Syftet med det här projektarbetet är att undersöka betydelsen en unik visuell identitet kan ha för att kommunicera effektivt till målgruppen studenter, samt att formge den visuella identiteten. För att ge kontext till syftet utformades den visuella identiteten som ett fiktivt funktionsdrycksvarumärke. Projektet utfördes med hjälp av designprocessen samt en intervjustudie med tre fokusgrupper där totalt nio intervjupersoner deltog. Det första resultatet visade på att intervjupersonerna upplever att det i dagsläget inte finns någon funktionsdryck som är inriktad mot just studenter, något vi hade en hypotes om från projektets start. Därefter togs fyra prototyper fram som den andra fokusgruppen fick dela sina åsikter kring. Resultatet av detta visade att andra fokusgruppens upplevda samhörighet med varumärket var av stor vikt. Målet med den strategiska kommunikationen var att utstråla egenskaperna samhörighet, kunskap och att behålla koncentrationen genom den visuella identiteten. Den visuella identitet som blev mest uppskattad var illustrationer av olika universitet runt om i Sverige. Detta är unikt, skapar samhörighet med målgruppen och kommunicerar på ett sätt som inget annat varumärke gör. Den slutgiltliga feedbacken från den tredjefokusgruppen kunde också styrka att den framtagna visuella identiteten är ett bra koncept att kommunicera till studenter. Resultatet visade även på att studenter lätt lägger sin lojalitet mot andra varumärken åt sidan när en annan väl utformad unik visuell identitet som strategiskt kommunicerar konnotationer går i linje med deras egna värderingar. Genom användningen av designprocessen och med hjälp av att strategiskt kommunicera det fiktiva varumärket utifrån redan etablerade varumärken, samt resultaten från de tre fokusgrupperna, har en unik visuell identitet skapats som effektivt kommunicerar till studenter. / The purpose of this project work is to investigate the importance a unique visual identity can have for communicating effectively to the target group of students, as well as to shape the visual identity. To give context to the purpose, the visual identity was designed as a fictitious functional beverage brand. The project was carried out with the help of the design process and an interview study with three focus groups in which a total of nine interviewees participated. The first result showed that the interviewees feel that at present there is no functional drink that is aimed at students, something we had a hypothesis about from the start of the project. Subsequently, four prototypes were developed that the other focus group could share their views on. The result of the second focus group showed that the perceived affiliation with the brand was of great importance. The goal of the strategic communication was to radiate the qualities of belonging, knowledgeand to maintain concentration through the visual identity. The visual identity that was most appreciated were illustrations by various universities around Sweden. This is unique, creates belonging with the target group and communicates in a way that no other brand does. The final feedback from the third focus group couldalso prove that the developed visual identity is a good concept to communicate to students. The results showed that students easily put their loyalty to other brands aside when another well-designed unique visual identity strategically communicates connotations that aligns with their own values. Through the use of the design process and with the help of strategically communicating the fictitious brand based on already established brands, as well as the results from the three focus groups, a unique visual identity has been created that effectively communicates to students.

In the past few years, the number of e-scooter rental services has rapidly increased in Sweden and across Europe. The increased usage of e-scooters has created problems, for example with accessibility on sidewalks and traffic safety. Consequently, the e-scooter industry has become a highly debated topic. This case study examined how Voi Technology communicate to profile themselves as legitimate, based on Max Weber’s principles of legitimation and Mark C. Suchman’s legitimation strategies. Three research questions were formulated to be able to fulfill the aim of the study: 1) Which of Suchman’s strategies to maintain legitimacy can be distinguished in Voi Technology’s external communication? 2) Which of Suchman’s strategies to repair legitimacy can be distinguished in Voi Technology’s external communication? 3) Which of Weber’s principles of legitimation can be distinguished in Voi Technology’s external communication? 30 posts from Voi’s social media accounts on Instagram, Facebook and Linkedin were analyzed with a qualitative content analysis and a semiotic analysis. The results showed that Voi are using the strategies “protect accomplishments” and “perceive change” to maintain legitimacy and the strategies “normalize” and “restructure” to repair legitimacy. The study did also find the legal-rational and charismatic principles of legitimation in Voi’s communication. The traditional principle of legitimation could not be found. Instead, Voi often presented themselves as non-traditional and innovative. This study contributes with more knowledge about how organizations can communicate to get legitimacy, when an organization or market is being questioned.

