Syftet med denna studie är att undersöka huruvida elevers provresultat på de nationella proven i läsförståelse i svenska och svenska som andraspråk, del B1 och B2, i årskurs 6 påverkas av olika faktorer. De faktorer som denna studie jämför elevernas provresultat med är elevernas kön och tid i Sverige samt deras läsintresse, läsvanor och upplevda läsförståelse. Studiens resultat går inte att generalisera till samtliga elever i årskurs 6 eftersom denna studie var småskalig. De resultat som påvisades i studien tyder emellertid på att det finns systematiska skillnader mellan elevers provresultat och kön. Flickorna i studien presterade bättre än pojkarna på gruppnivå. Resultaten påvisar även att elevernas tid i Sverige inverkar på deras provresultat. Vidare problematiseras studiens resultat utifrån frågan huruvida de nationella proven kan anses vara likvärdiga i ämnet svenska och svenska som andraspråk eftersom resultaten skiljer sig åt mellan eleverna som läser de olika ämnena. Resultaten påvisar även att det inte finns något tydligt samband mellan elevernas delprovsresultat och deras intresse för läsning eller läsvanor. Det finns likaså ingen tydlig överrensstämmelse mellan elevernas upplevda läsförståelse och deras bedömda grad av läsförståelse utifrån de nationella proven från år 2016, del B1 och B2, i svenska och svenska som andraspråk för elever i årskurs 6. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är bland annat att läsförståelsen är betydelsefull för eleverna, vilket innebär att definitionen och bedömningen av densamma är viktig. Studiens resultat tyder på att det finns systematiska skillnader mellan elevernas delprovsbetyg beroende på om de läser svenska eller svenska som andraspråk samt beroende på hur länge de har bott i Sverige. Därmed har läraren en viktig funktion: att utveckla och bedöma samtliga elevers läsförståelse.

Ett stort fokus inom matematiken ligger på utantillinlärning av kunskap och tillvägagångssätt. Detta trots att forskning och styrdokument visar att elevens resonemangsförmåga är viktig för att utveckla elevers djupare förståelse av matematiken. Denna studie syftar därmed mot att bidra med kunskaper om vilka olika typer av resonemang som elever i årskurs 6 använder sig av och hur detta relaterar till deras förståelse av ett matematiskt område. Det matematiska området som har valts i studien är de geometriska begreppen omkrets och area samt sambandet mellan dem. För att besvara studiens frågeställningar samlades empirin in genom videoinspelningar av elevintervjuer där elever löste och resonerade kring uppgifter i par inom det matematiska området. De resonemang som framkom under intervjuerna identifierades och klassificerades utifrån Lithners (2008) teoretiska ramverk om imitativa och kreativa resonemang samt kopplades till elevens förståelse av begreppen och dess samband. Det resultat som framkom gav upphov till en ny typ av resonemang som inte ingick i ramverket och denna typ benämns som nytänkande resonemang. En anledning till att en ny typ skapades kan vara att denna studie applicerades på lägre åldrar än ramverket är utvecklad för. En problematik synliggjordes vid elevernas lösning av ett praktiskt problem kopplat till sambandet mellan begreppen. I denna uppgift hade inte eleverna ett matematiskt förhållningssätt och förde således inga matematiska resonemang eller visade sin förståelse.

Syftet med studien är att göra en empirisk undersökning om hur elever i årskurs 6 upplever kooperativt lärande i matematikundervisningen inom problemlösning. Baserad på en intervju undersöker studien också hur kooperativt lärande kan ha betydelse för elevers resonemangs.- och kommunikationsförmågor. En intervju utförs i studien som ger anledning till att eleverna innan intervjun genomför ett lektionsmoment med kooperativt lärande. Efteråt analyseras samt diskuteras intervjun genom att förena data med teorin sociomatematiska normer. Detta för att ta reda på hur elevers upplevelse och normer kan beskrivas. Resultatet pekar på att kooperativt lärande inom problemlösning kan upplevas mer positivt. Det är normer i klassrummet som kan ha en betydelse för att elever ska kunna utveckla sina resonemangs- och kommunikationsförmågor. Med utgångspunkt i analysen kan kooperativt lärande i matematikundervisningen vara ett komplement för ett mer välstrukturerat grupparbete med engagemang, gemensamhet, samarbete och möjlighet till lärande.

