There is something happening in Central Eastern Europe and the Baltic States. There is an economic boom and the GDP is growing. But, what causes the economy to grow? Is the explanation factor accumulation or is there a technologic growth. The long-term growth in East Asia from 1960 to 1997 was misinterpreted by many. The purpose of this thesis is to determine how large the total factor productivity growth has been in Central Eastern Europe and the Baltic States between 1996 and 2001. The stated purpose is being tested by using growth accounting. The result differs between countries; some countries have a strong technological growth while others’ GDP growth is dependent on factor accumulation. The result of the latter, if it will continue, is a downturn in the GDP growth since it is not viable in the long term. / Vad är det som händer i Centrala Östeuropa och de Baltiska staterna? Deras ekonomier växer, men frågan är vad tillväxten kommer ifrån. Är det faktorackumulation eller teknologisk tillväxt? Den långvariga tillväxten i Östra Asien från 1960-talet fram till slutet av 1990-talet misstolkades av många. I den här uppsatsen undersöks vad som ligger till grund för tillväxten i de tidigare kommunistländerna. Med hjälp av ”growth accounting” estimeras vad var och en av kapital, arbetskraft och teknologisk utveckling bidrar med till utvecklingen. Resultatet var inte likartat för alla undersökta länder. Vissa länder hade en stark teknologisk tillväxt under den undersökta perioden, medan andra länders tillväxt enbart berodde på faktorackumulation. Resultatet av den senare, om detta kommer att fortsätta, är att tillväxten kommer att avta då faktorackumulerad tillväxt inte är långsiktig.

Eastern Europeans in Gotland is an essay with the purpose to find out how persons born in Eastern Europeans countries have adapted and integrated on Gotland. European community and notions about other groups of immigrants on Gotland have been relevant questions besides. The results of the essay show that the conditions for adaptation and integration are very different between the periods of time and for the individuals, depending on how they arrived to Sweden. The migrant workers quickly adapted to the labour market and had good premises to be in a position of financial independence. The demands of skills were low in the 60’s, but as a result of this, many of them didn’t learn the Swedish language very well and during the crisis in the 90’s they were no longer that attractive on the labour market. My essay also shows that most Eastern Europeans today are more aware of the benefits of their origin countries now becoming members of the EU, compared to immigrants from other parts of the world, they consider themselves to have better chances on the labour market and in the society on Gotland.  A curious observation is that the immigrants on Gotland are not automatically seen as “the others” in the society; the local population more likely distinguish “the islanders” and “the mainlanders”. / Östeuropéer på Gotland är en empirisk studie med syfte att ta reda på hur personer som har sina rötter i Östeuropeiska länder har anpassas och integreras på Gotland. Det har även varit relevant att ställa frågor om europeisk gemenskap samt föreställningar om andra invandrargrupper i det gotländska samhället. Uppsatsens resultat visar att förutsättningar för anpassning och integration skiljer sig avsevärt mellan de undersökta tidsperioderna och för individerna, beroende på hur de kom in i landet. Medan de flesta arbetskraftsinvandrare anpassades snabbt på arbetsmarknaden och hade de bästa premisser för att bli ekonomiskt oberoende i samhället, hade de flesta flyktingar under slutet av 1980- och början 1990-talet det väldigt svårt att hitta ett arbete överhuvudtaget. Min studie visar även att de flesta östeuropéer idag är mer medvetna om de fördelar som finns nu, när deras ursprungsländer har blivit/blir medlemmar i EU och att i en jämförelse med utomeuropeiska invandrargrupper, anser de flesta, att det är just de som har bättre förutsättningar för att komma in i det gotländska samhälls- och arbetslivet. En kuriös observation är att invandrarna på Gotland inte ses direkt som ”de andra” i samhället; den lokala befolkningen drar gränserna i första hand mellan ”gotlänningar” och ”fastlänningar” .

