This study investigates when and why teachers use code-switching as a method as well as teachers’ approach to the use of code-switching as a language strategy. I’ve seen that pupils in Swedish schools have a problem with oral communication and often use code-switching as a strategy. Earlier research has been done on the subject, but most has been done with observations of pupils or teachers. There is also a lack of research done in Swedish schools. It therefore felt necessary to carry out a study interviewing teachers about their approach to the strategy and how they use it. The informants of the study are five teachers who teach English in grades 4-6 in four Swedish schools. Interviews as a qualitative method were used to be able to answer the research questions. The results show that four of the informants use code-switching quite frequently. It shows five different reasons why they code-switch and that they mostly have a positive approach to the strategy, while they see the negative aspects and wish they could use the English language more in class. One of the informants has got a negative approach to the subject and only used codeswitching when necessary. The conclusion shows that all informants think that code-switching helps pupils that have a difficulty with the language of some sort. / Syftet med denna studie var att undersöka när och varför lärare använder kodväxling som metod och även lärares inställning till kodväxling som språkstrategi. Jag har sett att elever i svenska skolor har svårigheter med den muntliga kommunikationen och ofta använder kodväxling som strategi. Tidigare studier har utförts på ämnet men de flesta har varit observationer av elever och lärare. Det råder också brist på forskning utförd i Sverige. Därför kändes det nödvändigt att utföra en studie där lärare intervjuas kring deras inställning till och användande av strategin. Studien genomfördes på fem lärare som undervisar i engelska i årskurs 4–6 på fyra svenska skolor. Intervju som kvalitativ metod användes för att kunna svara på forskningsfrågorna. Resultaten visar att fyra av informanterna använder kodväxling ofta. De visar fem olika anledningar till att de kodväxlar och att de mestadels har en positiv inställning till strategin, samtidigt som de ser negativa aspekter och önskar att de använde engelskan mer i undervisningen. En informant har en negativ inställning till strategin och använder den bara när det är nödvändigt. Slutsatsen visar att alla informanter tycker att kodväxling är bra när det kommer till elever som har någon svårighet med språket.

Swedish compulsory school has recently been subjected to a number of political reforms. Between 2011 and 2014, for example, earlier grades, more national tests and a new curriculum plan (Lgr 11) were to be implemented. This thesis aims to examine those changes as they were experienced by teachers who teach history in Swedish upper primary schools. The theoretical framework is in-spired by existential philosophy, primarily as formulated in the works of Martin Heidegger and Hanna Arendt. In this way, the study highlights the teachers’ lived experience by making use of the concepts yearning, appearance, acting and mood. The study comprises of 36 interviews with 26 informants. The interviews were carried out and transcribed during 2014. The questions focus on both the existential being of the teachers’ lives as well as the ideological function of the history subject. This highly renders in the issue of how lived experiences of a specific school reform corresponded to the teachers’ own perception of a mean-ingful history education. Both the yearnings that were expressed by the participants and their de-scriptions of what they have experienced, have been related to the overall educational ideological functions stated by Gert Biesta (socialisation, subjectification and qualification) and Jonas Aspelin (existentialisation). Although the teachers’ narratives were greatly varied in some aspects, their interpretations of the new assignment seemed to be quite homogenous. Most of the teachers portrayed a situation characterised by performativity. Measurable knowledge and more frequent documentation seemed to be prioritised. Some of them stressed that they experienced less autonomy. In terms of history, the new curriculum was associated with more content knowledge, cognitive skills and procedural abilities. From the teachers’ perspective, pure qualification, rather than subjectification and social-isation, characterised the new curriculum. Still, the teachers’ feelings towards the curricular changes showed a great deal of divergence. Some of them embraced most of the new aspects. They claimed that clearly formulated require-ments in the history curricula provided them with security. They declared that their history teaching to some extent became more professional. In line with such beliefs, some teachers asserted that the strengthened focus on analytical skills improved their teaching. Particularly those who ex-pressed that they preferred such analytic procedural approaches described their experience in terms of confirmation and approval. Others appeared to struggle with the changes. While a few teachers even tried to resist the curricular changes, some found themselves forced to endure what appeared to be a totally new situation. They expressed disbelief, frustration and pain. Notably it was those most devoted to the existentialisational function of history teaching that usually seemed to express such alienation. As argued, they appeared to long for a lost possibility to engage their pupils, to bring history alive and to make meaning of the past.

