My essay deals with a problem in our society which, in my opinion, has been neglected. Even today in 2011, the quality of schools and preschools is extremely varied. This has been a problem for a long time and not nearly enough attention has been paid to it. In my essay I have tried to understand what it is that causes these differences in quality between preschools. With help from literature and research studies I have examined what quality in preschool really means. My starting point is an account of my own experience at the preschool where I currently work and a description of a study visit I made to another preschool which operates in a very different way to the one where I work. I wanted to investigate what the consequences are for children who grow up attending preschools of different quality. Do they have the same opportunities? My conclusion is that the problem is both more extensive and more complicated than I had first thought. It is high time that this problem received the attention it deserves and that radical changes are made in order to ensure that all children are provided with a learning environment of an equally high standard.

No description available.

Slumturism är ett begrepp som används för guidade turer som reser till fattiga områden. Slumturism finns på flera ställen i världen, bland annat i Sydafrikas townships, där specialsydda resor tar turister till det segregerade områdena vid namn townships. Kritiken är delad och säger att företagen oftast är utomstående där pengarna inte genererar tillbaka till samhället och invånarna blir förödmjukade av turister. Arrangörerna säger däremot att de informerar turisterna om hur verkligheten ser ut och att turismen ger arbetstillfällen. Studien fokuserar på lokalinvånarna och townshipturism i Sydafrika. Studiens syfte är att beskriva huruvida slumturism hjälper eller stjälper lokalinvånarna och forskningsfrågan lyder, hur påverkas townships och dess befolkning av slumturism? Studien använder en empirisk metod där material har samlats in under en fältstudie i Sydafrika. Företag, resenärer och lokalinvånare har intervjuats för att få en bredare bild av problemet. Resultatet visar att turismen i townships bidrar med både positiva och negativa effekter. Turismen ger inte några större positiva ekonomiska effekter från de flesta företagen utan det står turister och lokalbefolkningen för. Turismen skapar arbete men få företag är lokala. De sociokulturella effekterna visar att lite interaktion förs mellan turist och lokalbefolkningen och den sociala bärförmågan kan hotas men turismen har också skapat en möjlighet för lokalbefolkningen i Sydafrika att komma närmare varandra.

This thesis explores the research questions: How did African Americans cope with the oppressive system of legal segregation? How did they survive and raise their families? What were African Americans’ everyday interactions with whites like during legal segregation? What coping and resistance strategies did they utilize to survive? Using case studies from nearly 100 in-depth interviews with elderly African Americans between the ages of 50-90 in the Southeast and Southwest, I use qualitative methods to detail and analyze the experiences of elderly African Americans. This thesis explores how the exploitation and oppression of African Americans during legal segregation were enshrined by means of racial violence and discrimination in every aspect of American society. Much of the racial violence was legitimized and essential to the routine operation of legal segregation in the United States. Building on the work of Jackman(2002), Blee(2005), and Feagin (2006) for this thesis, I conceptualize racial violence as physical violence, written violence, and/or spoken violence, including being called “nigger,” “boy,” and “uncle.” The racial violence can be individual or collective which, intentionally or unintentionally, inflicts or threatens to inflict physical, psychological, social, or material injury on African Americans who often resist. In addition, the racial violence can occur in any public or private geographical location including, the street, workplace, and home. Lastly, an individual does not have to witness or personally experience the racial violence to be psychologically injured or affected by it. During legal segregation the respondents faced actual everyday racial violence or the threat of racial violence in the form of lynchings, sexual abuse, house burnings, imprisonment, rape, and being incessantly called “nigger.” I argue that the psychological traumatic experiences of fear, anxiety, stress, anguish, humiliation, stigmatization and shame can affect a person’s life for a very long time. Every one of these injuries is apparent in the interviews with elderly African Americans who survived legal segregation. Thus, I suggest the important idea of a “segregation stress syndrome,” for the chronic, enduring, extremely painful responses to official segregation that are indicated by the respondents.

Thesis (Ph.D.)--University of Delaware, 2009. / Principal faculty advisor: Jingguang G. Chen, Dept. of Chemical Engineering. Includes bibliographical references.

Thesis (Ph.D.)--Virginia Commonwealth University, 2009. / Prepared for: School of Education. Title from title-page of electronic thesis. Bibliography: leaves 222-234.

