<p>Syftet med denna studie är att knyta an till Högskolan i Gävles riktlinjer för ett examensarbete, undersöka betydelsen av visualisering på en arbetsplats samt kartlägga en pedagogs uppfattningar av dennes tankar med hjälp av datorprogrammet Complador. Någon tidigare forskning har inte funnits inom detta område, vilket gjorde att ett intresse väcktes hos författarna. Studien bygger på litteraturstudier samt intervjuer. För att få svar på visualiseringens betydelse valdes intervjuer med en rektor samt tre pedagoger, kartläggning av en pedagogs uppfattningar gjordes via Complador vilket ledde till resultatet i denna studie. Intervjuerna visar på att visualisering har en stor betydelse både för pedagogerna själva samt deras dagliga arbete, både som kollega och klasslärare. Kartläggningen fick pedagogen att se och reflektera över dennes uppfattningar vilket gjorde att denne ställde sig positiv till Complador.</p>

<p>The main purpose of this study is to view the aims of the local authority of Botkyrka for their prehistoric village, and to compare those with the actual activities in the village.</p><p>Because of no official formulated aims, the study were laboured through interviews, observations, analysis of evaluations and a parallell literature study.</p><p>For the visiting pupils today, the village has an introduction, but not a follow-up. Pedagogically the follow-up is the most important part, seeing that it’s there the knowledge is created in relation to the experience.</p><p>Through experience-pedagogy, based on learning by doing, try to attain an experience intended to generate knowledge. But in this case, the focus lands on doing, and the reflection fails to occur. This is a learning based on the situation, rather than on the reflection, situated learning.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att synliggöra Botkyrka kommuns syften och mål med den i kommunen belägna, järnåldersbyn. Samt att väga dessa gentemot den faktiska verksamheten.</p><p>På grund av saknandet av officiellt formulerade syften och mål, baseras studien på intervjuer, observationer och analyser av utvärderingar, samt en parallellt pågående litteratur studie.</p><p>För de besökande har byn idag en introduktionsdag, men ingen uppföljning. Pedagogiskt är uppföljningen den viktigaste delen i en upplevelse pedagogisk verksamhet. Efter som det är där kunskap skapas i relation till upplevelsen.</p><p>Avsikten i denna järnåldersby är att genom metoden learning by doing, skall barnen nå en upplevelse och inlevelse som skall generera kunskap. Men i detta fall, så har fokusen landat på görandet, och reflektionen uteblir. Detta sorts lärande, baserat på situationen snarare än på reflektionen, kallas Situerat lärande.</p>

Syftet med denna studie är att knyta an till Högskolan i Gävles riktlinjer för ett examensarbete, undersöka betydelsen av visualisering på en arbetsplats samt kartlägga en pedagogs uppfattningar av dennes tankar med hjälp av datorprogrammet Complador. Någon tidigare forskning har inte funnits inom detta område, vilket gjorde att ett intresse väcktes hos författarna. Studien bygger på litteraturstudier samt intervjuer. För att få svar på visualiseringens betydelse valdes intervjuer med en rektor samt tre pedagoger, kartläggning av en pedagogs uppfattningar gjordes via Complador vilket ledde till resultatet i denna studie. Intervjuerna visar på att visualisering har en stor betydelse både för pedagogerna själva samt deras dagliga arbete, både som kollega och klasslärare. Kartläggningen fick pedagogen att se och reflektera över dennes uppfattningar vilket gjorde att denne ställde sig positiv till Complador.

The main purpose of this study is to view the aims of the local authority of Botkyrka for their prehistoric village, and to compare those with the actual activities in the village. Because of no official formulated aims, the study were laboured through interviews, observations, analysis of evaluations and a parallell literature study. For the visiting pupils today, the village has an introduction, but not a follow-up. Pedagogically the follow-up is the most important part, seeing that it’s there the knowledge is created in relation to the experience. Through experience-pedagogy, based on learning by doing, try to attain an experience intended to generate knowledge. But in this case, the focus lands on doing, and the reflection fails to occur. This is a learning based on the situation, rather than on the reflection, situated learning. / Syftet med uppsatsen är att synliggöra Botkyrka kommuns syften och mål med den i kommunen belägna, järnåldersbyn. Samt att väga dessa gentemot den faktiska verksamheten. På grund av saknandet av officiellt formulerade syften och mål, baseras studien på intervjuer, observationer och analyser av utvärderingar, samt en parallellt pågående litteratur studie. För de besökande har byn idag en introduktionsdag, men ingen uppföljning. Pedagogiskt är uppföljningen den viktigaste delen i en upplevelse pedagogisk verksamhet. Efter som det är där kunskap skapas i relation till upplevelsen. Avsikten i denna järnåldersby är att genom metoden learning by doing, skall barnen nå en upplevelse och inlevelse som skall generera kunskap. Men i detta fall, så har fokusen landat på görandet, och reflektionen uteblir. Detta sorts lärande, baserat på situationen snarare än på reflektionen, kallas Situerat lärande.

