Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 2005. / Vita. Includes bibliographical references. Also available on the Internet.

The present study examines native and nonnative perceptual processing of semantic information conveyed by prosodic prominence. <br>Five groups of German learners of English each listened to one of 5 experimental conditions. Three conditions differed in place of focus accent in the sentence and two conditions were with spliced stimuli. <br>The experiment condition was presented first in the learners’ L1 (German) and then in a similar set in the L2 (English). The effect of the accent condition and of the length and position of the target in the sentence was evaluated in a probe recognition task. <br>In both the L1 and L2 tasks there was no significant effect in any of the five focus conditions. Target position and target word length had an effect in the L1 task. Word length did not affect accuracy rates in the L2 task. For probe recognition in the L2, word length and the position of the target interacted with the focus condition.

No description available.

Bakgrund: Idag används många olika tekniker för att fånga uppmärksamheten hos vår tids upptagna människor. Det är inte längre tillräckligt för en annons att innehålla fina bilder och en bra slogan, det vill säga att enbart förlita sig på traditionella marknadsföringstekniker. Företag som vill försäkra sin överlevnad måste idag använda sig av nya och alternativa medier på ett innovativt sätt. Något som också har blivit allt vanligare är att använda sig av marknadsföring med hjälp av word-of-mouth (WOM) – en sorts marknadsföring som förlitar sig på att konsumenter delar med sig av sina erfarenheter och åsikter om en viss produkt, tjänst eller varumärke till sina medkonsumenter. Syfte: Genom en explorativ undersökning samt parallell användning av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder vill vi genomföra en fallstudie på en utav Sveriges största aktörer inom destinationsbranschen – Apollo. Syftet är att undersöka om företaget medvetet arbetar med WOM samt vilken roll WOM har för resenärer, det vill säga - Är WOM viktigt för resenärerna och därmed även för Apollo? Slutsatser: Vår tolkning av Apollo är att företaget arbetar med WOM marketing men inte alls i lika stor grad som med viral marketing. Vidare tolkar vi den satsningen som görs på WOM marketing som småskalig då företagets sätt att arbeta med WOM är något enformigt och sporadiskt. Vår tolkning av enkätundersökningen är att resenärer generar både positiv och negativ WOM gällande researrangörer samt att dessa WOM aktiviteter är viktiga för resenärerna då man värnar om andras åsikter, råd och tips. Härmed drar vi slutsatsen om att WOM är viktigt för resenärerna och att det i slutändan även är viktigt för Apollo. Nyckelord: WOM, WOM marketing, rese-/destinationsbranschen, Apollo

I Sverige har massmediemarknaden under de senaste årtiondena ökat explosionsartat. I ett allt mer växande reklambrus har annonsörerna fått svårt att nå och påverka konsumenterna med sina budskap. Till följd av detta söker annonsörer nya sätt att kommunicera med marknaden. En form av marknadsföring som fortfarande anses kunna nå konsumenterna är word of mouth marketing, där företag uppmuntrar och underlättar för konsumenter att prata med varandra om produkter och varumärken i olika kommunikationsforum. Ett högaktuellt och växande sådant forum är den personliga bloggen. Bloggen börjar växa till en intressant marknadsföringskanal, eftersom dess budskap antas anses vara trovärdiga av konsumenterna. Samtidigt som företags inblandning i bloggar genom sponsring och annonsering har ökat, har också dess popularitet ökat. Här uppkommer frågan huruvida konsumenterna är medvetna om detta spel bakom kulisserna och på vilka faktorer en bloggs trovärdighet faktiskt byggs. Utgångspunkten för uppsatsen är författarnas tankar att bloggen kan anses vara ett uttryck för word of mouth och dess skribenter liknas vid opinionsledare. Således skulle trovärdigheten för konsumenterna kunna bero på dessa faktorer. Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida bloggen är trovärdig, vilka faktorer som gör bloggen trovärdig och om den kan fortsätta vara det utifrån ett konsumentperspektiv. Detta undersöks genom problemformuleringen ”vad gör bloggen trovärdig utifrån ett konsumentperspektiv” samt ”kan bloggen fortsätta att vara trovärdig för konsumenterna.” Studien har genomförts med en deduktiv ansats där utgångspunkt har tagits i teori och empirisk data samlats in genom semi-standardiserade kvalitativa intervjuer med sex läsare till de största tio bloggarna i Sverige idag. De slutsatser författarna kunnat dra utifrån resultatet av studien är att bloggens trovärdighet framförallt bygger på bloggarens roll som opinionsledare men även att den kan anses vara ett uttryck för word of mouth. Resultatet pekar också på att bloggen även fortsättningsvis kan vara trovärdig, så länge bloggaren håller sig inom ramen för vad som läsaren anser stämma överens med bloggarens person.

