En utvärderande studie av digitala touchpoints i ett besöksflöde. Teorier som nyttjas i studien är mentala modeller, situerad kognition och externa reprepresentationer. I metodvalet utvärderas kontextuell design samt service walkthrough angående vilken metod som är mest lämplig.  Totalt deltog 15 testdeltagare i en uppgiftsbaserad testning med kontextuell design, service walkthrough med paus och service walkthrough utan paus. Resultatet visar att alla digitala touchpoints möter testdeltagarnas bild tillräckligt bra för att de ska klara den uppgiftsbaserade testningen. Efter detta följer en diskussion angående hur teorierna kan länkas till resultatet och med detta även hur flödet kan förbättras och vad man ska tänka på vid vidareutveckling av systemet.

This work is for the completion of a bachelor's degree in Information design with a focus on Spatial Design. The project has been carried out in collaboration with OpenArt, a biennial art exhibit that occurs across Örebro city center every other year. In this thesis I’ve explored how design in the exhibition space can contribute to visitors wayfinding processes, attract passers-by and how design can contribute to visitor flow. In previous years, the biennial has not worked with clear in-space wayfinding systems for spontaneous orientation. Visitors have experienced difficulties in finding the art works and navigating in the exhibition. A visit is further complicated by long distances and greatly affected by the city's readability. In this work, readability by city elements has been explored in order to identify needs and a specific place to work with. To increase flow, theories about wayfinding and storytelling have been explored to develop a system that connects the exhibition through the spaces between the art works. The system includes node-strengthening track markings with quotes from previous visitors. The system can be used for orientation in the environment through the wayfinding strategy track following. The results have been produced through documentary analyzes, questionnaires and various analyzes of maps, movement patterns and space. Through workshops and close collaboration with OpenArt, the story someone met the city and art has been identified, which is proposed to be the theme of the exhibition space. / Detta arbete är för avläggande av kandidatexamen i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Examensarbetet har utförts i samarbete med OpenArt, en utställning som breder ut sig över Örebro citykärna vart annat år. Genom arbetet har jag utforskat hur utställningsrummet kan gestaltas för orienterbarhet, för att bidra till flöde och locka besökare. Vid tidigare utställningar har biennalen inte arbetat med tydliga system i stadsrummet för spontan orientering. Besökare har upplevt att det varit svårt att hitta och besöken försvåras ytterligare av långa avstånd och påverkas i högsta grad av stadens läsbarhet,som utforskats i detta arbete för att identifiera behov och en specifik plats att arbeta med. För att öka flöde har teorier kring wayfinding och berättande utforskats för att ta fram ett system som knyter ihop utställningen i rummen mellan verken. Systemet innefattar nodförstärkande ledmarkeringar med citat från tidigare besökare. Systemet kan användas för orientering direkt i rummet genom wayfindingstrategin track following. Resultatet har tagits fram genom dokumentära analyser, enkät och olika analyser av kartor, rörelsemönster och plats. Genom workshop och nära samarbete med OpenArt har berättelsen någon mötte staden och konsten kunnat identifieras, som föreslås vara tema för utställningsrummet.

This thesis project aims to contribute knowledge to the field of user experience design in games by examining the relationship between presence and wayfinding in games in order to determine how one might design wayfinding systems that simultaneously facilitate player navigation and create a sense of presence. Based on examining and comparing existing literature on wayfinding and presence in games, and by analyzing existing games that accomplish the aforementioned dual purpose, I formulate a set of hypothetical design principles for presence-creating wayfinding design. The validity of these principles is then put to test by creating and testing a digital prototype where participants are tasked with navigating a virtual space. The testing of the practical application of these principles reveals them to be largely viable, demonstrating the viability of designing wayfinding solutions for games that simultaneously facilitate presence.