No description available.

No description available.

In the last couple of years, the amount of commercial messages in our society has increased steadily which in turn has made us humans very critical against all kinds of advertising. Brand researcher Douglas B. Holt even claims that this directly threatens brand's trustworthiness. As a backlash and result of this situation, a couple of companies has begun to change the way they communicate to the big audience through the TV or computer screen - so-called native advertising or narrativity. A Swedish company that has been specially noticed for its commercials is Telenor with its campaign “Telenorfamiljen” where we get to follow an ordinary family through life where different kinds of technical products are used to ease life.  The purpose of this essay is to take a closer look at how Telenor strategically have chosen to build up their commercial campaign by narrative perspectives with the help of semiotic tools. The material, consisting of three chosen commercials from the campaign, was analyzed with a combined narrative and semiotic method with a primary focus on the narrative.  The result did not only show an appliance of the narrative, but also how Telenor has taken advantage of the tools that the narrative offers. This has been done to credibly give the recipients a story that they can relate to. Furthermore, the narrative elements seem to have been selected with great care since each part is individually significant and influences the story as a whole if it was being replaced. Neither Telenors logotype, products and services were given much visual attention which in turn proves how Telenor wants to be seen as a brand that focuses on the individual and its everyday life rather than its own gain.

Platsannonser är medveten kommunikation från arbetsgivare med avsikten att framförallt locka nya medarbetare, men fungerar även som marknadsföring av den rekryterande organisationen. I platsannonser är efterfrågan på personliga egenskaper hos den som ska anställas ett vanligt förekommande fenomen. Dessa egenskaper är av intresse i denna studie. ”Personliga egenskaper i platsannonser” är en kvantitativ innehållsanalysstudie av platsannonser från media och kommunikationsområdet där förekomsten av efterfrågade personliga egenskaper är vad som analyseras. Studien syftar till att belysa hur platsannonser kan ses som strategiska i sin kommunikation i form av att efterfråga personliga egenskaper. Hur denna efterfråga ser ut och om det finns någon skillnad mellan storstad och landsbygd i Sverige kommer utredas. För att ta reda på vilka personliga egenskaper som efterfrågas oftast utformades ett kodningsschema och 654 platsannonser samlades in från Arbetsförmedlingen jobbförmedlartjänst Platsbanken. De 20 mest efterfrågade egenskaperna från dessa genomgick sedan ett chi2-test för att se om det fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan kommuner i storstad och landsbygd eftersom storlek på kommun kan ha betydelse för hur arbetet utförs. Teorierna som studien baseras på är strategisk kommunikation och femfaktorteorin eller big five teorin som den heter som den heter på engelska. Dessa teorier visar på varför en platsannons kan ses som strategisk kommunikation och hur personlighet utgör en aspekt i rekryteringsprocessen. Femfaktorteorin bygger på att människans personlighet bygger på de fem faktorerna. Dessa faktorer består av adjektiv som beskriver personlighet, såsom t.ex. ansvarsfull, nyfiken och noggrann Alla människor har mer eller mindre av dessa faktorer. Studiens resultat visar att vissa personliga egenskaper efterfrågas mer frekvent än andra och från ett femfaktorteoretiskt perspektiv är vissa av dess faktorer mer förekommande än andra. Vilket i sin tur pekar på att platsannonser är strategisk kommunikation. Det fanns skillnader mellan storstad och landsbygd i vilka egenskaper som efterfrågas men likheterna var fler än olikheterna. Den vanligaste personliga egenskapen som efterfrågades i det insamlade materialet var strukturerad. Denna egenskap tillhör personlighetsfaktorn samvetsgrannhet. Att inneha mer av faktorn samvetsgrannhet är en bra indikation på framtida yrkesmässiga lycka, nöjdhet och prestation.