En del socionomer kan uppleva obehag att samtala med människor som är i kris eller mår dåligt. Skolkuratorer är en av de som kan uppleva en osäkerhet huruvida de ska samtala med barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder skolkuratorer från Malmös grundskolor använder i sina samtal med elever, men även hur skolkuratorerna beskriver sina kompetenser i samtalsmetodik. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex skolkuratorer med olika långa anställningar inom skolkuratorsyrket. Studiens resultat visar att skolkuratorer inte följer någon metod på hur de ska förhålla sig i samtal med elever. Det finns ingen mall på hur skolkuratorer ska utföra sitt arbete vilket innebär att de arbetar väldigt olika och utvecklar olika sätt att utföra samtalen som de själva anser ger bäst resultat. Istället för en metod så blir det en “plock” av alla möjliga metoder för att anpassa elevernas behov. Däremot såg vi flera likheter i modeller som de nämnde att de utgår ifrån, såsom motiverande samtal och empatiskt förhållningssätt där olika faktorer spelar en väsentlig roll för samtalets utveckling såsom ett gott bemötande. I enlighet med learning by doing visar resultatet på studien att skolkuratorerna får mer kunskap på hur man samtalar desto fler samtal de genomför. För att få bättre kompetenser i samtalsmetodik önskar skolkuratorer mer praktik och djupare kurser i samtalsmetodik från socionomutbildningen. / Some social workers can experience discomfort when speaking with people in a state of crisis or who are mentally unwell. School counselors are among those who can experience insecurity on how they should talk with children and teenagers. The purpose of this study is to examine what models school counselors from Malmö’s elementary schools use in their conversations with students and how the school counselors describe their speech methodic competences. We used a qualitative method where we interviewed six school counselors with varying lengths of employments within the profession. The result of the study shows that school counselors do not follow any model on how to act in conversations with students. There is no template on how school counselors should conduct their work which means that they work very differently and develop different ways to conduct conversations according to what they themselves believe give the best results. Instead of one method it becomes a pick of all sorts of different methods to adapt to the student’s needs. We did, however, see many similarities in models that they mentioned they use as a foundation, such as motivating talks and an empathic approach, where different factors play an essential part for the development of the conversations, such as a good reception. Furthermore, the result shows that school counselors learn to converse the more conversations they have, in accordance with learning by doing. To achieve better competences in conversation methodics, school counselors wish for more internships and more in-depth courses in conversation methodics from the social worker education.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka förhållningssätt verksamma lärare har till svenskundervisning som genomförs med estetiska och multimodala lärprocesser inom årskurs 1 – 3. För att ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie utförts, där åtta verksamma lärare deltagit som är aktiva inom skolans verksamhet, årskurs 1–3 och undervisar i ämnet svenska. Intervjuerna utfördes via Zoom på grund av den rådande pandemin. Resultatet av intervjuerna visade en medvetenhet kring estetiska och multimodala lärprocesser hos lärarna. Dock efterlystes tydligare riktlinjer i styrdokumenten kring estetiska och multimodala lärprocesser inom ämnet svenska samt djupare utbildning kring estetiska och multimodala aspekter och lärprocesser inom svenskämnet i grundärarutbildningen. Dessutom visade det sig utifrån intervjuerna att det krävs vissa resurser, fantasi och kunskap för att lärarna ska kunna implementera estetiska och multimodala lärprocesser i sin undervisning. Slutligen ges också exempel på hur lärarna arbetar estetiskt och multimodalt samt förslag på hur framtida forskning kan bedrivas. / The main purpose of this particular study was to examine what attitudes teachers have towards teaching Swedish using both aesthetical and multimodal methods. To formulate a conclusion a qualitative interview was conducted. Eight teachers were selected and chose to participate. All of the teachers are active in their school ́s activities and teach Swedish in grades 1–3. These interviews were conducted via Zoom due to the current prevailing pandemic. The result of these conducted interviews shows that the teachers have knowledge about both aesthetic and multimodal learning processes. However, based on the gathered information, it also reveals a need to for clearer guidelines outlined in the governing documents regarding both aesthetic and multimodal learning practices. In addition, the interview process showed that certain resources, imagination and a knowledge base are required for these teachers in order to implement both aesthetic and multimodal methods in their teaching practices. Several examples are given of how the teachers employ both aesthetically and multimodal methods. Finally, the study presents ideas for future research in this field.