<p>Syftet med den här studien var att se vilka uppfattningar lärare har om att eleverna i en klass befinner sig på olika kunskapsnivåer kopplat till matematik. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i årskurs 6. </p><p>Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever får möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Hur undervisningen läggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lärare och elev samt en varierande pedagogik är två betydelsefulla inslag som lyfts fram. </p><p>Resultatet visar att lärarna ser stora fördelar med att ha elever som är på en jämn kunskapsnivå, men de vänder också skillnaderna till något positivt och utnyttjar det i undervisningen. Lärarna har en önskan om att variera undervisningen mer för att ge alla elever möjlighet att lära sig matematik utifrån sina egna förutsättningar. </p><p>Min slutsats är att lärarna trots stora skillnader i klasserna anstränger sig för att kunna möta varje elev på elevens egen nivå och att de skapar sitt eget arbetssätt för att uppnå detta. Dock finns tendensen att de högpresterande eleverna ofta inte får chansen att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, eftersom lärarna lägger mycket kraft och tid på att hjälpa de lågpresterande eleverna.</p>

Syftet med den här studien var att se vilka uppfattningar lärare har om att eleverna i en klass befinner sig på olika kunskapsnivåer kopplat till matematik. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i årskurs 6. Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever får möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Hur undervisningen läggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lärare och elev samt en varierande pedagogik är två betydelsefulla inslag som lyfts fram. Resultatet visar att lärarna ser stora fördelar med att ha elever som är på en jämn kunskapsnivå, men de vänder också skillnaderna till något positivt och utnyttjar det i undervisningen. Lärarna har en önskan om att variera undervisningen mer för att ge alla elever möjlighet att lära sig matematik utifrån sina egna förutsättningar. Min slutsats är att lärarna trots stora skillnader i klasserna anstränger sig för att kunna möta varje elev på elevens egen nivå och att de skapar sitt eget arbetssätt för att uppnå detta. Dock finns tendensen att de högpresterande eleverna ofta inte får chansen att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, eftersom lärarna lägger mycket kraft och tid på att hjälpa de lågpresterande eleverna.

Syftet med denna studie var att belysa distanslärares utmaningar och erfarenheter i svenskämnet. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar, eller har arbetat, med svenska på distans. Resultatet studerades enligt olika konceptioner och de viktigaste resultaten visade att lärarrollen ändras på distans från att vara en pedagogisk ämneslärare till att bli en bedömare av svenskämnet. Det visade även att lärarna nu anser att de har tid att vara lärare och att det finns goda möjligheter till anpassningar för eleverna. Alla lärare arbetar med en statisk planering som gör att viktiga delar ur läroplanen går förlorade. Kontakten mellan lärare och elever förändras och de hittar andra sätt att lära känna varandra på. Grupparbeten och diskussioner förekommer inte vilket innebär att eleverna inte bara tappar delar ur läroplanen utan även ur kursplanerna. / The purpose with this study was to illustrate distance teachers challenges and experiences. This was done through qualitative interviews with teacher who work, or has work, with teaching Swedish through distance. The result was studied according to different conceptions and the most important results showed that the role of teacher changed from being a pedagogical subject teacher to become a judge of the subject Swedish. It also showed that teachers now feel that they have more time to be a teacher and that there is good facilities for adaptation for the pupils. All teachers worked with a static planning that makes important parts of the curriculum perish. The contact between teachers and pupils changes and they find other way to get to know each other. Group work and discussions does not occur which mean that the student does not only lack parts of the curriculum but also from the syllabuses.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter till lärarinitierad muntlig interaktion som ges eleverna i två klasser i årskurs 5 och 6 samt att pröva ett tidigare utvecklat observationsverktyg. För att uppfylla studiens syfte användes systematiska observationer som utfördes under totalt fyra lärtillfällen. Till hjälp användes observationsverktyget som innehåller 44 faktorer, fördelade i kategorierna lärmiljö, lärtillfälle och interaktioner. Resultatet som analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv visar att de observerade lärmiljöerna, lärtillfällena och lärarledda interaktionerna ger eleverna goda förutsättningar till utvecklande av muntliga interaktioner men även att observationsverktyget som användes kan behöva en anpassning om det ska lämpa sig optimalt för observationer på mellanstadiet.

The purpose of this study is to examine the historical consciousness and the use of history among pupils in 6th grade, in Swedish elementary school. To do this, the aim is to answer the following questions: Which types of history use are to be found among 6th graders, and how are these expressed? What historical consciousness/historical thinking do 6th graders display, and how is this expressed? What interest do 6th graders have in history? The method used in this study is a survey, which has been answered anonymously by 60 pupils in four different classes, from four different elementary schools, and in four different Swedish suburbs. The final analysis is based on theories on historical thinking/historical consciousness, uses of history, and history cultures, described by important historians, such as Rüsen, Ammert, and Karlsson. The study has led to the conclusion that, although a large majority of the pupils say that they are interested in history and think it is relevant, very few of them can mention uses of history outside the school context. The answers do not reveal a notably developed historical consciousness, even though there are signs expressing historical consciousness to a limited extent. One of the main characteristics of historical consciousness among the pupils is their use of concepts for historical change, such as development and consequence.