Die sich im Verlaufe einer Demenz manifestierenden Orientierungsstörungen schränken die Selbständigkeit der Erkrankten ein und sind oftmals einer der Gründe für die Übersiedlung in eine Pflegeeinrichtung. Aufgrund ihrer krankheitsspezifischen kognitiven Einschränkungen ist es den Betroffenen dort erschwert, sich ihr neues Wohnumfeld zu erschließen. Demzufolge sind Demenzerkrankte zur Aufrechterhaltung von Mobilität und Selbständigkeit in einem ganz besonders hohen Maße von baulichen Strukturen abhängig, die ihnen räumliche, zeitliche und situative Orientierung bieten. Bisher liegen jedoch nur sehr wenige empirisch fundierte Forschungsarbeiten zu deren geeigneter Gestaltung vor. In dieser Dissertation wurde untersucht, welche baulichen Merkmale von Altenpflegeeinrichtungen das räumliche Orientierungsvermögen demenzerkrankter Bewohner beeinflussen. Dazu wurden die baulichen Strukturen von 30 Einrichtungen analysiert und umfangreiche Daten zur Orientierung der dort lebenden Bewohner erhoben. Es wurden fünf Wege innerhalb der Wohnbereiche identifiziert, die Bestandteil der Aktivitäten des täglichen Lebens sind und in allen Einrichtungen vorgefunden wurden. Durch Einschätzung der Pflegekräfte wurde bewertet, ob, bzw. wie gut, die Bewohner diese Wege zurücklegen können. Der Einfluss der unterschiedlichen baulichen Merkmale auf die resultierenden Orientierungswerte wurde mittels statistischer Signifikanztests überprüft. Die Ergebnisse zeigen, dass mit fortschreitender Demenz das Orientierungsvermögen sinkt. Gleichzeitig steigt die Abhängigkeit von der Ausprägung der baulichen Strukturen jedoch an. Signifikante Einflussfaktoren bestehen u. a. in der Bewohnerzahl, der Erschließungstypologie und der Ausformung der Gemeinschaftsflächen. Kleinere Einrichtungen begünstigen zwar die Orientierung, aber auch Wohnbereiche mit 25-30 Bewohnern können gute Werte erzielen, wenn sie eine geradlinige Horizontalerschließung über Flure, die keine Richtungswechsel beinhalten, aufweisen. Gleichartige Elemente, wie z.B. mehrere Wohn- und Essbereiche oder Cluster kleinerer Wohngruppen, schränken die Orientierung hingegen ein. Diese und weitere Erkenntnisse wurden in Gestaltungsempfehlungen überführt, die in der Versorgungspraxis bei der Planung sowie Umstrukturierung von Pflegeeinrichtungen angewendet werden können. Weiterhin wurden auf Grundlage im Krankheitsverlauf eingesetzter Orientierungsformen und –strategien Modelle des Orientierungsprozesses Demenzerkrankter entwickelt.

In this thesis we propose a navigation instruction validation tool and an user training tool for PERCEPT system. The validation tool evaluates the navigation instructions using a virtual reality environment by ensuring that each path in the virtual environment can be traversed by following the navigation instructions. This validation tool will serve as a first automatic validation of navigation instructions prior to testing them with blind and visually impaired users. The user-training tool enables the blind user to explore and get familiar with the real environment by using the virtual environment generated in the Unity3d based game. The user interacts with the game using PERCEPT Smartphone client just like the user would interact in the real environment. Motion in the game is emulated using the keyboard. Motion directions follow the navigation instructions obtained through the Smartphone. This user-training tool will improve the users experience in the real environment by enabling them to explore and learn the environment a-priori to their arrival in the physical space.

