Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur övergången från barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. Vårt syfte är också att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergång. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstå vid en övergång. Uppsatsgruppen har undersökt Region Skånes habiliteringar, där sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen. Undersökningen lyfter fram tre teoretiska perspektiv; Erikssons teori, Empowerment och ett salutogent perspektiv. Uppsatsgruppen vill påpeka att det är de professionellas olika synvinklar som undersöks efter syftet och inte individen själv som annars tillhör barnhabiliteringen eller vuxenhabiliteringen. / Our purpose of this study is to examine the transition from childhabilitation to adulthabilitation. It also aims to investigate childhabilitation and adulthabilitation similarities and differences and what they may have on role in a transition. Furthermore, we examine the problems that can arise in a transition from childhabilitation to adulthabilitation. Our study comprises a total of six interviews with professionals in Region Skåne habilitation. We have interviewed three professional in childhabilitation and three professional in adulthabilitation. In the absence of previous research into how the transition works and what problems can arise in a transition, it was important to interview the professionals who work directly with the transition from childhabilitation to adulthabilitation. The study considers three theoretical perspective, Erikson's theory, Empowerment and the salutogenic perspective.The similarities and differences that appear in the results of the study include the design of the habilitation team, image of self-responsibility of the individual, the purpose of the habilitation plan, or any form of support and intervention. Our results on the transition from childhabilitation to an adulthabilitation shows including when a transition takes place, if everyone makes a move, how a switch works and the problems that may arise in a transition. The similarities and differences between childhabilitation and adulthabilitation demonstrates that there may be a role for a transfer. Among other things, aid and interventions designed similar between habilitation makers, have continued to run for the individual at a transition. Support and efforts have a different meaning for a transfer when half of the habilitation team that existed for the individual in childhabilitation is no longer current in adulthabilitation.

Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur övergången från barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. Vårt syfte är också att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergång. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstå vid en övergång. Uppsatsgruppen har undersökt Region Skånes habiliteringar, där sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen. Undersökningen lyfter fram tre teoretiska perspektiv; Erikssons teori, Empowerment och ett salutogent perspektiv. Uppsatsgruppen vill påpeka att det är de professionellas olika synvinklar som undersöks efter syftet och inte individen själv som annars tillhör barnhabiliteringen eller vuxenhabiliteringen. / Our purpose of this study is to examine the transition from childhabilitation to adulthabilitation. It also aims to investigate childhabilitation and adulthabilitation similarities and differences and what they may have on role in a transition. Furthermore, we examine the problems that can arise in a transition from childhabilitation to adulthabilitation. Our study comprises a total of six interviews with professionals in Region Skåne habilitation. We have interviewed three professional in childhabilitation and three professional in adulthabilitation. In the absence of previous research into how the transition works and what problems can arise in a transition, it was important to interview the professionals who work directly with the transition from childhabilitation to adulthabilitation. The study considers three theoretical perspective, Erikson's theory, Empowerment and the salutogenic perspective.The similarities and differences that appear in the results of the study include the design of the habilitation team, image of self-responsibility of the individual, the purpose of the habilitation plan, or any form of support and intervention. Our results on the transition from childhabilitation to an adulthabilitation shows including when a transition takes place, if everyone makes a move, how a switch works and the problems that may arise in a transition. The similarities and differences between childhabilitation and adulthabilitation demonstrates that there may be a role for a transfer. Among other things, aid and interventions designed similar between habilitation makers, have continued to run for the individual at a transition. Support and efforts have a different meaning for a transfer when half of the habilitation team that existed for the individual in childhabilitation is no longer current in adulthabilitation.

Huvudsyftet med föreliggande studie är att belysa soldaters upplevelser av stress under utlandstjänst, samt stress i övergången utlandstjänst till hemkomst med fokus på fysisk aktivitet och träningsvanor. Vidare var det av intresse att studera soldaters upplevelse av hjälp/stöd. Studien genomfördes via ett kvalitativt tillvägagångssätt utifrån två semistrukturerade intervjuguider och två olika intervjutillfällen. Samtliga åtta deltagare var män mellan 2553 år gamla med erfarenheter från olika typer av förband samt från olika missioner. Utlandstjänstgöringarna utfördes i länder som Afghanistan, Bosnien och Kosovo. Upplevd stress under mission beskrevs som rastlöshet vid ledig tid på campen eller en oro inför uppdrag. Under uppdrag kunde deltagarna uppleva kumulativ stress i ovissheten att något kan hända dem eller kollegorna. Deltagarna gav uttryck för liknande symptom vid hemkomst kopplat till stress då rastlöshet under ledigheten hemma beskrev som utmanade. Fysisk aktivitet visade sig ha en stressreducerande effekt vid rastlöshet och oro under utlandstjänst samt i övergången utlandstjänst till hemkomst. Dessa fynd kopplas till en diskussionsdel utifrån föreskrivna referensramar, samt även förslag till framtida forskning och implikationer. / The main purpose of the present study is to illustrate soldiers experinces of stress during deployment and in the transition from deployment to homecoming with focus on physical activity, stress and exercise habits. Further on, it was of interest to study the soldiers experience of help/support. The study was conducted using a qualitative approach from two semistructured interviewguides and two interview occasions. The soldiers age were between 2553 years. The soldiers in this study came from various types of units as well as various deployments that took place in countries such as Afghanistan, Kosovo and BosniaHercegovina. Stress during deployment was described as perceived restlessness during freetime on the camp. During operations could the participants exeperience cumulative stress wich could be shown as anxiety becausee of the uncertainty that something could happend to them or their colleagues in the unit. The participants expressed similar symptoms at the homecoming related to stress as restlessness during the holiday and anxiety. Physical activity was found to have a stressreducing effect during deployment and in transition deployment to homecoming. Results of the study were associated with prescribed theoretical frames of reference in the discussion. Finally suggestions for future research and implications are provided.