This study analyses the marketing communication of Systembolaget. The material is the organization's last three tv-commercials. The aim of the study is to problematize the marketing communication of Systembolaget since it is a non-profit organization owned by the government. The organization exists to keep the alcohol consumption in control and to reduce the alcohol-related problems in society. The three latest tv-commercials of Systembolaget are analyzed through a multimodal critical discourse analysis as both theory and method. The language is critically reviewed through relevant tools. In MCDA the language includes both the expressions in writing and verbal, and also visual signs. The material is divided in three themes: alcohol as something exclusive, alcohol as something humorous and the contra wise language of Systembolaget. A study of this phenomenon helps to clarify how Systembolaget can be marketed even though the organization has no purpose to make financial profit. The study also describes how the two research fields marketing communication and strategic communication are connected. The results show how the social responsibility by the government does not show clearly at the same time as humor is used to catch the attention of the public. / I den här studien analyseras Systembolagets marknadskommunikation. Materialet är organisationens tre senaste reklamfilmer. Studien syftar till att problematisera Systembolagets marknadskommunikation då de är en icke vinstdrivande organisation och ägs av staten. Organisationen finns till för att hålla alkoholkonsumtionen under kontroll och därmed minska de alkoholrelaterade problemen i samhället. Systembolagets tre senaste reklamfilmer analyseras. Detta sker med hjälp av multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) som både teori och metod. Språket granskas kritisk med hjälp av relevanta analysverktyg. I MCDA innefattar språk både det som uttrycks skriftligt och verbalt samt visuella tecken. Materialet delas in i tre teman: alkohol som något exklusivt, alkohol som något humoristiskt och Systembolagets tvärtomspråk. En studie av Systembolagets marknadskommunikation bringar klarhet i hur Systembolaget kan marknadsföras trots att organisationen inte har till syfte att gå med ekonomisk vinst. Vidare i studien beskrivs det hur de två forskningsfälten marknadskommunikation och strategisk kommunikation hör samman. Resultatet av studien visar hur Systembolagets samhällsansvar av staten inte framgår på ett tydligt sätt samtidigt som humor används för att fånga publikens uppmärksamhet.

