverige. En förklaring som eventuellt kan anses ligga bakom denna diskrepens av erhållna resultat för svenska företag och tidigare forskning om lågkonjunktur, är den svenska ekonomin. Begreppet tigerekonomi har använts för att beskriva den styrka och beständighet som har illustrerats i den svenska återhämtningen från finanskrisen.

In this dissertation, I investigate the impact of institutional investors on security prices and corporate policies, and offer a new perspective on the vital role that institutional investors play in the modern capital market. Specifically, on the impact on security price movements, I design a new measure of stock-level sentiment based on mutual fund publically disclosed portfolio information and provide a new dimension to better predict stock returns. A trading strategy based on the new sentiment metrics can generate an annualized alpha of 21.27%. The abnormal returns cannot be explained by the time-varying expected returns and transaction costs, and can be best explained by mutual fund overreactions. Hence, my findings can be interpreted as a new anomaly in a new era-when institutional investors are the marginal traders. On the impact on corporate policy side, I document two pieces of new empirical evidence on the importance of long-term institutional holdings: the entrenchment effect of long-term institutional holdings in the context of corporate financing decisions and the active monitoring role of long-term institutional investors in the context of international firms’ accounting qualities. Combined with previous studies which favour a long-term institutional investor, the evidence on the cost side of long-term holding I document here can serve as the first call for an optimal investment horizon for firms operating in the U.S. / Thesis (Ph.D, Management) -- Queen's University, 2012-04-11 22:22:17.627

No description available.

Using historical firm financial and insider trading information, this paper examines whether high-level insiders manipulate earnings ahead of their own 10b5-1 equity transactions. The empirical evidence suggests that high-level executives appear to manipulate earnings through real activities such as abnormal discretionary expenditures and abnormal cash flows from operations to influence equity prices ahead of their own transactions under Rule 10b5-1. Evidence also suggests that executives appear to be unlikely to engage in earnings management through highly scrutinized means such as accruals. An interpretation of these results is that high-level executives may be using 10b5-1 plans as an offensive tool to trade with the knowledge of inside information, which appears to be in direct opposition to the defensive mechanism that 10b5-1 plans are intended to represent.

No description available.

Earnings management är ett fenomen som enligt studier har ökat i omfattning under senare tid tack vare förändringar av redovisningsprinciper. Detta har gett företag möjligheten att med ökad subjektivitet bedöma värdet på sina tillgångar, vilket kan utnyttjas för att manipulera redovisning och justera resultat i önskad riktning. Den här studien syftar primärt till att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna earnings management och pressade resultat bland de noterade bolagen på Nasdaq OMX Stockholm, även kallad “Stockholmsbörsen”. Det sekundära syftet är att undersöka om detta eventuella samband är vanligare förekommande bland mindre företag samt om någon bransch är överrepresenterad. En kvantitativ metod har använts där data från bolagens årsredovisningar har hämtats och sedan granskats. Efter det har en analytisk generalisering gjorts av resultaten som visar på att företag i större utsträckning tenderar att bedriva earnings management under perioder där de upplever pressade resultat, i motsats till perioder där de upplever normala resultat. Studien visar också att detta inte är vanligare förekommande på någon speciell börslista eller inom någon specifik bransch, utan att företagen är representerade i likvärdig utsträckning. I studien visade det sig att ett vanligt verktyg för att bedriva earnings management är att göra stora engångsnedskrivningar av goodwill. Detta möjliggjordes år 2005 då IFRS 13 infördes i EU, vilket resulterade i att goodwillposten årligen nedskrivningsprövas istället för att som tidigare avskrivas planmässigt. En kritisk diskussion förs med slutsatsen att resultaten är delvis applicerbara på den studerade populationen och säger något om närliggande fall. Slutligen diskuteras studiens bidrag där konklusionen är att resultaten adderar till samt stärker tidigare forskning. / Earnings management is a phenomenon whose scope of usage has expanded in recent time due to changes in accounting principles, according to studies. These changes have given companies the possibility to use subjective judgment to a higher degree when valuing their assets. This can be utilized to manipulate accounts and tweak results in desired direction. The purpose of this study is primarily to investigate if there is a connection between the variables earnings management and pressured results among the listed companies on Nasdaq OMX Stockholm, also knowned as “Stockholmsbörsen”. The secondary purpose is to investigate if this possible connection is more common among smaller companies and if there is any industry that is overrepresented. A quantitative method has been used where data has been collected from the companies’ websites and later reviewed. An analytic generalization has then been applied on the results that show that companies tend to engage in earnings management in greater magnitude when they are experiencing times with pressured results, in contrary to when they experience times with normal results. The study also shows that it’s not more commonly practiced on any particular stock market list or in some particular industry. The companies are rather equivalently represented along the scope of industries and stock market lists. The study shows that a common tool to engage in earnings management is to make big one time impairments of goodwill. This was made possible 2005 when IFRS 13 was implemented in the EU, which resulted in that the goodwill account where to be impairment tested every year instead of the former principle that used linear depreciation. A critical discussion is held with the conclusion that the results of the study are partly applicable on the studied population and says something about nearby cases. Finally there is a discussion about the contribution of the study with the conclusion that the findings adds something to and strengthens past findings.

