Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man talar om sexualitet på ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas där verkar i förhållande till kön och sexuell läggning. Undersökningens metod är kvalitativ och grundar sig på intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar. Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrådgivning och i uppsatsen diskuteras hur de präglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör ansträngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrågasätta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsägelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förändra sexualitetsnormer så riskerar de att reproducera dem.

Min studie om bemötande sett ur genusperspektiv i undervisningen har som syfte att undersöka hur eleverna känner och uppfattar sin situation ur detta perspektiv. Jag kommer även att tolka elevernas bemötande mot de olika könen. Undersökningen består av strukturerade och ostrukturerade observationer, samtal och elevenkäter. Jag belyser genusbegreppet och redogör för vad tidigare forskare och författare har skrivit om ämnet. Mycket kortfattat visar mitt resultat att flickor och pojkar bemöts på olika sätt i skolan. Det är samtidigt mycket möjligt att bemötandet mot pojkar och flickor vid olika situationer blir olika på grund av omedvetenhet hos pedagogerna.

Arbetet med textilier går som en röd tråd genom kvinnors historia, och den textila kunskapen ingår i kvinnlig tradition och kvinnlig kultur.Vadstena med omnejd har under århundraden varit centrum för knyppling. Här knypplade man inte bara för husbehov, utan försäljning av knypplade alster utgjorde ofta ett viktigt bidrag till hushållet. Knyppling och knypplad spets kan främst förknippas med tre områden. Här återfinns själva knypplingen och knypplerskorna, försäljningen via förläggare och spetsgångare, och till sist de som köpte alstren. Knyppling har både en kulturell och social historia. Det finns mycket litet dokumenterat kring de kvinnor som producerade knypplade spetsar. I de flesta böcker om knyppling är knypplerskorna i stort sätt anonyma, och de flesta källor tiger still om den stora gruppen av knypplande kvinnor. Med tanke på den betydelse som knyppling haft för Vadstena med omnejd så är det något av en paradox att de människor som varit sysselsatta med hantverket i stort sätt är okända för oss. Mycket kvinnoarbete har utförts i hemmen och därmed fått en stämpel av anonymitet, och därför har kvinnornas liv och levnadsöden inte dokumenterats. I uppsatsen belyses frågor om klasstillhörighet för knypplerskor, spetsgångare och förläggare och vilka relationer som fanns mellan grupperna. Vilken betydelse arbetet med textilt arbete haft socialt, kulturellt och ekonomiskt belyses även , liksom hur man från feministiskt håll sett på kvinnor och textilt arbete

This essay is a qualitative study about Swedish fire-fighters´ ideas of women and people from other ethnic backgrounds than Swedish. The problem in focus is why there are difficulties for those groups of people to be employed in the Swedish fire service. Can there be ideas of these groups which are not favourable for them? And if this is the case, can those ideas be explained by gender theory about construction of masculinity? The purpose is to investigate whether the absence of women and people from other ethnic backgrounds can be explained by the fire-fighters´ ideas of those groups. The study consisted of a one day observation and four one hour long interviews with fire-fighters from different positions within the Swedish fire service. Analysis has shown that there are ideas of women and people from other ethnic backgrounds which can make it harder for those groups to be employed in this organization. Ideas of women are for example that women have both weaker physical and mental conditions and that this can cause problems in serious rescue operations. Ideas of people from other ethnic backgrounds than Swedish are for example that those have a different view of the Swedish fire service and that this view can be hard to match with the Swedish one.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur det är att vara kvinna och äga och driva ett företag som har flera anställda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anställda då jag tidigare inte funnit någon forskning på det området samt för att de flesta kvinnliga företagare är soloföretagare, vilket betyder att de inte har några anställda och företaget räknas som levebrödsföretag. För att få fram den kunskap som jag eftersträvade har jag använt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer då jag samlade in mitt empiriska material. Då jag sedan analyserade detta material har jag använt mig av de analysmetoder som används inom grundad teori och narrativanalys. Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar då efterfrågan växer.Kvinnliga företagare har också tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan även hindra att företaget växer.