Legitimacy is something all organizations aims for and much research has been done on gaining legitimacy among profit-making companies, but much less research has been done on nonprofit organizations and their legitimacy. Therefore this study will address this gap between charity organizations, which are nonprofit companies, and their legitimacy. The purpose of this study is to find the rhetorical strategies that ‘Sverige för UNHCR’ applies when communicating via Instagram to gain or maintain legitimacy. This essay's two research questions are; Firstly, what rhetorical strategies does ‘Sverige för UNHCR’ apply when communicating externally via Instagram? Secondly, what strategies for gaining and maintaining legitimacy can be found in the Instagram posts, and how are they related to the specific rhetorical strategies? In order to answer the outline research questions, qualitative methods were used. The empirical material was collected by using a rhetorical analysis of image and text published by ‘Sverige för UNHCR’ on Instagram. These qualitative methods became the base in which this essay gathers and analyses data. The theoretical framework of this study consists of classical rhetoric, visual rhetoric, legitimacy theory and legitimacy strategies. When analysing the empirical material in relation to the theories it proves how rhetoric methods shape the Instagram publications, and in turn shows how the organization works with legitimacy. This study shows that Sverige för UNHCR uses four main rhetorical strategies. It can be concluded that these rhetorical strategies helps the organization to gain and maintain pragmatic and moral legitimacy through different legitimacy strategies by Suchman (1995). / Legitimitet är något alla organisationer strävar efter och mycket forskning har gjorts på legitimitetsbyggandet hos vinstdrivande företag. Betydligt mindre forskning har gjorts på ideella organisationer och deras legitimitet. Denna uppsats förväntas studera denna forskningslucka mellan välgörenhetsorganisationer, som ingår i den ideella sektorn, och legitimitet.   Syftet med studien är att identifiera organisationen Sverige för UNHCR:s retoriska strategier på sin digitala plattform Instagram för att skapa eller upprätthålla legitimitet. Uppsatsens två frågeställningar lyder;  För det första, vilka retoriska strategier använder sig Sverige för UNHCR av sin externa kommunikation på Instagram? För det andra, vilka strategier för skapande och upprätthållande av legitimitet kan utläsas i Instagram-inläggen, och hur är de relaterade till specifika retoriska strategier? Forskningsfrågorna i studien har besvarats genom att tillämpa kvalitativa metoder. Det empiriska materialet har samlats in genom en retorisk analys av bild samt text av Instagram inlägg publicerade av Sverige för UNHCR. Dessa kvalitativa metoder blir således uppsatsens insamlings- och analysmetod. Studiens teoretiska ramverk består utav klassisk retorik, bildens retorik, legitimitetsteori samt legitimitetsstrategier. Dessa teorier sätts i relation till analysen av empirin för att förstå hur retoriken tar sin utformning i publikationerna på Instagram samt för att kunna se hur organisationen arbetar med legitimitet. Denna studie kan urskilja fyra retoriska huvudstrategier som Sverige för UNHCR använder sig av. Slutsatsen visar på att dessa retoriska strategier hjälper organisationen att skapa och upprätthålla pragmatisk samt moralisk legitimitet genom Suchmans (1995) legitimitetsstrategier.

Although the public-private partnership (PPP) concept in health and social health has been politically accepted as the best pathway to improving health outcomes in many developing nations, implementation lacks leadership synergy. Lack of awareness and engagement of community leaders about PPP interventions and their benefits affect accountability and ownership of health and social care interventions. The purpose of this study was to better understand factors that could promote partnership leadership synergy to enhance ownership and accountability for community health and social welfare initiatives in Tanzania. A qualitative empirical case study design was used; diffusion of innovation and the public-private integrated partnership module constituted the theoretical framework. A purposeful sample of 26 participants responded to in-depth, 1-on-1 interviews; they were guided with semi-structured questions; the related document was reviewed. NVivo software was used to facilitated data management and content analysis. The key findings indicated that integrated supportive supervision, teamwork, and strategic communications promote partnership leadership synergy. Also, findings show that a lack of clear roles and responsibilities, poor quality data, a lack of understanding the benefits of PPP in health at the community level hinder ownership and accountability in the implementation of PPP health interventions. The results of this study yield insight into the national PPP technical and leadership team that could support the priorities in the implementation of the partnership projects. These results may contribute to social change through an increase in awareness and understanding of PPP in health at the community level and, in turn, promote ownership and accountability.

The purpose of this study is to see how five different local radio stations, P4, within the public service organization Sveriges Radio communicate with their listeners through Facebook and how they differ from each other. We have also studied how the radio stations follow Sveriges Radios’ policies for socialmedia usage and how the communication through Facebook can benefit thetraditional radio. Our study contains a combination of quantitative content analysis with qualitative interviews. We studied the five stations’ Facebook pages from for the quantitative content analysis and interviewed those who were responsible for the social media pages, such as web editors and channel managers. Our conclusions are that the P4-stations communicate through Facebook to create a dialogue with the listeners and to reach two-way communication; the stations published mostly written updates that encouraged interactivity. The P4-stations work coherently with their Facebook pages although some differences have been detected. The stations strategies match overall the guidelines for social media usage in the handbook published by Sveriges Radio. Facebook can be used to reach new target groups for the traditionalradio channel, as well as immerse the relationship between the existing loyal listeners and the radio station.