Swedish compulsory school has recently been subjected to a number of political reforms. Between 2011 and 2014, for example, earlier grades, more national tests and a new curriculum plan (Lgr 11) were to be implemented. This thesis aims to examine those changes as they were experienced by teachers who teach history in Swedish upper primary schools. The theoretical framework is in-spired by existential philosophy, primarily as formulated in the works of Martin Heidegger and Hanna Arendt. In this way, the study highlights the teachers’ lived experience by making use of the concepts yearning, appearance, acting and mood. The study comprises of 36 interviews with 26 informants. The interviews were carried out and transcribed during 2014. The questions focus on both the existential being of the teachers’ lives as well as the ideological function of the history subject. This highly renders in the issue of how lived experiences of a specific school reform corresponded to the teachers’ own perception of a mean-ingful history education. Both the yearnings that were expressed by the participants and their de-scriptions of what they have experienced, have been related to the overall educational ideological functions stated by Gert Biesta (socialisation, subjectification and qualification) and Jonas Aspelin (existentialisation). Although the teachers’ narratives were greatly varied in some aspects, their interpretations of the new assignment seemed to be quite homogenous. Most of the teachers portrayed a situation characterised by performativity. Measurable knowledge and more frequent documentation seemed to be prioritised. Some of them stressed that they experienced less autonomy. In terms of history, the new curriculum was associated with more content knowledge, cognitive skills and procedural abilities. From the teachers’ perspective, pure qualification, rather than subjectification and social-isation, characterised the new curriculum. Still, the teachers’ feelings towards the curricular changes showed a great deal of divergence. Some of them embraced most of the new aspects. They claimed that clearly formulated require-ments in the history curricula provided them with security. They declared that their history teaching to some extent became more professional. In line with such beliefs, some teachers asserted that the strengthened focus on analytical skills improved their teaching. Particularly those who ex-pressed that they preferred such analytic procedural approaches described their experience in terms of confirmation and approval. Others appeared to struggle with the changes. While a few teachers even tried to resist the curricular changes, some found themselves forced to endure what appeared to be a totally new situation. They expressed disbelief, frustration and pain. Notably it was those most devoted to the existentialisational function of history teaching that usually seemed to express such alienation. As argued, they appeared to long for a lost possibility to engage their pupils, to bring history alive and to make meaning of the past.

Syftet med denna studie var att belysa vilka motivationsstrategier som lärare som undervisar i engelska för årskurs 4-6 använder sig av, samt vilka aktiviteter som lärarna anser mest motiverande för eleverna. Studien baseras på intervjuer med sex lärare verksamma i år 4-6, som alla undervisar i engelska och materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys.  Resultatet visar att lärarna ansåg att nivåanpassade uppgifter är den strategin som de upplever motiverar alla elever. Detta eftersom nivåanpassade uppgifter får elever att känna sig kompetenta och att de kan lyckas i skolan. Känslan av att lyckas i skolan ansåg lärarna vara betydelsefull för alla elever och en viktig faktor för att de ska vara motiverade till att vilja lära sig ännu mer. Utöver nivåanpassade uppgifter ansåg lärarna att undervisning som utformas med hänsyn till elevernas intressen upplevs som motiverande. Resultaten visar även att det är viktigt att klassrumsklimatet är positivt och accepterande. Lärarna i denna studie menar att ett sådant klassrumsklimat främjar elevernas lärande och motivation. / The present study focuses on the motivational strategies used by primary school teachers in their English classes as well as the tasks they find the most motivational for the students.  This study is based on interviews with six primary school teachers who teach English in grade 4-6, and the data was processed with the help of thematic analysis.   The results show that teachers motivate students by adjusting the tasks according on the students’ proficiency level in order to make the students feel more competent. By doing so the teachers argue that the students will feel more confident knowing that they can be successful in school, which will result in increased motivation. The results also highlight the importance for teachers to get to know their students and their interests. When creating learning activities based on the students’ interests, the teachers have seen an increase in the student motivation. Another crucial factor regarding students’ motivation is the classroom environment. The results also indicate that a positive and accepting classroom environment is beneficial for the students’ learning processes and for their motivation.