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur migrationserfarenheter hos moldovier som nu bor i Sverige har påverkat deras identitetsskapande. Genom intervjuer med ett levnadsberättelseperspektiv undersöks hur bilden av Europa innan migrationen påverkat beslutet att flytta, hur bilden av Moldavien har förändrats efter migrationen, samt i vilken mån det har betydelse för deras identitet. Studien visar att idéer om språk och historia får stor betydelse vid stora samhällsomvandlingar och kopplas till den egna identiteten. Informanterna omgavs i Moldavien av migrationsberättelser, vilka skapade en migrationslängtan. Moldavien pratades om som något annat och sämre än ”Europa” och de själva konstruerades som icke-européer. Sedan flytten till Sverige ser de på Moldavien och sig själva på ett annat sätt. De vill utvidga bilden av och försvara Moldavien men också ta avstånd från mycket de förknippar med landet och bilden av dem själva som annorlunda.

<p>There is something happening in Central Eastern Europe and the Baltic</p><p>States. There is an economic boom and the GDP is growing. But, what causes the economy to grow? Is the explanation factor accumulation or is there a technologic growth. The long-term growth in East Asia from 1960 to 1997 was misinterpreted by many. The purpose of this thesis is to determine how large the total factor productivity growth has been in Central Eastern Europe and the Baltic States between 1996 and 2001. The stated purpose is being tested by using growth accounting.</p><p>The result differs between countries; some countries have a strong technological growth while others’ GDP growth is dependent on factor accumulation. The result of the latter, if it will continue, is a downturn in the GDP growth since it is not viable in the long term.</p> / <p>Vad är det som händer i Centrala Östeuropa och de Baltiska staterna? Deras ekonomier växer, men frågan är vad tillväxten kommer ifrån. Är det faktorackumulation eller teknologisk tillväxt? Den långvariga tillväxten i Östra Asien från 1960-talet fram till slutet av 1990-talet misstolkades av många. I den här uppsatsen undersöks vad som ligger till grund för tillväxten i de tidigare kommunistländerna.</p><p>Med hjälp av ”growth accounting” estimeras vad var och en av kapital, arbetskraft och teknologisk utveckling bidrar med till utvecklingen.</p><p>Resultatet var inte likartat för alla undersökta länder. Vissa länder hade en stark teknologisk tillväxt under den undersökta perioden, medan andra länders tillväxt enbart berodde på faktorackumulation. Resultatet av den senare, om detta kommer att fortsätta, är att tillväxten kommer att avta då faktorackumulerad tillväxt inte är långsiktig.</p>

Min uppsats handlar om Östeuropeisk folkmusik utifrån ett musikhistoriskt perspektiv och hur den utvecklades ur en kulturell aspekt/syn samt hur Dušan Bogdanović komposition Six Balkan Miniatures inspirerades av regionens rika historia. Syftet med arbetet är att få en klarare bild och djupare förståelse för musiken både musikhistoriskt och interpretationsmässigt samt hitta en koppling mellan miniatyrerna och olika traditionella Östeuropeiska danser. Böcker om österländsk historia, artiklar för de olika danserna samt olika inspelningar användes för att genomföra arbetet. Detta resulterade i en insikt om att miniatyrerna är mycket nära besläktade med många traditionella danser. Slutligen diskuterar jag mina tankar kring mina slutsatser och hur min frågeställning hade förändrats under arbetet. / <p>Dušan Bogdanović - Six Balkan Miniatures</p><p>Roland Dyens - Valse en Skaï</p><p>Manuel M. Ponce - Sonata Romántica</p><p>Eduardo Martin - Mirándote</p>

Denna uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten mellan öst- och västeuropéer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersökning visade att både öst- och västeuropeiska samhällen i filmen präglas av anomi. Värden grupperade kring dikotomierna individualism/kollektivism, maskulinitet/femininitet och osäkerhetsundvikande framställs tydligast i filmen. Livsåskådningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i både Öst- och Västeuropa tillsammans med övervägande pessimistisk och negativ grundhållning, vilket i sin tur påverkar både karaktärernas människosyn och deras handlingar. Skillnader i livsåskådning mellan öst- och västeuropéer bygger på skillnader i de förhärskande kulturella värdena och därmed på skild människosyn. Kulturmöten mellan öst- och västeuropéer i filmen präglas av främlingsrädsla och främlingsfientlighet. De bygger på västeuropéernas koloniala föreställningar om Östeuropa och dess invånare som ociviliserade barbarer, som ska ”civiliseras” av Väst samt på östeuropéernas föreställningar om Västeuropa och dess invånare som Antikrist och ärkefiende som man ska skydda sig mot. Europas nutid framställs i filmen på ett dystert sätt. Det finns även scener som utgör paralleller till Oswald Spenglers verk Västerlandets undergångoch kan tyda på filmskaparens pessimistiska syn på Europas utveckling i riktning mot undergång.

