Syftet med studien är att undersöka vad verksamma pedagoger har för åsikter då det gäller åldershomogena och åldersblandade barngrupper och hur gruppsammansättningen påverkar förskolebarn. Detta sker genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på fyra olika förskolor. För att få en stor spridning i uppfattningar har pedagoger med varierade erfarenheter intervjuats. Studien visar att miljöns utförande ser olika ut beroende på vilken gruppering som används på förskolorna. Den visar också att pedagogisk planering och arbetet mot läroplanens mål är något som fungerar på ett enklare sätt i åldershomogena barngrupper. Studien visar slutligen att barn inte alltid får tillgång till äldre förebilder i åldershomogena barngrupper.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tänker kring åldersblandade barngrupper samt hur deras agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Mina huvudfrågeställningar behandlar hur pedagoger arbetar med åldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar, hur de upplever arbetet med åldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers inställning och agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Jag har genomfört min undersökning på en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem år. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, främst med filmkamera, men även med löpande protokoll. Jag har även intervjuat de tre pedagoger som arbetar på avdelningen, två förskollärare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar och att man inte har någon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med åldersblandade barngrupper. Pedagogernas tankar kring åldersblandade barngrupper skiljer sig åt, men alla pedagoger anser att barnen utvecklas mer socialt i en åldersblandad barngrupp. Min studie har visat att barnen föredrar att leka med jämnåriga och att att deras lek ser annorlunda ut om de leker med jämnåriga jämfört med om de leker åldersblandat.

Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svårigheter med utvidgade sys-kongrupper och pedagogers och förskolechefers tankar kring detta. Vi ville även få ökad förståelse om mot vilken bakgrund åldersammansättningen i barngruppen organiseras. Vår studie utfördes på en förskola med utvidgade syskongrupper och undersökningen bygger på intervjuer med öppna frågor. Vår analys grundar sig på tidigare forskning och Vygotskijs teorier om barns utveckling. I stort upplever pedagogerna att det sociala gynnas men att överlag är utvidgade syskongrupper negativt för barnens utveckling. Barnen leker inte ål-dersblandat och de får ofta stå tillbaka för varandra. En ojämn åldersspridning, stora barn-grupper och låg personaltäthet är det som påverkar det pedagogiska arbetet negativt. Det viktiga är då att man har ett bra arbetssätt och en väl planerad verksamhet för att få det att fungera. Förskolecheferna uppger att man främst organiserar barngrupper mot en pedago-gisk bakgrund och med läroplanen som utgångspunkt. Flest fördelar finner de i åldersinde-lade barngrupper.Denna studie visar därmed att barn gynnas socialt i ålderblandade grupper men att nack-delarna överväger.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsättningar för barns lärande beroende på ålderssammansättningen i gruppen. Studien är kvantitativ med webbenkät som metod för insamling av data från pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i Värmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ålderssammansättningar ingår i studien: åldersindelade grupper, småbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för äldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5). Studien har sin utgångspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebär att förskolans verksamhet studeras utifrån olika samspelade aspekter, faktorer och nivåer. I studien ses förutsättningar för barns lärande i förhållande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer på struktur-, process- och resultatnivåer. Studien fokuserar på samband mellan ålderssammansättning som en faktor för förskolans strukturkvalitet och flera aspekter av processkvalitet, nämligen utformning av pedagogiska miljön, pedagogernas sätt att organisera och genomföra verksamheten och pedagogernas samspel med barnen. Undersökningen visade att det finns betydelsefulla skillnader mellan grupperna med olika ålderssammansättningar i utformning av den pedagogiska miljön och även i pedagogernas samspel med barnen. Däremot är denna påverkan inte entydig och kan även förklaras med andra orsaker och faktorer, så som gruppens storlek, barnens ålder och pedagogiskt arbetssätt. Gruppens ålderssammansättning i sig är således inte avgörande för verksamhetens kvalitet, utan behöver ses i relation till andra påverkande faktorer. / The purpose of this study is to investigate whether there are some patterns and connections between the teachers’ experiences of the conditions for children’s learning and age settings at preschool groups. The study is quantitative, and a web survey is used to collect the data from the teachers. The study includes all preschools in a municipality in Värmland, Sweden. 144 preschool teachers from 55 municipal preschool groups participated in the study. Following age settings are represented in the study: same-age preschool groups, groups with children between 1-3 years old, groups with children between 3-5 years old and groups with children between 1-5 years old. The study is based on interactionistic theories, which means that the preschool is examined from various interacting aspects and dimensions. Conditions for children’s learning are seen in the study in relation to preschool quality, which is a complex phenomenon constituted in the interaction between dimensions of structure, process, and outcome. The study focuses on age setting as a structural aspect of preschool quality and following aspects of process quality: organizing of the pedagogical environment, teachers’ approach to organizing of daily activities and teachers’ interplay with children.  The results of the study show that there are important differences between groups with different age settings regarding organizing of the pedagogical environment and interplay between teachers and children. However, these differences are rather ambiguous and can be explained by other aspects and factors such as group’size, children’s age, and pedagogical approach. Therefore, age setting as such is not the key to preschool quality but must be seen in relation to other aspects and dimensions.