<p>This essay investigates the results of participation by teenage girls in feminist groups, the so called girl groups. These groups are descendants of the awareness-raising groups of the 1970’s feminist movement. The essay assumes the relevance of theories of heteronormativity and performativity, as well as theories surrounding two different ways to organize girl groups. It is done either through the Pippi-feminism, named after strong independent book character Pippi Longstocking, or through the collective empowerment feminism. The aim of this essay is to examine the outcome of these groups – that is, what previous participants remember and have taken to heart of what was discussed at the girl groups. Through using interviewing methods influenced by the methodology of feminist oral history, memories and experiences by these former participants concerning their involvement with the girl groups have been recorded. The informants give mostly positive accounts of their time in the girl group, emphasizing the importance of the discussions which the group brought up concerning feminism and sexuality. Another important aspect of the group was the role playing, which allowed the girls to explore new performative utterances. One important conclusion is that considering the effectiveness and importance of these girl groups, there is a need to find ways to organize similar groups for boys, so that the responsibility for a gender equal society is distributed equally between the sexes. This essay investigates the results of participation by teenage girls in feminist groups, the so called girl groups. These groups are descendants of the awareness-raising groups of the 1970’s feminist movement. The essay assumes the relevance of theories of heteronormativity and performativity, as well as theories surrounding two different ways to organize girl groups. It is done either through the Pippi-feminism, named after strong independent book character Pippi Longstocking, or through the collective empowerment feminism. The aim of this essay is to examine the outcome of these groups – that is, what previous participants remember and have taken to heart of what was discussed at the girl groups. Through using interviewing methods influenced by the methodology of feminist oral history, memories and experiences by these former participants concerning their involvement with the girl groups have been recorded. The informants give mostly positive accounts of their time in the girl group, emphasizing the importance of the discussions which the group brought up concerning feminism and sexuality. Another important aspect of the group was the role playing, which allowed the girls to explore new performative utterances. One important conclusion is that considering the effectiveness and importance of these girl groups, there is a need to find ways to organize similar groups for boys, so that the responsibility for a gender equal society is distributed equally between the sexes.</p>

<p>Omfattande forskning har gjorts på hur genus framställs i medier. Undersökningarna som har genomförts har fokuserat på hur genusframställningen ser ut i bland annat nyhetsmedier och livsstilsmagasin. Genusforskning på medietexter har visat klara skillnader i hur män och kvinnor framställs i text och bild.</p><p>Denna uppsats berör ett hittills outforskat område, popjournalistik. Vi undersöker hur genus framställs av manliga och kvinnliga artister, om det förekommer stereotyper och hur dessa i sådana fall ser ut. Vår tes är att det förekommer klara stereotyper. Vi undersöker även hur artisterna framställs i bilder och om det finns några skillnader beroende på genustillhörighet. Våra analyser baseras på material från poptidskriften Sonic Magazine, som är en av Sveriges största tidskrifter på det här området.</p><p>Den teoretiska ramen för denna uppsats utgår från identitet, stereotyper och representation. För att kunna urskilja tendenser i hur framställningen av manliga och kvinnliga artister ser ut, utgår vi från ovannämnd teori.</p><p>Som metod har vi använt oss av kvalitativa analyser. Vi har hämtat inspiration från den retoriska textanalysen och den semiotiska bildanalysen. Vårt material utgår från de senaste fem numren av Sonic Magazine som fanns att tillgå. Vi koncentrerar vår analys på fyra manliga och fyra kvinnliga personporträtt.</p><p>Med utgångspunkt i vår teoretiska ram har vi kommit fram till att det förekommer stereotypiska skildringar av både manliga och kvinnliga artister, i texterna till personporträtten. I personporträtten om de manliga artisterna är stereotypen ”konstnärssjälen” ofta förekommande. Vår tes är således stärkt. Dock är dessa stereotyper snarare kopplade till artisternas yrkesroll framför deras genustillhörighet. Vad gäller framställningen av manliga och kvinnliga artister i bilder ser vi en tendens att de kvinnliga artisterna skildras på ett sätt som är mer kopplat till deras genustillhörighet än de manliga artisterna.</p>

<p>Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet.</p><p>Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad.</p><p>Olika teorier tillämpas utifrån en problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet. Den vanligaste strategin är att fysiskt förflytta sig från platsen oavsett vem som stör vem. En ”internaliserad vuxenblick” och hot om våld, påverkar även barnens rörelsefrihet. En intressant aspekt som helt förbisetts i vuxenorienterade samhällsdebatter med utgångsläget att barn stör vuxna, visar utifrån empirin hur vuxna således även stör barn i det offentliga rummet.</p>

<p>In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender. The law that focuses on transgendered persons formulates a new, three gender discourse. The inclusion of the group transgendered persons in the law results in a creative interdiscoursivity and forces the commission to redefine the binary categories of men and women.</p>

<p> </p><p>Taboo language is a broad definition, and researchers have defined it in various categories. Using taboo language, to a great extent, is widely considered as offensive and inappropriate, as well as a specialty of men rather than women. Men and women are often said to use taboo language differently. This study aims to analyze the use of taboo language in conversations of women’s, men’s and mixed-gender talk in some episodes from the American TV series <em>Sex and the City</em>. The study will examine the differences and similarities of using taboo language in male and female speech in terms of gender differences, and conversational strategies in general. <strong> </strong></p><p> </p>