I denna uppsats undersöks viktiga framgångsfaktorer vid internationell expansion på tillväxtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jämförs med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där Uppsala-modellen står i centrum, kompletterad med grundläggande teoretiska förutsättningar avseende egna etableringar respektive företagsförvärv samt avseende tillväxtmarknader. Studien inriktar sig på huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget består av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgångsfaktorer som analysen resulterar i är: Tidig etablering har inneburit klara fördelar för båda företagen. För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att växa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att äga både försäljningskanaler och eftermarknadskanaler. Kontakter är generellt sett viktiga inom ett land. Varumärket och att synas är viktigt. Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap från det relevanta nätverket är nödvändigt.

Det övergripande syftet med denna avhandling är att undersöka förhållandet mellan migration, reflexivitet och social klass. I fokus för den empiriska analysen står högt kvalificerade estniska emigranter. Reflexivitet har hittills inte varit ett viktigt begrepp i migrationsstudier. Även om vissa studier använt ordet reflexivitet, har det i huvudsak fungerat som bakgrundsbegrepp. Det finns en påtaglig brist på empiriskt orienterade studier av reflexivitet i migrationsstudier. Avhandlingen består av fyra artiklar med något olika inriktning. Den första undersöker det empiriska fallet i sin helhet utifrån en survey-undersökning om estniska migranter. Den andra artikeln diskuterar den brittiske sociologen Margaret Archers sätt att analysera migration och argumenterar i hennes efterföljd för ett socialpsykologiskt synsätt på de skiftande motiven att migrera. Den tredje artikeln utmanar tanken på att migranters återvändande i huvudsak kan förstås som saknad efter sociala relationer och känslor av hemlängtan. I den fjärde artikeln föreslås ett sätt för livsstilsorienterade migrationsstudier att hantera frågan om reflexivitet. Här positioneras livsstilsmigranter teoretiskt till andra typer av migranter och hur variationer ilivsstilsmigration kan analyseras. Trots inbördes variation har samtliga artiklar en gemensam nämnare. / This thesis focuses on issues around reflexivity and highly skilled migration. Reflexivity has been an underused concept in migration studies and incurporating it has been long overdue. By reflexivity this thesis understands the capacity of an actor to evaluate his or her position in relation to social structures, to take action in managing those structures and, finally, to critically revise both the position and action taken. There are multiple reasons as to why incorporating reflexivity is a useful endeavor to migration studies. On one hand, using reflexive types in order to understand different migration motivations offers an alternative to otherwise mainly class based explanations behind migration objectives. Migration research has long relied on the idea that migration motivations can be coupled with societal and class background. Similarly, return migration has been described almost unanimously as a result of a homing desire. Both positions, as claimed in this thesis, are oversimplifications. On the other hand, I argue that, reflexivity helps to analyze the importance of class or even society on migration in 21th century. This is why I suggest to analyze all three in concurrence – migration, reflexivity and class. In the following pages I analyze how reflexivity can be operationalized for studying migration. So far, reflexivity has been either used as background concept – mobility studies or for explaining particular kind of migration – lifestyle migration. I argue, that with careful operationalization reflexivity could be useful tool for explaining wide-variety of migrations – family, labour, lifestyle etc. Three articles in this thesis focus on providing such operationalizations, analyzing the relationship between migration motivations and reflexivity. Finally, the first article in this thesis analyzes the background of my particular group of migrants – Estonian highly skilled migrants and positions them in relation to other groups in Estonian society. Moreover, the article also underlines that self-development and lifestyle, if you will, is an important motivation for Eastern European migrants as well.