I dagens globaliserade samhälle har den språkliga situationen inom svenska skolan förändrats markant de senaste åren och allt fler elever är flerspråkiga med olika förstaspråk. Som lärare är det viktigt att ta del av aktuell forskning för att på en vetenskaplig grund kunna göra val av arbetssätt för att utveckla kunskaper på ett inkluderande sätt hos alla elever. Syftet med den här empiriska studien är att öka kunskapen om transspråkande som arbetssätt för att stärka flerspråkiga elevers lärande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes klassrumsobservationer och intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 på en mångkulturell skola. Resultatet av analysen visar att transspråkande arbetssätt påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling positivt. Genom att synliggöra elevers olika språk och kulturella erfarenheter samt använda dem som resurs i undervisningen utvecklas och stärks elevers identitet och självkänsla vilket i sin tur medför större motivation och engagemang bland eleverna. Transspråkande arbetssätt ger elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs för sitt lärande och de kan på så sätt utveckla sina språk- och ämneskunskaper parallellt. För att kunna uppnå en effektiv transspråkande undervisning krävs dock en medvetenhet kring arbetssättet där flera olika aktörer inom skolans verksamhet behöver integreras med varandra. / In today’s globalized society, the linguistic situation within the Swedish school has changed significantly in recent years and more and more students are multilingual with different first languages. As a teacher, it is important to take part of current research in order to create a scientific basis for choosing teaching approaches to develop knowledge in an inclusive way for all students. The purpose of this empirical study is to increase knowledge about translanguaging as a teaching approach to strengthen multilingual students’ learning. To answer the research questions of this study, classroom observations and interviews were conducted with six teachers in grades 4–6 at a multicultural school. The results of the analysis show that translanguaging approaches have a positive effect on multilingual students’ language and knowledge development. By acknowledging the students’ different languages and cultural experiences and using them as a resource in the teaching, students’ identity and self-esteem are developed and strengthened, which in turn leads to greater motivation and engagement among the students. Translanguaging approaches give students the opportunity to use all of their languages as a resource for learning and they can thereby develop both their language as well as their subject knowledge simultaneously. In order to achieve an effective translanguaging teaching, it is however crucial to have an awareness of the teaching approach where several different educators within the school need to be integrated with each other.

Skolan är en spegling av samhället där kulturella möten mellan individer alltid har varit en pågående process. Enligt Lgr11 ska historieundervisningen bidra till att eleverna får en ökad förståelse för olika kulturella levnadssätt och sammanhang. Elevernas referensramar har förändrats och för att möta de utmaningar och möjligheter som råder i det mångkulturella klassrummet behöver lärare ett interkulturellt förhållningssätt i historieundervisningen. Studiens övergripande syfte och frågeställningar har handlat om att belysa utmaningar samt möjligheter historielärare anser att det finns i ett mångkulturellt klassrum samt lärares förhållningsätt till det interkulturella perspektivet i historieundervisningen. Med en förankring i den sociokulturella teorin, litteratur, tidigare forskning samt intervjuer av erfarna lärare, syftar arbetet att svara på studiens frågeställning. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med fem erfarna historielärare. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats och ställts mot tidigare forskning. Studiens resultat visar att det finns flera arbetssätt för att möta elevers referensramar för historien. Samtidigt visar även resultatet hur viktigt det är att alla elever får dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper oavsett bakgrund. Det framkommer att utmaningarna är fler än möjligheterna vilket beror på lärares okunskap i hur de praktiskt ska gå till väga i undervisningen för att förhålla sig med ett interkulturellt perspektiv. Resultatet är inte generaliserbart, dock framgår ett mönster som kan liknas vid den tidigare forskningen i vad lärare anser om de utmaningar och möjligheter som råder i det mångkulturella klassrummet. / School reflects society where cultural encounters between individuals have always been an ongoing process. According to Lgr11, history teaching should contribute to an increased understanding of diverse cultural lifestyles and contexts. The students' frame of reference has changed and to meet the challenges and opportunities that prevail in the multicultural classroom, teachers need an intercultural approach in history teaching. The overall purpose of the study has been to shed light on challenges and opportunities that history teachers believe exist in a multicultural classroom and their approach to the intercultural perspective in history teaching. With an anchoring in the socio-cultural theory, literature, previous research and interviews of experienced teachers, the work aims to answer the study's question. The study was based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with five experienced history teachers. The results of these interviews have been analyzed and compared to previous research. The results of this study show that there are several ways of working to meet students' frames of reference for history. At the same time, the results also show how important it is for all students to share their experiences and knowledge, regardless of background. It emerges that the challenges are more than the possibilities, which is due to teachers' ignorance of how they should practically proceed in teaching to relate to an intercultural perspective. The result is not generalizable; however, a pattern emerges that can be compared to previous research in what teachers think about the challenges and opportunities that prevail in the multicultural classroom.