No description available.

This study is a first of its kind for New Zealand journalism education, following 20 students at two different schools throughout a year-long training programme. It used two methods to gain a deeper understanding: a discourse analysis of their news stories written at the beginning, in the middle and at the end of the year, and retrospective protocol analysis, to provide insight into their thinking processes, through their taped reflections. The research found that journalism education controlled by the New Zealand Journalists Training Organisation still resembles that of 20 years ago, despite increasing numbers of students learning journalism as part of degree programmes. Students are trained for the media industry through learning by doing. They receive basic instruction and then are expected to perfect their skills by practising their writing and to learn the conventions and routines of the media industry through socialisation and work experience. In the first half of the year, the students developed some skills in writing the traditional inverted-pyramid news stories. However, by the end of the year, their news writing showed technical signs of regression. Firstly, they were not writing in a succinct, clear fashion, emphasising news values. Secondly, they had been inadequately trained to write outside of the inverted-pyramid news story or to use popular “soft” lead sentences, so that their writing tended towards being promotional. Thirdly, journalism institutions strongly favour subediting by tutors and this detracted from the students gaining understanding of their own writing and being able to self-monitor and evaluate it. Lastly, they failed to show the critical thinking skills and independence necessary for a professional journalist so that they could research thoroughly, reflect deeply and write entertaining, informative and important news stories with flair. Their reflections confirmed these findings, suggesting some stress and disillusionment. The students could “declare” what they knew about writing a news story but could not put it into practice. They blamed their failure to write high quality news stories on the pressures of the course, the deadlines and high volumes of stories. The gaps in their journalism education were also revealed through what was not mentioned in their taped reflections: in particular, they failed to mention the importance of news values in making their stories more appealing. The major influence at first was the students’ tutors, followed by work experience and the “real world” of the media industry. The concentration on job skills and gaining a job coupled with a lack of knowledge and discussion provided the students with an incomplete understanding of the pressures of the media industry they were entering. The study recommends more debate about journalism education and more research, as well as a change away from “learning by doing” to a more critical, reflective approach.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och deras lärare uppfattar kemi-laborationer. Genom litteraturstudier har jag sökt vad som ligger till grund för det laborativa arbetssättet. Jag har därefter använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat sju elever samt deras klasslärare, i år fyra och fem, om hur de upplevt ett antal kemilaborationer och vad de lärt sig genom att utföra dessa. De flesta elever tyckte att det var roligt att laborera. De kom ihåg vad de hade gjort, men visste oftast inte varför resultatet blev som det blev. Deras egen uppfattning av vad de själva lärt sig var ofta inte kopplat till laborationerna, utan till lärarens teorigenomgångar. Läraren var positiv till arbetssättet och såg framförallt en fördel med att det förde med sig andra sidoeffekter än att just förstå kemin, t.ex. samarbetsträning och övning i själva utförandet.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och deras lärare uppfattar kemi-laborationer. Genom litteraturstudier har jag sökt vad som ligger till grund för det laborativa arbetssättet. Jag har därefter använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat sju elever samt deras klasslärare, i år fyra och fem, om hur de upplevt ett antal kemilaborationer och vad de lärt sig genom att utföra dessa. De flesta elever tyckte att det var roligt att laborera. De kom ihåg vad de hade gjort, men visste oftast inte varför resultatet blev som det blev. Deras egen uppfattning av vad de själva lärt sig var ofta inte kopplat till laborationerna, utan till lärarens teorigenomgångar. Läraren var positiv till arbetssättet och såg framförallt en fördel med att det förde med sig andra sidoeffekter än att just förstå kemin, t.ex. samarbetsträning och övning i själva utförandet.