Denna studies syfte är att undersöka på vilket sätt genus framställs i böcker för barn i förskoleåldern. Det som genomsyrar arbetets syfte är om böcker för barn i förskoleåldern är stereotypa eller inte. I studien har åtta barnböcker undersökts och analyserats utifrån genus. Dessutom har undersökts, genom intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare, hur medvetna pedagoger är om genus i barnböcker. Detta är en kvalitativ studie, det vill säga en småskalig studie. I studien har framkommit att tidigare forskning i ämnet menar att barnböcker är stereotypa i sitt innehåll. Författarna till denna studie har kommit fram till liknande resultat, att de allra flesta barnböcker framställer stereotypa bilder av flickor och pojkar, men menar att författare till barnböcker även försöker förmedla en utmanande bild ur genussynpunkt. I studien har genom intervjuer med förskollärare framkommit att förskollärare i dagens förskola anser sig sakna kunskaper om genus samt ha få kunskaper om vad barnböcker förmedlar om genus.

Varför köper vi idag skandaler? Och varför är det främst den kända kvinnan som attribueras med skandal? Konkurrensen medier emellan ökar konstant enligt medieforskare. Givetvis väcker skandaler uppmärksamhet, vilket handlar om våra tankar och känslor, som dessutom handlar om medias närmanden oss. Detta kan även ha att göra med synen på den exponerade kvinnokroppen. Ena sidan väcker detta mannens sexuella lust och andra sidan väcker det negativ uppmärksamhet. Det blir skandal. Media ger budskap om hur kvinnan ska vara respektabel, och inte bete sig vulgärt. Det är genom artisterna budskapet ges. I de undersökta tidskrifterna Hänt bild 2007 och Bildjournalen 1956-57 granskas ur ett genusperspektiv hur kända kvinnor framställs i förhållande till kropp, beteende, kärleksförhållande och karriär. På 1950-talet beskrivs artister främst som respektabla, 2007 har egenskaperna ersatts till vulgaritet. Kvinnokroppen exponeras mer och används med ord som sex, bröst och underliv. Hur kommer det sig? Kan man hitta kopplingar till 1950-talets skildringar av kända kvinnor, då vulgära egenskaper betraktas mindre vulgärt i förhållande till 2007. Vad är likheten och skillnaden i hur kända kvinnor konstrueras i de utvalda tidskrifterna?..

Omfattande forskning har gjorts på hur genus framställs i medier. Undersökningarna som har genomförts har fokuserat på hur genusframställningen ser ut i bland annat nyhetsmedier och livsstilsmagasin. Genusforskning på medietexter har visat klara skillnader i hur män och kvinnor framställs i text och bild. Denna uppsats berör ett hittills outforskat område, popjournalistik. Vi undersöker hur genus framställs av manliga och kvinnliga artister, om det förekommer stereotyper och hur dessa i sådana fall ser ut. Vår tes är att det förekommer klara stereotyper. Vi undersöker även hur artisterna framställs i bilder och om det finns några skillnader beroende på genustillhörighet. Våra analyser baseras på material från poptidskriften Sonic Magazine, som är en av Sveriges största tidskrifter på det här området. Den teoretiska ramen för denna uppsats utgår från identitet, stereotyper och representation. För att kunna urskilja tendenser i hur framställningen av manliga och kvinnliga artister ser ut, utgår vi från ovannämnd teori. Som metod har vi använt oss av kvalitativa analyser. Vi har hämtat inspiration från den retoriska textanalysen och den semiotiska bildanalysen. Vårt material utgår från de senaste fem numren av Sonic Magazine som fanns att tillgå. Vi koncentrerar vår analys på fyra manliga och fyra kvinnliga personporträtt. Med utgångspunkt i vår teoretiska ram har vi kommit fram till att det förekommer stereotypiska skildringar av både manliga och kvinnliga artister, i texterna till personporträtten. I personporträtten om de manliga artisterna är stereotypen ”konstnärssjälen” ofta förekommande. Vår tes är således stärkt. Dock är dessa stereotyper snarare kopplade till artisternas yrkesroll framför deras genustillhörighet. Vad gäller framställningen av manliga och kvinnliga artister i bilder ser vi en tendens att de kvinnliga artisterna skildras på ett sätt som är mer kopplat till deras genustillhörighet än de manliga artisterna.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet. Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad. Olika teorier tillämpas utifrån en problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet. Den vanligaste strategin är att fysiskt förflytta sig från platsen oavsett vem som stör vem. En ”internaliserad vuxenblick” och hot om våld, påverkar även barnens rörelsefrihet. En intressant aspekt som helt förbisetts i vuxenorienterade samhällsdebatter med utgångsläget att barn stör vuxna, visar utifrån empirin hur vuxna således även stör barn i det offentliga rummet.