<p>This essay is a qualitative study about Swedish fire-fighters´ ideas of women and people from other ethnic backgrounds than Swedish. The problem in focus is why there are difficulties for those groups of people to be employed in the Swedish fire service. Can there be ideas of these groups which are not favourable for them? And if this is the case, can those ideas be explained by gender theory about construction of masculinity? The purpose is to investigate whether the absence of women and people from other ethnic backgrounds can be explained by the fire-fighters´ ideas of those groups. The study consisted of a one day observation and four one hour long interviews with fire-fighters from different positions within the Swedish fire service. Analysis has shown that there are ideas of women and people from other ethnic backgrounds which can make it harder for those groups to be employed in this organization. Ideas of women are for example that women have both weaker physical and mental conditions and that this can cause problems in serious rescue operations. Ideas of people from other ethnic backgrounds than Swedish are for example that those have a different view of the Swedish fire service and that this view can be hard to match with the Swedish one.</p>

<p>sammanfattning:</p><p>Syftet är att redogöra för hur flickor inom tekniska utbildningar upplever att de blir</p><p>behandlade och bemötta av sina klasskamrater och andra de träffar inom skolans värld.</p><p>Att belysa hur skolsituationen upplevs utifrån jämställdhetsperspektivet är en av aspekterna.</p><p>Ett intressant resultat som framkommit är att tjejerna inte verkar uppleva sig så illa</p><p>behandlade som man tydligt får indikationer om att de i själva verket är, eller är det så att de</p><p>är så vana att ta hänsyn till manligheten att man finner det naturligt att bli behandlad på detta</p><p>sätt. Om man kunde få svar på om det finns något som inte gjorts för att underlätta för tjejer i</p><p>mansdominerade utbildningar.</p> / <p>The purpose is to give an account of how girls within technical education feel they are being</p><p>treated and met by their mail classmates and other people they meet within the world of</p><p>school in mail dominated educations. To illustrate how the school situation is experienced. An</p><p>interesting resolute is that the girls don’t seem to expires that they are treated</p><p>as bad as you can get indication about, or are they just so used to take so much consideration</p><p>to the mails that they think that it is a normal situation. If you could get an answer on if there</p><p>is anything more to do fore the girls to make their way in school easier on the mail dominated</p><p>programs.</p>

<p>Uppsatsen handlar om maskulinitetsbildning hos gymnasiepojkar i Sverige. Mitt syfte var att ta reda på vad maskulinitet kan vara och hur det uttrycks i skolan hos en grupp gymnasiepojkar. För att göra detta ville jag beskriva och analysera hur pojkarna i en gymnasieklass diskuterade begreppen manlighet, kvinnlighet, vänskap och kärlek och hur de agerade i skolan inom dessa teman. Jag ville även se om det i dessa sammanhang fanns en hegemonisk maskulinitet i pojkgruppen och vilka uttryck den i så fall tog sig i pojkarnas relation till varandra. Som sista forskningsfråga ville jag ta reda på om andra maskuliniteter än den hegemoniska visade sig, och om så var fallet, hur gruppen hanterade dessa. Jag använde mig av en poststrukturalistisk teori av Robert Connell som beskriver maskulinitet som en social konstruktion i en diskurs där olika maskuliniteter rangordnas och definieras av en hegemonisk maskulinitet. För att kunna observera maskulinitetsbildningen hos gymnasiepojkar använde jag en kvalitativ metod med deltagande observationer och intervjuer. Materialet analyserade jag med hjälp av Nigel Edleys diskursanalysapparat som innefattar nyckelbegreppen tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman och subjektens position. Resultatet visade att pojkarna uttrycker två olika tolkningsrepertoarer där den ena innebar en medveten och uttalad vilja att ifrågasätta och bryta mot traditionella heteronormativa mönster. Den andra tolkningsrepertoaren visade en mer traditionell heterosexuell könsroll med manlig överordning och en tydlig dikotomi mellan könen. Inom denna repertoar visade sig en hierarki med olika positioner där en pojkes brott mot den manliga normen genom att bete sig som en tjej medförde den lägsta positionen. Repertoaren hade en hegemonisk position då den kunde definiera och positionera andra subjekt. De två maskuliniteterna var tätt sammanflätade och även om vissa pojkar var mer benägna åt endera hållet så visade samtliga pojkar prov på båda.</p>

Beginning in the late 1970s and early 1980s the expansion of neo-liberal development policies that focused on the liberalization of markets and the creation of export-oriented economies produced large disparities of inequality throughout many countries resulting in a massive increase massive increase in the number of people from Southeast Asia and South American immigrating to Japan. During this period there was a sharp increase of female migrants causing a feminization of international migration drawing into care-based sectors involving work in the entertainment industry and increasingly nursing and elderly care. / The changing demographics of Japan's aging population and declining birth rate have led to public discussion and debate about the future of the country. Over the past twenty years civil society has grown in strength and number with numerous nongovernmental organizations advocating and supporting immigrants and migrants in Japan. This thesis is a multi-level analysis of the impact of migration in Japan. Based on in depth ethnographic field work conducted during the summer of 2010 this thesis also provides a close examination of twelve nongovernmental organizations supporting migrants in the Kanto and Kansai regions and focuses in depth on three case studies. This research shows that Japanese society is directly impacted by the work of these organizations. They organizations not only support migrants in their most vulnerable moments but they also work to promote and educate Japanese society about the positive possibilities of a multicultural co-existence.

Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att inkludera båda könen i undervisningen. Texten i läromedlet uppvisar stor variation i arbetssätt och anpassning till läsaren. Den exkluderar inte något perspektiv utan ger en jämställd bild av vad teknik innebär.