No description available.

ABSTRACT The orally transmitted tradition of Lobolo is a common and widely practiced cultural tradition and an established marriage institution within African societies in Southern Africa, differing only in terms and minor variations of practice. Lobolo therefore has the status of being an intangible heritage and is acknowledged as such by South Africa’s National Heritage Resource Act of 1999. Its role in society today on the one hand and its oral way of transmission on the other has placed it in the center of an ongoing post-colonial discourse, particularly around the standing of the African intangible heritage in post-1994 South Africa. The Heritage Transformation Charter, following its mandate by the National Heritage Council, intended to attend to and correct existing imbalances in the Heritage sector and its institutions. It also aimed to identify and establish ways for the preservation and continuation of African heritage. The study reviews the literature on Lobolo, highlighting the ways in which it has been described as a multifaceted cultural and social institution. In consideration of these findings it critically engages in a discussion of the Draft Heritage Transformation Charter, to assess its acknowledgement of the characteristics of living heritage. In doing so the study probes the ability of a policy guiding document such as the Heritage Transformation Charter, to accommodate and guide the survival of oral traditions such as Lobolo, as part of the intangible heritage of South Africa.

C. Scott Littleton and Ann C. Thomas' assertion that the core of the Arthurian legends is ultimately rooted in a Sarmatian heroic tradition is challenged. It is argued that, at best, the Arthurian legends contain several names and motifs of possible Sarmatian origin that have been borrowed into what Arthurian scholars have long recognized as an inherently Celtic tradition. Several agencies for their introduction into the Arthurian cycle are considered. It is proposed that two names and at least one of the motifs were introduced by Iazyge cataphractarii stationed along Hadrian's Wall in 175 AD. The other motifs, however, are thought to have been introduced at a much later date --possibly by returning members of the crusader population in the East during the twelfth century. / Thesis / Master of Arts (MA)

Denna uppsats är en kvalitativ empirisk jämförande studie av gravhögar och gravtradition under yngre järnåldern i Västergötland. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gravhögarnas struktur förändrades och utvecklades för att observera övergången av gravtraditionen till kristendomen. Frågan som uppsatsen bygger på att besvara är att observera hur gravhögarna förändrades och mottagligheten för kristendomen. Material som undersöks i denna uppsats är utgrävda gravhögar i Västergötland mellan 500- och 1100-talen. Resultaten visar att gravhögarna blev mindre i storlek under vikingatiden. Under vikingatiden gjorde den sociala eliten inga utmärkande gravar och ingen hierarkisk skillnad kan observeras från gravarnas exteriör. Den invändiga konstruktionen blev mindre varierad. Man får intrycket att byggandet av gravhögar börjar stagnera och pressas ut under vikingatiden i Västergötland. I mitten av 900-talet slutade man bygga gravhögar och övergav de hedniska gravfälten. De började begrava sina döda på en annan plats i ett kristet gravskick. / This essay is a qualitative empirical comparative study of burial mounds and burial tradition during the Late Iron Age in the Swedish province of Västergötland. The purpose of the thesis is to investigate how the structure of the burial mounds was changed and developed to observe the transition of the burial tradition to Christianity. The question that the essay is based on answering is to observe how the burial mounds changed and the susceptibility to Christianity. Material that is examined in this essay are excavated burial mounds in Västergötland between the 500s and 1100s. The results show that the burial mounds became smaller in size during the Viking Age. During the Viking Age the social elite did not make any distinctive tombs and no hierarchical difference can be observed from the exterior of the tombs. Internal construction became less varied. You get the impression that the building of burial mounds is starting to stagnate and be pushed out during the Viking Age in Västergötland. In the middle of the 10th century, they stopped building burial mounds and abandoned the pagan burial grounds. They began to bury their dead in another place in a Christian burial ground.

I mötet mellan den traditionella delsbodräkten och vår samtid vill jag konkretisera en idé om att tradition är i ständig förändring och att denna förändring är en förutsättning för att folkkultur ska kunna leva vidare.

The idea of the present thesis initiated with a seemingly innocent and simple question: How has the relationship between secular Iranian writers and the country's religious tradition developed following the 1979 Iranian Revolution and establishment of the Islamic Republic? This thesis is being crafted at two main levels: the first part aims to discuss the dynamics of the literature field, mostly regarding religion and tradition in the post-revolution era, while the second part aims to look more closely into the works and discourse of Hushang Golshiri (1938-2000). Therefore, this thesis places itself within the study of Iranian literature in its alternative modernization/secularization. The thesis argues that after the revolution of 1979 in Iran, discourse of literary modernity developed in a way to provide a more active involvement with religion and tradition by a group of so-called "secular writers". This involvement has led to a kind of a "reconstruction" of the relationship between modern Iranian literature and religion, in pluralistic, novel, and seemingly secular ways. / 博士(グローバル社会研究) / Doctor of Philosophy in Global Society Studies / 同志社大学 / Doshisha University

We are bound to live with the Roma, but how… The aim of this study is to create a new concept of the environment as an alternative to the current general plan. In the latest urban plan of the town of Banska Stiavnica, the district of Sobov is designed as a recreation zone. However the plan doesn’t tackle the issue of the ethnical minority. This scheme is based on the simple principle of the interconnection of two key topics: the sustainable development in the prevention of social exclusion and the preservation of the environment. On the one hand, it resumes the continuity of resettlement of Sobov, creating a community feeling and the esteem of one´s home in the inhabitants, on the other hand it provides basic information about the district, life of the Roma and their work to the visitors and also offers an appropriate recreation facility. The majority will have to live side by side with the minority and this provides a chance for better housing to the socially challenged citizens in exchange for their participation on the development. The technical solution considers low-cost tower blocks emphasizing the lifestyle and problems of the Roma people using traditional materials, technologies, unqualified labour and also the already existing boreholes to obtain energy with thermal pumps.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen. Vi har också sett att lärarna har utelämnat mycket av det innehåll geografiämnet består av och att kartan är ett viktigt redskap, men att få lärare kopplar detta till ett innehållsstoff.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen. Vi har också sett att lärarna har utelämnat mycket av det innehåll geografiämnet består av och att kartan är ett viktigt redskap, men att få lärare kopplar detta till ett innehållsstoff.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om hur tre grundskolelärare använder olika medier i matematikundervisningen mot bakgrund av den logocentriska traditionen i skolan. Jag kommer att utgå från följande frågeställningar i min studie:•På vilka olika sätt gestaltas den logocentriska traditionen i matematikundervisningen i en årskurs 1, 2 och 4?•Vilka anledningar anger lärare till att de centrala medierna i undervisningen i skolan är de logocentriska uttrycksformerna och inte de kinestetiska, visuella och auditiva uttrycksformerna?•Hur uppfattar lärare att de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna utvecklas i en logocentrisk skoltradition?Teorin i mitt examensarbete definierar begreppen medier och logocentrisk tradition i matematikundervisningen. Teorin innehåller tidigare forskning om hur den logocentriska traditionen gestaltas i skolan, samt skolans behov av förändring för att motsvara samhällets utveckling.Jag har använt mig av en etnografisk ansats och mina insamlingsmetoder är intervju och observation. Undersökningarna är gjorda på en skola, där jag har besökt tre olika skolklasser i två dagar per skolklass. Intervjuer har gjorts både med lärare och med elever. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån teorin angående den logocentriska traditionen och medier i undervisningen.Min slutsats för arbetet är att den logocentriska traditionen kan gestaltas på olika sätt i undervisningen. Det är min utmaning som blivande lärare att genom användandet av flera olika medier och uttryckssätt i undervisningen förhålla mig till och våga utmana traditionen.