The Arabic primary sources from the early medieval period have long existed in the modern consciousness of the scholarship, however, differing interpretations, mistranslations, and omissions have contributed to the state of already existing confusion permeating the matter of the Rus origin, influence, and interactions in their theatre of action in East Europe, Eurasia and beyond. hence a methodology based on source criticism could lead a revisit of these sources to new understandings and an up-to-date interpretation that considers the latest contributions by the scholarship in the field. Furthermore, the paper aims to provide a new and updated translation of the three chosen accounts regarding the Rus people, with these accounts chosen on a criterion of temporal distance, reliability and officiality, thus delivering a take on the pre-state Rus that is conceivably comprehensive, as these accounts discuss and record the social, commercial and religious aspects amongst others. Moreover, a thorough discussion and analysis follows the translation while concurrently highlighting the scholarships understandings, positively and negatively. Finally, the paper aims to argue the need for a comprehensive re-evaluation of the over fifty Arabic primary sources regarding the Rus, based on the points and evidence generated through the translations and analysis conducted in the paper. / De arabiska primärkällorna från tidig medeltid har länge funnits i den moderna forskningens medvetande.t.  Ogrundade tolkningar, felöversättningar och utelämnanden har bidragit till ett förvirringstillstånd kring frågan om rusernas ursprung, inflytande, och interaktioner i Östeuropa och Eurasien. Ett återbesök av dessa källor skulle kunna resultera i nya förståelser och uppdaterade tolkningar som tar hänsyn till de senaste bidragen från forskningen inom området. Vidare syftar uppsatsen till att tillhandahålla en ny och uppdaterad översättning av de tre utvalda redogörelserna om ruserna.  Dessa redogörelser har valts ut baserat på kriterierna tidsavstånd, tillförlitlighet och officiell karaktär.  Således levereras en syn på proto-statliga ruser som är tänkbart omfattande, då dessa redogörelser diskuterar och dokumenterar de sociala, kommersiella och religiösa aspekterna bland annat. Dessutom följer en grundlig diskussion och analys av översättningen samtidigt som den nuvarande förståelsen inom forskningen lyfts fram. Slutligen syftar uppsatsen till att argumentera för behovet av en omfattande omvärdering av de över femtio arabiska primärkällorna rörande ruserna, baserat på den kunskap som genereras genom de översättningar och analyser som genomförts i uppsatsen.

<p>The economic development and industrialization that has taken place in many parts of the world during the past century has brought about a huge increase in economic welfare. During this process, it has repeatedly been debated whether the gains from economic development are shared by everyone or just a few. In the field of economics, vast research has been conducted on this particular subject ever since the 1950’s. The most famous contribution might be said to be Simon Kuznets article, Growth and Income Inequality from 1955 and the ”inverted U”-hypothesis that was formulated on the basis of that article. The essence of the hypothesis is that a country, during its development, moves from agricultural to industrial production. At first, income inequality increases and then, at the end of the process, decreases.</p><p>The aim of this paper has been to investigate the relationship between income distribution and economic development in a particular region, namely the countries of the former Soviet Union, during 1992-2003. Also, we have tested whether Kuznets theory and the “inverted U”-hypothesis hold true for our sample. The investigations method is a survey, which uses secondary data collected from the World Bank’s database of World Development Indicators. Regression-analysis has been employed to conduct cross-sections between 20 countries over 4 periods in Eastern Europe and Central Asia. The number of observations equals to 62. The variables that we use are: the Gini index, GDP per capita and the agricultural sector’s share of GDP.</p><p>The results of the regression do not indicate any resemblance to the pattern of the “inverted U”-hypothesis. The curve we get is that of a “positive U”. Countries with high GDP per capita as well as countries with low GDP per capita have high income inequality. Countries with mediate GDP per capita levels have low income inequality. Our analysis concludes that the countries in our sample might have had a very unique economic development following the fall of the Soviet Union. Only 7 countries partly follow the Kuznets theory if tested individually. Since these seven countries seem to have a reversed development with increasing agricultural sector and the remainder of the countries show increasing income inequality, we reject the “inverted U”-hypothesis and question the ability of Kuznets’ theory to explain income distribution for our sample.</p>