Vonnegut envisions a plutocratic America where the aforementioned periphery has been made obsolete, where a corporate oligarchy supersedes the presidency in authority. An example of this structure is the absent father of the main character Paul Proteus, George Proteus, who was before his death the National Industrial, Commercial, Communications, Foodstuffs and Resources Director, a position which might have been below the presidency at that time , but the scales have tilted towards total domination by those who fuel the economy, i.e. the corporations. The ‘unenlightened’ Shah, spiritual leader of Bratpuhr who is visiting America to learn about the great American society, shakes his head and calls it “Communism” (21), which it is, with the exception that there is no Communist Party. In its place is the oligarchy of the corporations which the government allows to prevent inefficiency. I argue that the hegemonic masculinity, or the masculinity of the patriarchy, provides both motivation and justification for the men who are constructing the totalitarian state of Player Piano. I will furthermore look at the effects, on both society and the individual, of a hegemonic masculinity.

The aim of this study is to investigate the role of female empowerment and NGOs in HIV-prevention. A case study from Babati, northern Tanzania, is presented as part of my investigation and will affiliate theory with reality. Further the study is based on feminist and postcolonial theory as well as gender perspectives on HIV and AIDS. A persons gender determines how vulnerable that person is to HIV and related consequences; I will claim that HIV and AIDS threaten women to a greater extent then men and that women’s abilities to empowerment are negatively affected as well. I will also claim that female empowerment is a necessary mean to prevent HIV and that this involves a more profound change than solely equal distribution of resources. My study will show how female subordination permeates all societal structures and how this is perceived by NGOs and others in Babati when addressing the HIV- pandemic and its effect on women. I will describe the grass-root actions taken by the NGOs to deal with this and what obstacles they encounter.

Uppsatsens syfte är att undersöka jämställdhet som en samtida svensk diskursordning, med fokus på konflikter mellan olika diskurser inom den. Metoden består av diskursanalys av material från tre fokusgrupper med kvinnor som har erfarenhet av jämställdhetsarbete inom partipolitiken, högskolan och näringslivet. Utgångspunkten är att diskurser är betydelsebärande system som är relativt stabila över tid, som skapas genom kampen mellan olika aktörer med intressen i diskursernas utformning. Utifrån tidigare forskning framstår två aktörer vara särskilt relevanta: välfärdsstaten och kvinnorörelsen. Analysen av materialet visar att två diskurser kan urskiljas, som delvis kan relateras till dessa aktörer. Dessa kan kallas konfliktdiskursen och konsensusdiskursen. Resultaten visar att jämställdhetsarbetarna kombinerar de två. Deras engagemang i feministiska frågor kan tolkas i termer av konfliktdiskursen medan deras arbete ramas in av konsensusdiskursen. De använder den sistnämnda som en strategisk resurs i jämställdhetsarbetet, och flyttar samtidigt fram positionerna för konfliktdiskursen genom sitt arbete. Därmed uppstår frågan om institutionaliserad jämställdhet skapar en tredje aktör, jämställdhetsarbetarna, som påverkar diskursordningen jämställdhet.

The spreading of HIV/AIDS has a gendered dimension. In this essay I focus on the gender roles that create different spheres for the sexes and how they are connected to the spreading of HIV/AIDS. The construction of masculinity hinders the HIV preventing efforts due to the social demands of having several partners and the dislike of using condoms. Sometimes it also results in gender-based violence. The female gender role narrows the possibilities for women to protect themselves. The women are struck harder by the disease because they are in a disadvantageous position in society where they have few means of economic independence and no control over their own bodies in their sexual relationships. The key is to change the gendered domain and the attitudes toward both men and women.