Finding the right path is a key aspect for successful navigation through the environment, with technologies such as the Global Positioning System (GPS) having improved this. However, human navigators can still be met with incorrect information either from devices or peers. The literature on how individuals then successfully navigate is limited. The current study attempts to fill in some of the gaps, assessing both individual and group differences. The navigation performance of twenty-five young adults was tested using a Virtual Environment (VE) built with Unreal Engine 4. Participants’ self-assessment of spatial ability, trait anxiety, and wayfinding preferences was further assessed through a series of pre- and post-test measures. Using quantitative data analysis, no significant differences in wayfinding strategies when given incorrect information were found and furthermore there was no interaction between trait anxiety and navigational performance. However, participants in general experienced increased difficulty when the incorrect information given was with regards to landmarks. Furthermore, males had decreased accuracy compared to females but only when given incorrect turn information. Even with this lower performance in terms of accuracy, males still rated themselves higher with regards to spatial ability. These results are particularly interesting for human navigation research and might be used to improve GPS-devices or other technology used for navigation (e.g. taking into account gender differences). Further research is needed due to some limitations present in the current study including a limited sample size. / Att hitta rätt väg är grunden för att lyckas hitta rätt väg genom sin omgivning och modern teknologi som GPSen (Global positioning system) har förbättrat detta. Dock så kan en mänsklig navigatör fortfarande presenteras med felaktig information, vare sig det är från teknologiska enheter eller andra individer. Den litteratur som är tillgänglig angående hur folk anpassar sig till detta och ändå försöker finna rätt väg är  begränsad. Denna studie är till för att fylla denna kunskapslucka, både på individuell och på gruppnivå. 25 unga vuxnas navigationsförmågor undersöktes med hjälp av en virtuell miljö skapad i Unreal Engine 4. Deltagarna självutvärderade också sina spatiala förmågor, ångestbenägenhet samt preferenser när det kommer till att utforska och hitta rätt väg. Något som i sin tur komplementerades både före och efter själva experimentet. Kvantitativ dataanalys uppvisade inga märkbara skillnader i navigeringsstrategier när felaktig information hade getts och ingen koppling kunde etableras mellan ångestbenägenhet och prestation. Det fanns dock en trend i upplevda svårigheter när felaktig information angående milstolpar angavs. Män presterade sämre med lägre precision än kvinnor vid missvisande information om svängtillfälle. Men trots detta hade männen en tendens att betygsätta sin spatiala förmåga högre än kvinnor. Dessa resultat är av specifikt intresse för forskning inom navigation och kan användas till att förbättra GPS-enheter samt annan teknologi som utnyttjas för liknande syften (t.ex. för att ta hänsyn till könsskillnaderna). Men mer forskning krävs på grund av vissa begränsningar i undersökningen, inklusive en begränsad provstorlek.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala förmåga att orientera sig. Min bakgrund som undersköterska i kombination med min kunskap i hur rum påverkar människans beteende gör att jag reagerat på de miljöer där dessa personer vistas. Studien är genomförd på Marielunds äldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att främja de boendes självständighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslöjar en mängd rumsliga hinder som påverkar orienterbarheten negativt för personer med demenssjukdom. Utifrån teorier om hur vi människor orienterar oss och hur demenssjukdom påverkar den kognitiva förmågan har ett gestaltningsförslag på ett vägledningssystem tagits fram. Forskningen visar på behovet av anpassning av boendemiljöer för personer med demenssjukdom och att en medveten färgsättning kan hjälpa dessa personer till ett mer självständigt liv. Vägledningssystemet är designat för att leda betraktaren med hjälp av referenspunkter i form av färgkodade väggmoduler och ledtrådar i form av linjer i golvet. Slutsatserna av studien visar att en tydligare översikt av miljön och visuella hjälpmedel kan göra så att de boende klarar sig bättre själv vilket i sin tur gör att de kan bo kvar hemma längre. / This report describes how I have engaged a spatial information problem based in the cognitive ability of people with dementia and their ability to orient themselves. My academic knowledge of how space affects people’s behavior in combination with my experience as a secondary nurse have made me react to the environments in which these people reside. The study was conducted at Marielunds nursing home and senior housing in the city of Eskilstuna and aims to encourage residents independence. The result shows the architecture’s complexity and the observation of the housing reveals a variety of spatial barriers that affect the ease of orientation negatively for people with dementia. Based on theories of how we orient ourselves and how dementia affects the cognitive ability I have developed a design proposal for a guidance system. The research demonstrates the need for adaptation of living environments for people with dementia and that a deliberate color scheme can help these people to a more independent life. The guidance system is designed to lead the viewer with reference points in the form of color-coded wall modules and visual clues in the form oflines in the floor. The findings of this study show that a more clear overview of the environmental and visual aids can help the residents to a more independent life witch will allow them to stay in their own home longer.

Vattenburen kollektivtrafik tenderar att ha längre bytessträckor än buss och spårtrafik. Då långa byten kräver mer av resenären är uppsatsens syfte att undersöka hur bytet till och från pendelbåtar kan se ut vid en för trafiken större bytespunkt. Därigenom kanske vi kan lära oss mer om resenärens informationsbehov vid byten över längre avstånd. Därtill har målet varit att presentera rekommendationer som kan stärka förutsättningarna för vattenburen kollektivtrafik, med särskilt fokus på bryggan (angöringspunkten) vid Klara Mälarstrand och den närliggande järnvägsstationen Stockholm Central. Arbetet har utförts i form av en fallstudie som undersökte platsen utifrån upplevd närhet och -tydlighet, med empiri bestående av egentagna bilder, kartor, avståndsmätningar samt dokument. Datainsamlingen pågick under lång tid, parallellt med Trafiknämndens egna utredningar av trafik till och från bryggan. Analysen visade att bryggan vid Klara Mälarstrand är bristfälligt integrerad med omgivande kollektivtrafik och att en tydlig vägledning saknas. I diskussionen förs ett resonemang om vikten av att entréer till kollektivtrafiken, exemplifierat av pendeltågens nya station Stockholm City, synliggör sin funktion även på långt håll. Resenärer bör även ges möjlighet att relatera längre bytessträckor till en tidsåtgång, liknande den ’uppskattad gåtid till gate’ som används på storflygplatser som Köpenhamns flygplats Kastrup. / Public transport on water tend to have longer transfer paths than bus and rail transport. As long transfers paths demands more from the passenger this thesis aims to investigate what a transfer to and from water buses may look like at a transfer point with public transport on water of major importance for a planned service in Stockholm, Sweden. Through that more knowledge about the information needs of passengers at transfers over longer distances might be gained. In addition the thesis aims to present recommendations which can strengthen the conditions for public transport on water, with a focus on the stop (quay) near the Stockholm Central station. The thesis has been carried out as a case study which examined the study area on the basis of perceived proximity and -legibility,with empirics consisting of images taken by the author, maps, distance measurements and documents. Data collection time has been long, in parallel with the Stockholm County Administrations (SLL) own investigations of the traffic. The analysis showed that the quay at Klara Mälarstrand has a lacking integration with surrounding public transport and that a clear wayfinding is missing. In the discussion an argument for the importance of legible entrances to public transport also at a distance is made, exemplified by the new Stockholm City commuter train station building. Also passengers at longer transfer paths needs to be able to relate the distance with the time to get there, similar to the ‘approximate walking time to gate’ used at major airports such as Copenhagen Airport, Kastrup in Denmark.