Holmberg, P. 2015. Etnisk boendesegregation i Sveriges tätorter. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala universitet.    Den etniska boendesegregationen är ett flitigt diskuterat fenomen både i forskning och i allmänna debatten. Framförallt har fokus varit på Sveriges tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö medan segregationen i övriga orter fortfarande till stor del är outforskad. Detta på grund av, bland annat, den konventionella synen att segregationen är högre i större städer. Denna uppsats ämnar till att göra en kartläggning över den etniska boendesegregationen i Sveriges tätorter. Därutöver undersöks huruvida det finns ett samband mellan invånarantal och segregation.  Rapporten visar genom beräkningar av ett olikhetsindex för segregationen 1990 och 2010 att den etniska boendesegregationen även varit påtaglig i mindre städer. Deskriptiv statistik visar att segregationen svenskfödda relativt födda i Sydamerika, Asien och Afrika var påtagligt högre än den för svenskfödda relativt alla utlandsfödda. Däremot visar denna segregation enligt resultaten på en svagare utveckling. De deskriptiva resultaten visar att det fanns ett stort antal tätorter med både högre segregationsnivåer och snabbare utveckling än storstäderna men att majoriteten har en lägre nivå. Analytisk statistik visar ett signifikant samband mellan invånarantal och segregationsnivå, vilket emellertid främst gäller för segregationen svenskfödda relativt födda i Sydamerika, Asien och Afrika. Däremot visade den statistiska analysen inte på något samband mellan invånarantal och segregationsutveckling. Dessa resultat visar att sambandet mellan invånarantal och segregationsnivåer inte kan anses deterministiskt.

Denna uppsats handlar om känslan för platsen där man bor. Genom att ta avstamp i att segregation existerar undersöker uppsatsen om människors känsla för platsen är annorlunda beroende på området de lever i. Detta innebär både förklaringar till att människor trivs där de bor samt identitet till platsen och hemmahörande. För att undersöka detta har stadsdelarna Gottsunda och Sunnersta undersökts. Dessa två bostadsområden ligger geografiskt nära varandra i Uppsala men skiljer sig åt när det gäller ekonomiska och sociala förutsättningar. Sunnersta är ett villaområde med hög medelinkomst och låg arbetslöshet. Gottsunda är ett område där största delen består utav hyreslägenheter där invånarna har en relativt låg medelinkomst och hög arbetslöshet. Det empiriska materialet har samlats in framförallt genom promenerande intervjuer och har analyserats utifrån förklaringsmodeller som beskriver trivsel på platsen samt teorier om plats, identitet och platsidentitet. Slutsatsen är att känslan för platsen varierar med hur människor identifierar sig med, och upplever, en plats. Detta beror på sammanhang och gemenskap men också till stor del på platsens utformning vilket i sin tur varierar beroende på om det är ett resursstarkt eller resurssvagt område. Detta innebär att skillnaden i känslan för platsen mellan områdena snarare kan vara en indirekt, än en direkt, följd av en segregerad miljö.

Abstract The thesis explores the formation, implementation and execution of 'Bantu administration' policies in the African 'reserves' of South Africa. The study begins with an examination of the institutions of segregation, the strains during the 1940s, and the responses of the government of JC Smuts and of the Nationalist opposition. The thesis covers the administrations of OF Malan, JG Strijdom and HF Verwoerd, from 1948 until the beginning of the period of 'grand apartheid', c1960. It examines a major dispute within the cabinet over African representation in state legislatures during Malan's administration and explains its ramifications. It explores the development of the policy of political apartheid, under EG Jansen and Verwoerd, both Ministers of Native Affairs, until the passage of the Bantu Authorities Act of 1951. The narrative continues with an inquiry into politics of African representation, the establishment of Bantu Authorities, and the related policies of 'betterment'. The nature of decision-making and centreperiphery interaction between the 'Head Office' of the Department of Native Affairs and its local officers are of particular concern. The administrative assault on Africans in the reserves, the developing policy of 'self-government' withi n the framework of 'separate development' and the final elimination of any African political representation are all critically examined. Three case studies illustrate the effects of these policies on African communities in the Northern Transvaal. These include the imposition of political structures predicated on a priori 'ethnic' divisions, the distortion of rural development programmes, and the early mass removal of the Mamathola people

The first major work to analyze the dimensions of segregation, done in the late 1980s by Massey and Denton, found five dimensions which explained the phenomenon of segregation. Since the original work was done in 1988 it seems relevant to revisit the issue with new data. Massey and Denton used the technique of factor analysis to identify the latent structure underlying the phenomenon. In this research their methodology is applied to a more complete data set from the 1980 Census to confirm their results and extend the methodology. Due to problems identified during the analysis confirmation was not possible. However, a simpler structure was identified which is comprised of only two factors. This structure is replicated when the methodology is applied to the 1990 and 2000 Census data thereby proving the robustness of the methodology.