This study, entitled A constant balance – Gender equality work in an organisation dominated by women and an organisation dominated by men focuses on attitudes towards gender equality issues in two organisations – one that is dominated by women and one that is dominated by men. The study is based on the Doing gender theory, which primarily means that gender is something people do, it is constantly changing and it depends on the surrounding context. The organisations in the study are both working with gender equality issues, but the attitudes towards gender equality work are ambiguous. The primary gender equality issue in both organisations is to increase the number of employees of the non-dominant gender. The gender equality work in both organisations is formally supported but it is also being met with informal resistance. The informants say that it is the older men in the organisations that are the strongest opponents of gender equality work. The common attitudes is said to be “it is good as it is”. The Equal Opportunities Act (sw: Jämställdhetslagen) is said to be very important in the legitimisation of the gender equality work. All informants say that it is good that such an Act exists. The main view of men and women is based on complementary thinking. Women are supposed to be empathetic, attentive and caring while men are said to be action-geared, technical and physically strong. To work with gender equality can be seen as a constant balance act. The issue has to be raised to accomplish change but at the same time it is important not to push too hard, it can lead to backlashes. / Föreliggande intervjustudie behandlar attityder gentemot jämställdhet och jämställdhetsarbete i en organisation som domineras av kvinnor och en som domineras av män. Studien utgår teoretiskt från Doing gender-perspektivet, där betoningen ligger på att kön är något som görs och är beroende av den omgivande kontexten. Båda organisationerna arbetar med jämställdhet men attityderna till jämställdhetsarbetet är tvetydiga inom båda organisationerna. Den centrala frågan i organisationernas jämställdhetsarbete är att öka antalet individer av det underrepresenterade könet. Jämställdhetsarbetet möts av ett formellt stöd men även ett informellt motstånd. Detta beskrivs komma främst från de äldre männen i 50-/60-årsåldern. Den allmänna attityden sades annars vara att ”vi har det väl bra som vi har det”. Jämställdhetslagen beskrivs vara väldigt betydelsefull för att legitimera jämställdhetsarbetet. Samtliga informanter är positiva till att lagen finns. Synen på kvinnor och män präglas av ett komplementärt tänkande. Kvinnor förväntas vara empatiska, lyhörda och omvårdande medan männen ses som handlingsinriktade, tekniskt kunniga och fysiskt starka. Att arbeta med jämställdhet kan ses som en ständig balansgång. Frågan måste uppmärksammas för att förändring ska ske men samtidigt får man inte trycka på för hårt. Det kan leda till bakslag.

Abstract A Vindication of the Rights of Woman was written by Mary Wollstonecraft. It was published in 1792 and as the titel reveals it dicusses what kind of rights women ought to have. Several authors, who have argued that women should not have the same rights as men, are mentioned in the book. One of them is Rousseau. His thoughts about different education for girls and boys are shown in Émile. Whereas Wollstonecraft and Rousseaus ideas about the meaning of gender fell apart, the discussion about gender and how it affects us is still a popular subject in 2006. The aim of this essay was to see what kind of attitude teachers from a school, located in the south of Stockholm, had towards gender and gender roles. The teaching-plan brings up the subject by saying that it is important to encourage the students to not reastrain themselves because of which gender they have. However, the literature that has been used in this essay shows that boys and girls get treated differently, because of their gender. The method that was used is interviews with the teachers, which became twelve interviews with twelve teachers. The result shows that the teachers had different attitudes towards the subject. While a few of them seemed very interested of the subject, most of them were not working activley to fulfil what is said in the teaching-plan. Many of the teachers were aware of how they themselves made a clear difference between boys and girls. The girls are seen as more fragile than the boys who get a rougher treatment. Three of the teachers showed a lot of excitement during the interview and they worked a lot with gender issues, trying their best to not treat the students differently on the basis of gender. However, almost all of the interviewed theachers wanted to work more with the subject. One of the obstacles that was mentioned was not knowing how to proceed. They requested more material, such as exercises they could do in the classroom and among the other teachers. Another obstacle seemed to be the management, who had shown very little interest in the subject. Keywords: genus, könsroller, inställning, lärare, elever, könstillhörighet.