Abstract The purpose of this study is to investigate how seven homosexual men in the age between 18 and 26 years experience openness with their sexuality in Stockholm. We wish to investigate how these men experience and handle their everyday life in a community characterized by a heteronormative foundation. We will focus on how they handle their openness in an urban environment and if they experience any limitations dependent on the situation or surroundings they live in, and also how they handle these situations. The study is hermeneutically inspired where seven life story interviews are analyzed within the theoretical frameworks provided by Connell, Goffman, Foucault and Queer theory. The results show that the respondents’ openness varies depending on a variety of factors where surroundings, situations and previous experiences are influential. In those cases where the openness was limited there appeared to be several different strategies to use. Furthermore feelings of many times being excluded and belonging to a different part of society were clear. These feelings have proven to be constantly present in the minds of the respondents. It is also clear that there is strength and solidarity to be found within their own group.

sammanfattning: Syftet är att redogöra för hur flickor inom tekniska utbildningar upplever att de blir behandlade och bemötta av sina klasskamrater och andra de träffar inom skolans värld. Att belysa hur skolsituationen upplevs utifrån jämställdhetsperspektivet är en av aspekterna. Ett intressant resultat som framkommit är att tjejerna inte verkar uppleva sig så illa behandlade som man tydligt får indikationer om att de i själva verket är, eller är det så att de är så vana att ta hänsyn till manligheten att man finner det naturligt att bli behandlad på detta sätt. Om man kunde få svar på om det finns något som inte gjorts för att underlätta för tjejer i mansdominerade utbildningar. / The purpose is to give an account of how girls within technical education feel they are being treated and met by their mail classmates and other people they meet within the world of school in mail dominated educations. To illustrate how the school situation is experienced. An interesting resolute is that the girls don’t seem to expires that they are treated as bad as you can get indication about, or are they just so used to take so much consideration to the mails that they think that it is a normal situation. If you could get an answer on if there is anything more to do fore the girls to make their way in school easier on the mail dominated programs.

Uppsatsen utgår från syftet att ringa in diskurser kring mens, och att utifrån poststrukturalistisk diskursteori granska hur dessa kan ses som performativt könande av den menstruerande kroppen. Mensdiskurser ska förstås som tal om samt praktik kring mens. Dessa diskurser har jag försökt fånga genom att analysera vad som här kallar mensrådgivningslitteratur. Därutöver har fyra unga tjejer som fått mens intervjuats om hur de förhåller sig till och talar om menstruation och (sitt) menstruerande. Utifrån tre teman har därefter poststrukturalistiska teorier om diskursivt könande praktiker applicerats. Dessa har huvudsakligen hämtats från Bronwyn Davies (2003) resonemang om könade kroppar, samt barn som medkönande agenter. De teman som återkommer är ”Mens som utvecklingsberättelse”, ”Mens som förenande av kvinnor och uteslutande av män”, samt ”Att vara sist”.

Bilden av ”manligt” och ”kvinnligt” har i skräck- och action-filmer/TV-serier länge varit väldigt stereotyp. Kvinnan har ofta spelat rollen som den utsatta, den svaga, det som kallas ”Damsel in distress” i karaktärsbeskrivningar. Mannen har å sin sida varit den mer eller mindre felfria hjälten, som alltid vet råd. Under 1990-talet och 2000-talet började bilden ändras inom den genren. Starka kvinnor dök upp i form av karaktärer och filmer som Lara Croft och Resident Evil. TV-serien Buffy – the Vampire Slayer, som sändes mellan 1997 och 2003, var också en del i detta, främst genom att låta huvudrollen spelas av en ung blond kvinna, som i regel annars snabbt hade fått falla offer för mördaren/monstret. Det jag är intresserad av att undersöka i min uppsats är hur de manliga karaktärerna påverkas och utvecklas i en TV-serie som domineras av starka kvinnliga karaktärer. Vad får de representera för ideal för sin publik? Reduceras mannen här till en liknande stereotyp roll som kvinnan tidigare gjorde inom samma genre?

Människor ser på varandra i form av man eller kvinna, något som medför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskare omnämner en maktobalans där mannen ses som norm. Forskning kan betraktas som ett maktmedel där det råder en obalans mellan könen och där det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte får samma möjlighet till karriärutveckling. Syftet med föreliggande studie var att undersöka karriärhinder kvinnor upplevt under sin forskartid. Urvalet består av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionen vilka inte har en tjänst inom akademin innehållande forskning. Sex kvinnor intervjuades och data analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att kvinnor upplever otydliga karriärvägar samt ansenlig konkurrens. En stor tidspress upplevs i jakten på meriter samt att den mansdominerade miljön motarbetar kvinnlig medverkan. Slutligen påtalas valet mellan forskarkarriär och familj vilket kan hänföras till maktobalansen mellan könen och de könsstrukturer som råder i den samhälliga kontexten.