Med bakgrund i samhällets önskemål om ett förlängt arbetsliv var syftet med uppsatsen att undersöka kommunala grundskolerektorers uppfattning om förutsättningarna för äldre lärare att kvarstå längre i arbetslivet. Tre analytiska frågeställningar besvarades: möjligheter för äldre medarbetare; hinder för äldre medarbetare; samt skillnader i inställningen till att äldre lärare kvarstår längre i arbetslivet, mellan skolverksamheter i en större stad respektive landsbygdskommuner. Semistrukturerade intervjuer med sex rektorer genomfördes, spelades in, och transkriberades ordagrant. Insamlat data bearbetades och analyserades med tematisk analys. Analysen resulterade i tre framträdande teman: individfokus; anpassningar; samt att se till helheten. Resultatet diskuterades därefter i relation till tidigare forskning om ålderism och åldersmedvetet ledarskap. Slutsatserna är att rektorers uppfattning om äldre lärares möjligheter och hinder att kvarstå i arbetslivet i huvudsak uppvisar samma mönster i den större staden och i landsbygdskommunerna. Äldre lärares förmågor bedöms individuellt och rektorerna ger inte uttryck för ålderism. Vidare ger rektorerna delvis uttryck för ett åldersmedvetet ledarskap. Dock tycks vissa av landsbygdens rektorer kunna sträcka sig längre gällande anpassningar för att möjliggöra att äldre lärare arbetar kvar. Landsbygdskommunen med kortast avstånd till en större stad resonerade dock mer i likhet med stadens rektorer gällande anpassningar. Det största hindret oavsett om skolenheten finns i staden eller på landsbygden är de begränsade ekonomiska medel skolan förfogar över. Vilka anpassningar som krävs är individuellt. Att en äldre lärare kvarstår i arbetet ska också gynna verksamheten. Om behovet av anpassningar blir för stort och påverkar andra lärare negativt har medarbetaren nått den bortre gränsen där pensionering måste anses lämpligare än att kvarstå i arbetslivet.

No description available.

No description available.

Längre livslängd och låga födelsetal innebär att för få personer befinner sig i arbetsför ålder.Ett förlängt arbetsliv är en strategi för att möta de kraftigt ökande kompetensbehoven. Genomtidigare forskning vet vi vad som motiverar arbetstagare att stanna i arbetet längre och vadarbetsgivare kan göra. I denna studie undersöker vi hur det ser ut på en operativ nivå. Baseratpå 12 semistrukturerade intervjuer med linjechefer i en offentlig organisation, undersökerstudien linjechefers aktiviteter, kunskap om och inställning gentemot äldre genom tematiskdataanalysmetod. Resultatet visar att respondenterna har en positiv inställning till äldremedarbetare och att de beskrivs som en trygg, stabil, pålitlig och kompetent arbetskraft.Resultatet visar också hur chefer arbetar reaktivt med åldersanpassningar genom bla.a. passivoch formell pensionsdialog samt genom erbjudande om timanställningar till pensionärer. Detframkommer också hur linjechefer förväntas ha en gemensam organisering av arbetet, hurmedarbetare ges lika förutsättningar oavsett ålder och hur alla anställda förväntas utförasamtliga arbetsuppgifter. Avsaknaden av ett åldersmedvetet ledarskap på operativ nivå visadesig genomgående under datainsamlingen. Slutligen visar resultatet på organisatoriska brister iform av otillräcklig kunskap, dåliga förutsättningar och en avsaknad av åldersmedvetnapolicys och rutiner. I studiens slutsatser synliggörs behovet av tydligare styrning, samordningoch stöd kring arbetet med att förlänga arbetslivet; ökad åldersmedvetenhet och kunskapkring medarbetares behov, vilka åtgärder som är möjliga samt hur dessa kan implementeras;uppmuntra större frihet för linjechefer att organisera arbetet i syfte att främja arbetsförmåganhos sina medarbetare.