Dagens samhälle blir mer digitaliserat för varje år som går och skolan följer den utvecklingen; därmed ökar digitaliseringen och användandet av digitala läromedel även i skolan. Därför är undersökningen relevant för den nutida skolans utveckling. Digitala läromedel är något som används frekvent i matematikundervisning, vilket är något vi har observe- rat under våra VFU-perioder. Dessutom uppmärksammade vi att många yrkesverksamma lärare är mindre insatta i innehållet i digitala läromedel, till skillnad från innehållet i de analoga läromedlen som används. Vi såg att det fanns studier kring digitala läromedel, men att det verkade vara brist på studier med fokus på hur algebra behandlas i elevuppgifter i digitala läromedel. Matematikområdet algebra är i sig ett område där tidigare forskning lyfter behovet av vidare forskning. Därav valde vi att specificera vår undersökning om hur algebra behandlas i elevuppgifter i digitala läromedel. Analysen i undersökningen grundar sig i ett analysschema med kategorier och kriterier utformade efter teorier från Sjödén (2014), Choppin m.fl. (2014), Blanton m.fl. (2015) samt Madej (2021). Teorierna har hjälpt oss att analysera det digitala och algebraiska innehållet i elevuppgifterna och Blantons m.fl. (2015) Big ideas framhäver väsentliga delar av algebraundervisning. Syftet med undersökningen är att belysa vilka potentiella mervärden som skapas genom olika digitala läro- medel inom området algebra för årskurs 6. Det görs genom insamling av data för en kvantitativ innehålls- analys av elevuppgifter innehållande algebra i tre digitala läromedel som används i grundskolan. Valet av läromedel gjordes utifrån vilka digitala läromedel vi har sett används av yrkesverksamma lärare i mellan- stadiet. Resultatet som kan utläsas av analysen är att digitala läromedel erbjuder olika möjligheter som inte erbjuds i analoga läromedel, samt att det algebraiska innehållet varierar i de olika digitala läromedlen. / Today's society is becoming more digitized every year and school follows that evolution; therefore the digitization and the use of digital curriculum materials increases in school as well. This study is relevant for today’s school development. Digital curriculum materials are frequently used in mathematics teaching, which we have noticed during our work-based education (VFU). We also noticed that teachers have less insight about the digital curricu- lum materials than in the books that are used. We found studies about digital curriculum materials, but there seemed to be a lack of research with focus on how algebra is processed in pupil tasks in digital curriculum materials. The mathematical field of algebra is an area where previous research requires further research. Hence, we chose to specify our investigation about how algebra is processed in pupil tasks in digital cur- riculum materials. The analysis in our inquiry is based on an analysis schedule with categories and criteria designed from theories from Sjödén (2014), Choppin et.al. (2014), Blanton et.al. (2015) and Madej (2021). The theories were helpful when we analyzed the digital and algebraic content in the pupil tasks and Blantons et.al. (2015) Big ideas highlights essential parts concerning algebra teaching. The study aims to highlight potential values created through various digital curriculum materials in the area of algebra for grade 6. It is done by collecting data for a content analysis of pupil tasks containing algebra in three digital curriculum materials used in primary school. The choice of resources was made based on which digital curriculum materials we have seen been used by professional teachers in middle school. The result that can be deduced from the analysis is that digital curriculum materials offer different potential values that are not offered in analog curriculum materials, and that the algebraic content where digital values occur varies depending on the digital curriculum materials.

In this study, the aim has been to investigate how different educational materials in the nature science subjects are designed with the intention of how many and what types of laboratory activities the pupils will encounter to contextualize the abstract nature of science to develop their understanding of the content and working methods of science. In order for the pupils to have the opportunity to develop a scientific understanding, it is necessary that they have the opportunity to use their senses to interpret the text that is presented to them. Through various sensual, experimental, and practical activities, pupils can gain an understanding of the abstract phenomena, concepts, and explanatory models of natural science. In today's schools, there are many teachers who use educational materials as their point of departure when teaching science. Educational materials have an important role in science teaching, but depending on how the educational materials are designed, they provide different conditions for learning. In this study, the number of laboratory activities, that appear in different educational materials for science teaching, is investigated, as well as whether these laboratory activities are designed in terms of their degree of freedom and openness. The following questions have been addressed in order to achieve the purpose of the study: - How many laboratory activities can be found in the various educational materials?-  Are there more laboratory activities in any of the three nature-oriented subjects, biology, physics, or chemistry? - What types of laboratory activities do the pupils encounter in the educational materials and what degree of openness and freedom do they include? The investigation has been carried out through a qualitative and quantitative text and content analysis where various educational materials have been analyzed based on the context-based learning (CBL) theory and the theory of laboratory classification. The results of the qualitative and quantitative text and content analysis showed that certain educational materials give the pupils more opportunities to connect the scientific content to real experiences. The results also showed that some educational materials have a greater variety of different laboratory forms where the pupils have the opportunity to develop an understanding of the different working methods and content of the natural sciences. The conclusion that can be drawn after this study is therefore that it is important that teachers carefully review the various2educational materials to gain insight into their design. Through insight into the design of the educational materials, the teacher can then supplement the educational materials with, for example, laboratories of varying degrees of openness and freedom to give the pupils the opportunity to fulfill the goals in the curriculum.