Utvecklingen av teknologin har lett till att mobiltelefoner har fått ett utökat användningsområde, och ett av dessa är mobila betaltjänster. En av de mobila betaltjänsterna på marknaden är Swish, som skapad genom ett samarbete mellan de svenska storbankerna. För att konsumenter ska acceptera och börja använda en ny tjänst krävs det ett förtroende hos konsumenterna för tjänsten, och detta förtroende byggs med hjälp av det som kommuniceras om företaget. Denna studie har undersökt de olika kommunikationskanalernas påverkan på konsumenters beslut att använda Swish och hur detta är kopplat till förtroende. Studien har utförts i form av en enkätundersökning och resultatet av undersökningen visade att de kommunikationskanaler som konsumenter har förtroende för är även de som påverkar deras beslut i störst utsträckning. Relationell word of mouth var den kommunikationskanal som bidrog till förtroende i högst grad och visade även sig ha störst påverkan på beslutet att börja använda Swish. Dock tyder resultatet på att påverkan av relationell WOM på användandet inte är lika kraftig om det inte stöttas av användningen av direkta kommunikationskanaler, så som annonsering och information på hemsidor.

The question of whether words can be identified without spatial attention has been a topic of considerable interest over the last five and a half decades, but the literature has yielded mixed conclusions. Some studies show substantial effects of distractor words which are argued to appear outside of spatial attention, whereas a small number of other studies show no evidence of such effects. I argue that at least some of the discrepant results can be understood in terms of failures to optimally focus attention at the cued location. The present experiments manipulated the proportion of valid trials to encourage distributed (Experiments 1 and 3) or focused (Experiments 2 and 4) spatial attention. Participants read aloud a target word, and the impact of a simultaneously presented distractor word was assessed. Semantic and repetition distractor effects were present when conditions promoted distributed spatial attention, but distractor effects were absent when conditions promoted focused spatial attention. These data are consistent with the proposal that (1) the allocation of spatial attention across displays is strongly context-dependent and (2) spatial attention is a necessary preliminary to lexical/semantic processing.

The present thesis investigated how words are processed within the context of visual search. Both explicit and implicit measures were used to assess whether spatial attention is a prerequisite for words to undergo processing. In the explicit search task, subjects searched a display and indicated whether a word was present or absent among nonword distractors. In the implicit task, priming was employed to index word processing. Subjects viewed the same search displays that were used in the explicit task, however, the displays were presented briefly and were followed by a single target letter string to which subjects performed a lexical decision. In Experiments 3 through 6, in which the target was always presented at fixation, no priming was evident. In Experiments 7 and 8 when the location of the target moved from trial to trial, priming was observed. It is argued that attentional resources are narrowly allocated to a location in visual space when target location is certain but diffusely allocated when target location is uncertain. Furthermore, processing only occurs for words that fall within the suffusion of this strategically pliable attentional beam. The results are also interpreted within the domains of perceptual cuing and attentional capture.

