Den biologiska mångfalden i skogen minskar. För att Sverige ska nå dagens miljömål “Levande skogar” och “Ett rikare växt och djurliv” behöver skogsområden med höga naturvärden bevaras och ges möjlighet att utvecklas. I Götaland är ädellövskog en av de biotoper som hyser flest hotade arter. År 1987 genomfördes en ädellövskogsinventering i Uddevalla kommun. Denna är en grundläggande del i dagens kartläggning av kommunens naturvärden, trots att det hänt mycket inom naturvården och inventeringsmetodiken sedan dess. . I detta arbete återinventerades 16 slumpvis utvalda bestånd från tidigare inventering i kommunen. Detta för att se hur dåtidens bedömningar av naturvärden stämmer överens med dagens, samt för att se vad som har hänt i bestånden över tid. Resultaten visade att mer än hälften av de återinventerade bestånden fick en ändrad naturvärdesklassning. Flertalet av dessa bestånd hyser högre värden än vad som dokumenterades i tidigare inventering. Jämförs resultaten med den senaste sammanställningen av kommunens kända naturvärden år 2020 stämmer resultaten bättre överens. Samtidigt visar min undersökning  att fler bestånd hyser högre naturvärden än sammanställningen, samt att vissa obemärkt har förlorat värden i och med mänskliga ingrepp som mindre avverkningar. Bestånden som ökat i klassning bestod helt eller delvis av ekskog och det var främst förekomst av naturvårdsarter av mossor och lavar som bidrog till de höjda klassningarna. Detta arbete visar att en helt ny ädellövskogsinventering med uppdaterad kunskap om naturvårdsarter och spridningsbiologi vore önskvärt för att få ett mer korrekt underlag över kommunens naturvärden. Genom att lokalisera värdefulla bestånd kan dessa bevaras, skyddas och utvecklas.

Sett över hela landet växer ädellövskog endast på en procent av den produktiva skogsmarken. I det studerade området Dalsland utgörs virkesförrådet uppskattningsvis av tre procent ädla lövträd. Dess förekomst är därför att betrakta som relativt sällsynt. Denna studie hade för avsikt att intervjua markägare som har valt att nyetablera med ädellövskog och genom det förstå vad det är som bidragit till att de föryngrat med dessa trädslag. Undersökningen utfördes genom att sex individer som nyetablerat med ädellövskog intervjuades. Resultatet sammanställdes därefter genom att se på gruppen som en helhet och lyfta fram samtliga påverkande faktorer. Utifrån resultatet kunde 13 faktorer identifieras som bidragande och en förståelse kring dem redogöras för.  Det kan konstateras att ett flertal faktorer påverkat markägarna i valet att plantera ädellövskog.

No description available.

Skyddsvärda träd, speciellt ekar (Quercus spp.), är betydelsefulla både ur ett kulturellt och biologiskt perspektiv. Flera rödlistade arter som finns i Sverige är kopplade till gamla, grova ekar och tyvärr är detta ett habitat som har minskat i Sverige. Fragmentering av ekhabitat har påverkat den biologiska mångfalden hos ek-habitaten negativt. Förändrad markanvändning är en faktor som haft stor betydelse för ekbeståndens förekomst och åldersstruktur. Studier visar att beteshävd främjar utvecklingen av större ekar genom att hålla borta omgivande träd som annars skuggar ekarna. I den här studien har förekomsten av värdefulla ekar i Kalmar kommun återinventerats efter 10-20år. Syftet är att undersöka omsättningen av ekar, och vilka faktorer som påverkar rekryteringen av värdefulla ekar. Värdefulla ekar avser här stora träd med en diameter på minst 1 meter, och deras efterträdare, med en diameter på ³80 cm i brösthöjd. Resultatet visar en nettotillökningen av värdefulla ekar i Kalmar kommun under tidsperioden mellan inventeringarna. Sammanlagt påträffades 133 nya ekar. Av de totalt 222 ekar som noterats i den föregående inventeringen återfanns 215. Av de återfunna hade 24 ekar dött under perioden mellan inventeringarna. En analys av sambandet mellan ljuskonkurrens, mätt som krontäckning, och antalet döda träd visar att dödligheten av ekar ökade med en ökande täckningsgrad i trädskiktet, vilket stödjer att eken är en skuggkänslig art. Dock var ekarnas tillväxt, mätt som ökning av omkretsen, inte störst i de lägsta täckningsgraderna, vilket innebär att fler faktorer har betydelse för trädens tillväxtframgång. / Protected trees, especially oak trees (Quercus spp.), are important from a cultural and biological perspective. Several red listed species found in Sweden are linked to old oaks and unfortunately this is a habitat that has decreased in Sweden. Fragmentation of oak habitat has adversely affected the biodiversity of oak habitat. Changed land use is a factor that has had a major impact on the occurrence and age structure of oak stocks. Studies show that grazing promotes the development of larger oaks by keeping away surrounding trees that might otherwise shade the oaks. In this study, the occurrence of valuable oaks in Kalmar municipality was re-invented after 10-20 years. The purpose is to investigate the turnover of oaks, and what factors affect the recruitment of valuable oaks. Valuable oaks here refer to large trees with a diameter of at least 1 meter, and their successors, with a diameter of ³80 cm in chest height. The result shows a net increase in valuable oaks in the municipality of Kalmar during the time period between the inventories. A total of 133 new oaks were found. Of the total 222 oaks recorded in the previous inventory, 215 were found. Of the recovered, 24 oaks had died during the period between the inventories. An analysis of the relationship between light competition, measured as crown coverage, and the number of dead trees shows that the mortality of oaks increased with an increasing degree of coverage in the tree layer, which supports that the oak is a shade-sensitive species. However, the growth of the oaks, measured as an increase in the perimeter, was not greatest in the lowest coverage ratios, which means that several factors have a bearing on the tree's growth success.