Inledning: Enligt IAS 19 ska diskonteringsräntan för bestämmande av pensionsskulden bestämmas utifrån räntan på företagsobligationer. Om det saknas en fungerande marknad för företagsobligationer ska räntan på statsobligationer användas. Efter finanskrisen år 2008 ökade räntespreaden mellan dessa två räntor och det uppstod ett problem för länder utan en fungerande marknad för företagsobligationer, däribland Sverige. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsbolags diskonteringsräntenivå har påverkats av finanskrisen år 2008. Samt vad detta har för konsekvenser på boalgens finansiella rapporter och dess annvändare. Metod: Undersökningen studerar korrelationen som sambandsmått för att mäta hur diskonteringsräntan förhåller sig till soliditeten i svenska börsbolag som redovisar förmånsbestämda pensionsplaner. Referensram: Denna del av undersökningen består av en genomgång av relevanta delar av regelverket (IFRS) samt centrala redovisningsbegrepp och principer. Teori: Teorin består av teoretiska resonemang kring accounting choice, accounting disclosure och earnings management. Resultat &amp; analys: Undersökningens resultat visar att det finns en svag korrelation mellan och diskonteringsränta hos svenska börsbolag med förmånsbestämda pensionsplaner. Dessutom visar resultatet att svenska börsbolag inte längre har en diskonteringsränta i nivå med statsobligationsräntan. Diskussion: Diskussion förs kring hur svenska bolag förhållit sig till regelverket och redovisningsprinciper vid beräkning av sina pensionsskulder samt hur detta har påverkat intressenterna av den finansiella rapporten. Slutsats: Utifrån funna resultat kan slutsats dras att efter finanskrisen har bolag med en låg soliditet valt en högre diskonteringsränta. Dessutom visar resultatet att spreaden har ökat mellan statsobligationsräntan och svenska börsbolags diskonteringsränta.

本研究旨在探討資訊揭露程度與盈餘管理間是否存有一反向關係，資訊揭露程度較高的公司是否就代表其盈餘管理程度較低。以92年上市資訊電子業為研究對象，實證結果如下： 1.在其他條件不變下，公司資訊揭露程度與盈餘管理兩者呈顯著的負相關，亦即當管理當局盈餘管理程度越高時，可能為保持其進行盈餘管理之彈性，公司資訊揭露程度會越低。 2.然而進一步加入公司目前表現的優劣加以分析，發現此一負向關係僅限於好消息年度獲得實證上的支持；於壞消息年度，揭露程度與盈餘管理間之關係則並不顯著。 3.從時效性的角度觀察發現：揭露程度低的公司，其盈餘反應好消息的時效性雖優於揭露程度高的公司，但兩者並無顯著的不同。揭露程度高的公司其盈餘反應壞消息的時效性則顯著高於揭露程度低的公司。 4.盈餘反應壞消息較好消息及時之關係僅限於資訊揭露程度較高的公司會成立；揭露程度較低的公司，此關係則並不成立。