Jaye K. Luke Numeracy skills are needed for daily living. For example, time management and budgeting are tasks that adults face on a frequent basis. Instruction for numeracy skills begins early and continues throughout childhood. Obtaining numeracy skills is difficult for some students. For example, there may be an inadequate fit between the student’s knowledge and the design of the instruction, the student may be unable to select an appropriate strategy for solving the problem, or the student may have a learning disability. Students with a learning disability comprise approximately 40% of identified children with disabilities who receive special education services (U.S. Department of Education, 2005). The National Council of Teachers of Mathematics helps teachers mediate the difficulties students may have in math. The council recommends problem solving and representation with physical objects as a teaching method. Chapter 1 presents a literature review on children with a learning disability, the use of manipulatives, and problem solving. The literature review indicates that children with a learning disability are poor problem solvers, but that further research is needed to investigate best instructional strategies. Chapter 2 presents a study on the impact of manipulatives on the accurate completion of money word problems. Three populations were included: adults who struggle with numeracy (n = 20), children with a learning disability (n = 20), and children who are typically developing (n = 23). Participants were administered a measure of 10 money word problems and were asked to solve them without the use of manipulatives. Participants were then randomly assigned to one of two groups: perceptually rich and perceptually bland manipulatives. Results indicate that none of the participants performed better with manipulatives than they performed without manipulatives. There was an interaction of Condition x Type of participant with the participants with a learning disability in the bland condition performing significantly worse than the other participants. More research is warranted to understand the impact of manipulative use in mathematics instruction for adults who struggle with numeracy, children with a learning disability, and children who are typically developing.

Internet och tjänstesektorns framfart har ökat pressen på organisationer att kunna leverera tillfredsställelse hos sina kunder. En organisations ekonomiska välmående är mycket beroende av kundernas välmående. En förutsättning för att få en kund att återkomma samt sprida ett positivt budskap om en organisation är att kundens behov tillgodosetts. En metod som tillämpas för att reducera missnöje och uppnå tillfredsställelsen hos kunderna är en effektiv klagomålshantering. Olyckligtvis visar teorin på att en effektiv klagomålshantering inte är en självklarhet hos många organisationer. Istället har det saknats en systematisk strategi för bearbetning av klagomål och en tilltro till validiteten hos klagomål.   Målet med uppsatsen är att utvärdera och få en djupare förståelse för beståndsdelar i klagomålshantering och utifrån det försöka kartlägga ifall det finns stöd för den empiriska modellen för klagomålshantering. Rapporten består av två delar: en litteraturstudie samt en intervjustudie med en person som är väl insatt i hur klagomålshanteringen tillämpas.   Först beskrivs vad en nöjd kund samt en klagomålshantering kan betyda för en organisation.  Sedan analyseras intervjuerna med fokus på, under vilka förutsättningar klagomålshantering bedrivs av, hur inflödet av klagomål kan stimuleras, samt hur klagomål hanteras. Slutligen jämförs teori och empiriinnan resultaten analyseras.   Genom att tillämpa den teoretiska modellen CCMS har en organisationer bra förutsättningar för att kunna hantera klagomål på ett bra sätt. Men en klagomålhantering handlar inte bara om att processa igenom ett klagomål. Mycket handlar om hur en organisation jobbar kring bearbetningen av klagomål. Att majoriteten missnöjda kunder väljer att inte klaga bör tas på stort allvar. I empirin är man medveten om problemet och försöker stimulera inflödet av klagomål. Det sker genom att uppmana missnöjda kunder att höra av sig, genom broschyrer och hemsida, erbjuda en tillgänglighet av kundombudsman som hjälper kunden med det praktiska, vara ute bland kunder samt riktade utskick av enkäter till kunder som slutar. Ytterligare en sak som är viktig att beakta är kommunikation bland personalen, den verbala. Mycket av kommunikationen i teorin sker genom systemet och bör kompletteras med möten, för att lättare kunna föra en dialog och lyfta fram viktiga aspekter. Vidare bör CCMS även appliceras med rätt förutsättningar för att inte spä på missnöje ytterligare. Med större insyn för kunden, vilket möjliggörs genom en kontinuerlig uppdatering av själva ärendets status, kan ett upptrappat missnöje undvikas.