Abstract Broadleaved forests are highly valuable biotopes with important recreational value and contain rich occurrences of species of conservation concern. To monitor the development of nature values in a forest ecosystem during an interval of approximately ten years, follow-up inventories were carried out, following the first inventories which took place ten years ago in two nature reserves (Karlsvik and Bohult) dominated by broadleaved trees in the county of Halland, Sweden. Indicator species of lichen and moss were searched for and compared to the first inventories. The results show that both reserves contain more indicator species today than approximately ten years ago, though a change in the species composition was observed. In Bohult fewer indicator lichens were observed, although more observations were made of indicator mosses - making the total number of indicator species higher than in the previous inventory. Potential explanations to the differing results of the two reserves were discussed and assessed to be for varied reasons. The observed increased occurrences of indicator species may be due to increased continuity leading to bigger and older trees which make way for more epiphytes. The observed decreased occurrences of indicator species may be due to human activity such as newly carried out clearcutting in close proximity to the reserve (which could lead to edge effects or other environmental stresses), nitrogen deposition or exploitation. An observed threat for both reserves is the increasing growth of norway spruce (Picea abies) which may outcompete broadleaved species and the potential indicator species they may inhabit. / Sammanfattning Ädellövskogar är mycket värdefulla naturtyper med höga rekreationsvärden och med rika förekomster av naturvårdsarter. För att utvärdera förändringen av skogliga naturvärden inom en tidsperiod av ca tio år utfördes uppföljningsinventeringar av två tidigare inventerade naturreservat som domineras av ädellövskog i Hallands län i Sverige. Signalarter av lavar och mossor eftersöktes och jämfördes med tidigare funna signalarter. Båda reservatens ursprungliga inventeringar utfördes för ca tio år sedan och resultaten visar att de båda reservaten nu har fler signalarter än tidigare, samtidigt som en förändring observerades i artsammansättningen då samtliga signalarter ej återfanns. I Bohult observerades färre signalartslavar, men fler signalartsmossor - vilket resulterade i ett större antal signalarter totalt för området. Potentiella förklaringar till de skilda förändringarna diskuterades och bedömdes bero på varierande orsaker. Det större antalet observerade signalarter skulle kunna förklaras av ökad tid för kontinuitet med fler grova och äldre träd som utgör lämpliga substrat för kolonisering av de eftersökta signalarterna. Det färre antalet observerade signalartslavar i Bohult skulle kunna bero på mänsklig påverkan i form av nyligen utförda kalavverkningar i angränsning till reservatet, vilket kan bidra till kanteffekter eller andra påfrestningar på miljön. Kvävenedfall, dikning av vattendrag eller annan exploatering föreslås också som möjlig orsak. Ett observerat hot för båda reservaten var igenväxningen av gran, vilken skulle kunna konkurrera med ädellövträden och de signalarter de kan husera.