Study of complex networks by researchers from many disciplines has provided penetrating insights on various complex systems. A study of the world wide web from a network theoretic perspective has led to the design of new search engines [65]. The spread of diseases is now better understood by analyzing the underlying social network [26]. The study of metabolic networks, protein-protein interaction networks and the transcriptional regulatory networks with graph theoretic rigor, has led to the growing importance of an interdisciplinary approach [71]. Network centrality measures, which has been of interest to the social scientists, from as long as 1950 [13], is today studied extensively in the framework of complex networks. The thesis is an investigation on understanding human navigation with a network analytic approach using the well established and widely used centrality measures. Experiments were conducted on human participants to observe how people navigate in a complex environment. We made human participants way-find a destination from a source on a complex network and analyzed the paths that were taken. Our analysis established a fact that the learning process involved in navigating better in an unknown network boils down to learning certain strategic locations on the network. The vertices in the paths taken by the participants, when analyzed using the available centrality measures, enabled us to conclude experimentally that humans are naturally inclined to learn superior ranked vertices to navigate better and reach their intended destination. Our experiments were based on a word game called the word-morph. A generalized version of the experiment was conducted on a 6x6 photo collage with an underlying network hidden from the participant. A detailed analysis of the above experiment established a fact that, when humans are asked to take a goal-directed path, they were prone to take a path that passed through landmark nodes in the network. We call such paths center-strategic. We then present an algorithm that simulates the navigational strategy adopted by humans. We show empirically that the algorithm performs better than naive random walk based navigational techniques. We observe that the algorithm produces rich center-strategic paths on scale-free networks. We note that the effectiveness of the algorithm is highly dependent on the topology of the network by comparing its functionality on Erdos-Renyi networks and Barabasi-Albert networks. Then we discuss a lookahead algorithm to compute betweenness centrality in networks under vertex deletion operations. We show that the widely used Brandes algorithm can be modified to a lookahead version. We show that our proposed algorithm performs better than recomputing the betweenness centrality values in the vertex deleted graph. We show that our method works 20% faster than the Brandes algorithm.

En la presente investigación se hace uso de las herramientas brindadas por el diseño gráfico para resolver un problema de comunicación visual enfocado en un sistema de orientación ineficaz, en la Villa Deportiva Regional del Callao. Este problema ocasiona que sus usuarios inviertan demasiado tiempo al recorrer el espacio lo que los perjudica en la realización de sus actividades. Por ello, el principal objetivo es demostrar que el diseño es un medio eficaz de resolución de problemas, para ello se hizo uso de las herramientas que brindan el wayfinding, el diseño cartográfico, el diseño háptico, el diseño gráfico ambiental la señalética y el UX/UI para crear una respuesta multicanal al problema presentado. Es decir, proponer un sistema de orientación que actúe eficazmente teniendo en cuenta las necesidades de los usuarios y del espacio. El tipo de investigación es experimental, además se utilizó un enfoque mixto ya que se utiliza el método cuantitativo y cualitativo. Tras la realización de prototipos y pruebas se definió que la propuesta presentada responde de manera eficiente al problema presentado. / This dissertation analize and use the tools provided by graphic design to solve a visual communication problem focused on an ineffective orientation system, in the Callao Sports Village. This problem causes a waste of time for its users because they spend too much time traveling the space, and sometimes can not arrive to their class on time. For this reason, the main objective is to demonstrate that design is an effective means of solving problems, for this investigation were used the tools that provide wayfinding, cartographic design, haptic design, environmental graphic design, signage and UX. / UI to create a multichannel response to the problem presented. The objective, to propose an orientation system that acts effectively taking into account the needs of the users and the space. The type of research is experimental, in addition a mixed approach was used beccause the quantitative and qualitative method is used. After carrying out prototypes and tests, it was defined that the proposal presented responds efficiently to the problem presented. / Trabajo de Suficiencia Profesional