No description available.

No description available.

The present research sought to firstly, understand the role of personality traits in the field of work motivation, to understand the relationship between these variables and to understand if personality traits could attempt to predict sources of work motivation. Thereafter, the relationship between the locus of control construct and intrinsic and extrinsic work motivation, respectively, was investigated. The secondary foci were to investigate the relationship between the demographic variables of age, race and field of work, respectively, and source of motivation. The current research used existing work motivation theories as a basis for understanding and explaining the construct of work motivation and used trait theory as a background to understand personality. Individuals from various fields, engaged in full-time work, were the sample for this research. Lecturers from various faculties at the University of the Witwatersrand, as well as, individuals in different fields of work, outside of the University, was the sample of the research. The final sample consisted of 61 individuals. Significant positive relationships were found between intrinsic work motivation and socially proper behaviour, and between extrinsic work motivation and self-discipline. While a significant negative relationship was found between intrinsic work motivation and tension. Furthermore, it was found that sensitivity and self-discipline appear to be predictors of extrinsic work motivation. Sensitivity and socially proper behaviour were positive predictors of intrinsic work motivation, while, the personality trait of being tense and conservative was found to be negative predictors of intrinsic work motivation. In addition, significant positive relationships were found between locus of control and sources of motivation while no significant relationships were found between the demographic variables and work motivation.

<p>Jag har i denna studie velat titta närmare på, och få en förståelse för, vad nyktra alkoholister inom AA upplever har varit viktiga faktorer för att lyckas bibehålla nykterhet. Studiens frågeställning har lett till en tillämpning av kvalitativ forskningsmetod med målsättningen att få fram så nyanserat och relevant data som möjligt. </p><p>Studiens syfte har varit att få en en förståelse för vad nyktra alkoholister upplever har varit viktigt för att kunna leva ett nyktert liv, samt att få en förståelse för hur dessa individer upplever begreppen meningsfullhet och kontroll och hur dessa eventuellt inverkar på bibehållen nykterhet. </p><p>Resultaten visar att det råder relativt hög samstämmighet i individernas uppfattningar om viktiga faktorer för att bibehålla nykterhet. En faktor är vikten av att inse att individen är alkoholist och inte kan återfå kontrollen över sitt drickande. Att fortsätta att närvara vid AA-möten, som involverar upplevd gemenskap med andra människor, konceptet andlighet samt en känsla av identifikation har också en roll att spela för att bibehålla nykterhet, liksom vikten av ärlighet mot självet. </p><p>Resultaten analyseras, tolkas och diskuteras utifrån socialpsykologiska och psykologiska teorier som diskuterar människans vilja till mening, sociala band, alkoholistens schismogenesiska förhållande till flaskan samt locus of control.</p>

Jag har i denna studie velat titta närmare på, och få en förståelse för, vad nyktra alkoholister inom AA upplever har varit viktiga faktorer för att lyckas bibehålla nykterhet. Studiens frågeställning har lett till en tillämpning av kvalitativ forskningsmetod med målsättningen att få fram så nyanserat och relevant data som möjligt. Studiens syfte har varit att få en en förståelse för vad nyktra alkoholister upplever har varit viktigt för att kunna leva ett nyktert liv, samt att få en förståelse för hur dessa individer upplever begreppen meningsfullhet och kontroll och hur dessa eventuellt inverkar på bibehållen nykterhet. Resultaten visar att det råder relativt hög samstämmighet i individernas uppfattningar om viktiga faktorer för att bibehålla nykterhet. En faktor är vikten av att inse att individen är alkoholist och inte kan återfå kontrollen över sitt drickande. Att fortsätta att närvara vid AA-möten, som involverar upplevd gemenskap med andra människor, konceptet andlighet samt en känsla av identifikation har också en roll att spela för att bibehålla nykterhet, liksom vikten av ärlighet mot självet. Resultaten analyseras, tolkas och diskuteras utifrån socialpsykologiska och psykologiska teorier som diskuterar människans vilja till mening, sociala band, alkoholistens schismogenesiska förhållande till flaskan samt locus of control.