Ett av skolans uppdrag är att utbilda medborgare till att besitta en digital kompetens. Detta för att klara av den ständiga digitala utveckling som sker i vår moderna värld. Eleverna möter olika slags texter i skolan, både tryckta och digitala. Somliga elever har även digitala läromedel, vilket innebär att de digitala texterna blir något som de möter dagligen. Samtidigt har forskning visat att det finns fem förmågor som behöver behärskas för att kunna hantera digitala texter. Dessa fem förmågor står inte explicit utskrivna i läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (Lgr11) utan lärarna behöver på egen hand försöka tolka in dem i sin planering av undervisningen.  Frågan blir således: Har läromedelsutvecklarna dessa fem förmågor i åtanke när de producerar sina digitala läromedel? Hur anser högskolelärarna och grundskollärarna att de tar hänsyn till förmågorna i sin undervisning? Studien har därmed som syfte att öka kunskapen om vilka sätt som finns bland de tre yrkeskategorierna att behandla dessa fem förmågor som forskning har visat krävs för hantering av digitala texter. Syftet ämnas uppnås genom två frågeställningar som behandlar hur yrkeskategorierna möjliggör utveckling i de fem förmågorna och vilka didaktiska val de gör med hänsyn till de fem förmågorna i sin undervisning.  För att möjliggöra en uppfyllelse av syftet och dess frågeställningar har en fenomenografisk ansats använts tillsammans med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fortsatt analyserades materialet ur ett sociokulturellt – samt didaktiskt perspektiv. Studiens resultat visade att stöttning är viktig för att eleverna ska kunna utveckla förmågorna. Detta är i enlighet med vad den sociokulturella teorin betonar som viktigt. Samtliga informanter visade kunskap om vilka konsekvenser som brister i förmågorna resulterar i, men huruvida undervisningen anpassades efter förmågorna varierade beroende på lärare. Det digitala läromedlet kan dock ge fördelaktiga förkunskaper för digitala texter vilket verkar gynna eleverna när de sedan är ute och Googlar på internet. Slutligen delger samtliga lärare att tidsbrist har en negativ påverkan på deras möjligheter till stöttning i undervisningen. Grundskollärarna ansåg även att deras digitala kompetens inte var tillräcklig och att fortbildning efterfrågades. / One of the school's missions is to educate citizens to possess digital skills. This is to cope with the constant digital development that takes place in our modern world. Students encounter different kinds of texts in school, both printed and digital. Some pupils have digital teaching materials as well, which means that the digital texts become something that they encounter daily. At the same time, research has shown that there are five abilities that need to be mastered to be able to handle digital texts. These five abilities are not explicitly stated in the curriculum for the compulsory school, preschool class, and school-age educare (Lgr11), which results in teachers that need to interpret the abilities into their own teaching.  The question is: do teaching aid developers have these five abilities in mind when producing their digital teaching materials? How do university teachers and primary school teachers consider that they take the abilities into account in their teaching? The study thus aims to increase knowledge of the ways that exist among the three professional categories to deal with these five abilities that research has shown are required for handling digital texts. The purpose is intended to be achieved through two questions at issue that deal with how the professional categories enable development in the five abilities and what didactic choices they make regarding the five abilities in their teaching.  To enable the purpose and its questions to be fulfilled, a phenomenographic approach has been used together with a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The material was analyzed from a socio-cultural and didactic perspective. The results of the study showed that support is important for pupils to be able to develop their abilities. This is in line with what sociocultural theory emphasizes as important. All informants showed knowledge of the consequences that shortcomings in the abilities result in, but whether the teaching was adapted to the abilities varied depending on the teacher. However, the digital teaching aid can provide beneficial prior knowledge for digital texts, which seems to benefit the pupils when they are out Googling on the internet. Finally, all teachers report that lack of time has a negative impact on their opportunities for support in teaching. The primary school teachers also felt that their digital competence was not sufficient, and that further education was in demand.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur och varför svensklärare i årskurs 4–6 använder sig av boksamtal i sin undervisning. Tidigare forskning visar många fördelar för elevernas kunskapsutveckling genom att de får samtala om böcker och där är Chambers samtalsmodell i fokus. Däremot framkommer det också att det finns svårigheter i arbetet med boksamtal. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att vi lär oss tillsammans samt Judith Langers föreställningsvärldar och Michel Tengbergs läsarter. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex svensklärare i årskurs 4–6 har studiens data kunnat samlas in. Den insamlade datan har systematiskt analyserats utifrån våra frågeställningar och resulterade i olika svarskategorier: hur lärare arbetar med boksamtal, varför lärare arbetar med boksamtal samt svårigheter med boksamtal. Utifrån intervjuerna kan en slutsats göras om att det mest förekommande sättet som boksamtal används enligt studiens deltagare är vid läsläxa och högläsning. Samtliga deltagare beskrev bland annat att eleverna får utveckla sitt ordförråd, sin läsförmåga och sitt sätt att resonera. Dessutom kan boksamtal hjälpa eleverna att uppnå betygskriterierna för årskurs 6. Studiens resultat om hur och varför lärare arbetar med boksamtal stämmer bra överens med den tidigare forskningen inom området. Däremot har det uppmärksammats svårigheter av lärarna som inte framkommer lika mycket i den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen tar upp att eleverna kan uppfatta boksamtalen som problematiska om de blir hårt styrda av läraren eller för intima. Ingen av studiens lärare nämner det problemet utan de uppmärksammar i stället andra problem som att tiden och resurserna inte räcker till.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med boksamtal i sin undervisning. Kvalitativa data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare för årskurs 4–6. Därefter har intervjuerna transkriberats och analyserats och sedan har resultatet presenterats utifrån studiens forskningsfrågor. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet eftersom studien syftar till att analysera och beskriva hur boksamtal används i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet stärks av Langers sätt att se på hur kommunikation av tankar och idéer med andra utvecklar ens egna föreställningsvärldar. I intervjuerna framkommer det att de fyra lärarna som blivit intervjuade använder sig av liknande metoder under boksamtal, däremot skiljer det sig hur lärarna planerar upp sina boksamtal på grund av olika anledningar. I studien diskuteras likheter och skillnader om hur frågor i boksamtalen används samt vad som kan påverka valet av frågor och strukturen i samtalen. Resultatet av studien visar på att boksamtal är en bra metod att använda för att utveckla elevernas läsförståelse men även för att få eleverna att vilja läsa skönlitterära texter och böcker.

Skolan idag präglas av digitala verktyg och ett av dessa är surfplattan. Elever skriver för det mesta digitalt idag och penna och papper försvinner alltmer. I styrdokumenten står det tydligt att eleverna ska få möjlighet att använda digitala verktyg, men hur mycket de ska användas och till vad är varje skolas val. Genom en fenomenografisk metod med kvalitativa intervjuer ämnade denna studie undersöka hur lärare upplever elevers stavning, när de skriver med penna och papper respektive när de skriver digitalt. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, då surfplattan ses som ett medierande verktyg. Surfplattans rättstavningsprogram kan bidra till appropriering hos eleverna, det vill säga att eleverna reflekterar över varför en rödmarkering, uppstår och omedelbart korrigera ordet. Resultatet av analysen visar att eleverna har brister i stavningen när de skriver för hand. Elever idag förlitar sig på autokorrigering av rättstavning och när den inte finns tillgänglig uppstår det stavfel. Studien visar även att stavfelen kan variera beroende på var skolan ligger geografiskt. Stavfel som görs av elever som går på en skola i Småland; skiljer sig från elever som går på en skola i exempelvis Stockholm. Autokorrigering kan användas på olika sätt och beroende på hur programmet används kan eleverna gynnas eller hinder kan uppstå. Genom att variera arbetsformer och stänga av stavningskontroll på surfplattan bör stavningen förbättras, enligt de medverkande i studien. / Schools today are characterized by the use of digital tools and one of these is the tablet. Students write mostly digitally today, and pen and paper disappear more and more. The governing documents clearly state that students should be given the opportunity to use digital tools, but how much should it be used, is each school's choice. Through a phenomenographic method with qualitative interviews, this study aims to find out how teachers experience students' spelling, when they write with pen and paper as opposed to when they write digitally. The study includes a socio-cultural perspective, as the tablet is seen as a mediating tool and spelling programs can contribute to an appropriation among the students, that is, the students reflect on why a red mark arises and must correct the word immediately. The results of the analysis show that the students have spelling shortcomings when they write by hand. Students today rely on auto-correction and when it does not exist, spelling errors occur. The study also shows that spelling errors can vary depending on where the school is located. Spelling mistakes made by students who go to a school in Småland differ from that of students who go to a school in, for example, Stockholm. Auto-correction can be used in different ways and depending on how it is used, students can benefit from it, or it can create obstacles for them. By varying the working methods and turning off the spelling checker on the tablet, the spelling should improve, according to the participants in the study.