Locus of control och självkänsla En jämförelse mellan elit- och icke elitidrottare Helén Blomstrand Besitter individen en hög inre locus of control anser denne att individen själv är ansvarig för valen denne gör i livet, medan en hög yttre locus of control innebär det motsatta. Syftet med studien var bland annat att se om elit- och icke elitidrottare skiljde sig gällande locus of control; får elitidrottarna högre förvärvade än traitbaserade inre attityder gällande självkänsla och locus of control, än icke elitidrottare, har locus of control samband med självkänsla. En enkätundersökning genomfördes på 82 idrottare varav 42 elitidrottare. Resultatet visade att elitidrottarna uppvisade signifikant högre resultat gällande inre locus of control än icke elitidrottarna samt att det fanns könsskillnader då männen uppvisade högre värden gällande en inre work locus of control. Resultatet indikerar även att bassjälvkänsla har ett positivt samband med locus of control. Diskussionen fördes kring om en högre inre locus of control leder till bättre idrottsliga resultat samt kritisk granskning av gällande uppsats. Keywords: locus of control, external and internal, athletes, self-esteem

Syftet var att undersöka om personers Locus of Control påverkar deras konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer. Hypoteserna var: H1: Det finns skillnader mellan personer med extern och intern Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. H2: Personer med intern Locus of Control har större benägenhet att använda sig av relationskonflikthanteringsstrategin Kompromiss i sina kärleksrelationer. H3: Kvinnor påverkas mer än män av Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. Deltagarna var 172 studenter. Data insamlades med en webbenkät innehållande svenska versioner av Rotters I-E skala och RPCS. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan personer med intern och extern Locus of Control i tre konflikthanteringsstrategier: Kompromiss, Underkastelse och Undvikande. Vidare använde personer med intern Locus of Control Kompromiss mer. Personer med extern Locus of Control använde Underkastelse och Undvikande mer. Skillnaderna fanns bara bland kvinnorna. Samtliga hypoteser kunde därmed godtas. Undersökningen visade att Locus of Control är en möjlig anledning till varför personer använder sig av vissa typer av konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer.

Thesis (M.A.)--Kutztown University of Pennsylvania, 2000. / Source: Masters Abstracts International, Volume: 45-06, page: 2993. Typescript. Abstract precedes thesis title page as [2] preliminary leaves. Includes bibliographical references (leaves 24-28).

Reproduction de : Thèse de doctorat : Agrosystèmes, écosystèmes et environnement : Toulouse, INPT : 2008. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr. 253 réf.

This study is part of an inter-university project, for which co-workers from Potchefstroom University for Christian Higher Education and University of the Free State gathered the data during 2000. The population consisted of children in their late middle childhood (grade 4 to grade 7) from schools in the Vaalpark and Bloemfontein (Free State), Potchefstroom (North West), Badplaas (Mpumalanga), Krugersdorp and Kempton Park (Gauteng), Kimberley (Northern Cape) and Durban (Kwazulu Natal) regions. A random sample, which was representative of the different race and socio-economic strata, was drawn from these children. The literature study indicated that little is known about the nature of locus of control in younger children and its relationship to creativity in the South African context. The aims of this study are therefore to determine the nature of locus of control in middle childhood; to examine locus of control in different age groups and to establish the relationship between locus of control and creativity. By using a single cross-sectional design, creativity was measured with subscales of the Torrance Test of Creative Thinking and locus of control with the Nowicki-Strickland questionnaire. In conclusion the current study suggests that locus of control in late middle childhood has become slightly more externally orientated than it was 30 years ago. Cultural factors and the South-African context are much different in this study population though, and care must be taken not to make direct comparisons. With regard to the differences in the locus of control between the two age groups there is a definite statistical difference, with a shift to a more internal orientation in the older group. However, no practical significance was found. The hypothesis that externally orientated students would be less creative could not be validated and no correlation between locus of control and creativity could be discerned. These results seem to confirm a more dual dimensional view of some authors, in that a "bilocal" person strikes a healthy balance between beliefs in internal and external control, resulting in a more effective coping style. / Thesis (M.A. (Clinical Psychology))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2004.