Övergången från förskolan till förskoleklassen är en stor förändring för barnen. Föreliggande studie fokuserar på hur barns övergångar från förskolan till förskoleklassen organiseras av lärare och hur barnens upplevelser av dessa ser ut. Via intervjuer med lärare har vi samlat in data på hur organisationen för övergångarna ser ut på två olika skolor och i gruppintervjuer med barnen har vi samtalat om deras upplevelser av övergången. I resultatet lyfter vi hur lärarnas inre process för övergången ser ut och vilka yttre villkor de har haft att förhålla sig till. Vi lyfter även utifrån barnens svar hur lärarnas organisation i form av den inre processen har tagit sig uttryck samt om vi kan se några yttre faktorer som inte är påverkbara för varken lärarna eller barnen. Inre processer, yttre villkor och yttre faktorer är tre analysbegrepp vi har utformat i enlighet med ramfaktorteorin.

Regarding class transovers, there is a common problem when teachers of the first grade take over a new class. The problem is that the new teachers do not receive enough information about the pupils’ earlier knowledge from their development in school. It is also known that the writing education is one of the most important duties for teachers to teach pupils. The ability of writing thoughts into words is a source of communication between the writer and the reader. An undeveloped writing ability will cause a lack of communication for the pupils. The purpose of this study is to examine how individualizing is done at the transitions from pre-school to first grade. The study also explores how and with which methods teachers work with an individualized writing education in the subject Swedish in first grade. The study will also examine the possibilities and difficulties that can occur at an individualized writing education. I prepared three following questions to answer the aim of this study: How does the individualizing in class transfers look like from pre-school to first grade? How and with which methods teachers individualize the writing education in first grade? Which possibilities and difficulties can occur with an individualized writing education? The study is based on interviews with four pre-school teachers and four first grade teachers to get answers for this study’s aim. The study is also based on theories about transfers and individualized education. The results showed that pre-school teachers and first grade teachers do not have a clue about how the other teacher works with the pupils. The study shows that first grade teachers do not receive the information they need to individualize the education for the pupils. The results also show that all the teachers have a positive attitude to individualizing in the education, but are unable to plan individualized lessons and assignments for each student because of their lack of time and big classes.

The objectives in this study were to investigate dual career transitions experiences and the overall perception of the transition process of university student-athletes in a Swedish dual career program. Twenty-one interviews were conducted with student-athletes between 19-29 years (M=22.14, SD=2.52) at the end of their first study year, based on the holistic developmental model and the athletic career transition model. The interviews were analyzed based on the athletic career transition model (perceived demands, resources, barriers, coping strategies) as well as the overall perception, outcomes and personal meaning of the dual career transition of the first year. The results revealed that the student-athletes experienced simultaneous demands within the dimensions of life, and the biggest perceived demands  were the search of a dual career balance. The most mentioned resource was social support, and the student-athletes experienced the most barriers within the academic dimension. The most common coping strategy was coping with the athletic dimension. The overall perception resulted in perceived benefits, perceived challenges and lessons learned from their first year. The results for this study can be a part of the Swedish dual career research which can provide information in the development of Swedish guidelines on dual careers.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse av nyanlända elevers skolsituation i övergången från språkintroduktionsprogrammet till ett nationellt gymnasieprogram. Lyckade övergångar kännetecknas av olika former av stöttning utifrån elevers individuella behov. För nyanlända elever med kort akademisk och social erfarenhet från det svenska skolsystemet, blir omställningen från språkintroduktionsprogrammet till ett nationellt program ofta stor. Studien genomfördes med avsikt att uppmärksamma nyanlända elevers behov av specialpedagogiskt stöd i övergången, för att kunna inkluderas akademiskt och socialt på ett nationellt gymnasieprogram. En kvalitativ ansats valdes, för att studera fenomenet utifrån de nyanlända elevernas perspektiv. Metoden för insamling av material var semistrukturerade intervjuer, i vilka tolv nyanlända elever från tre olika städer, fem olika gymnasieskolor och från åtta olika nationella gymnasieprogram berättade om sina erfarenheter och upplevelser av övergången. Resultatet i studien presenterades och analyserades utifrån sociokulturell teori om övergångar som ett socialt fenomen. Eleverna berättade att de fått ta mycket eget ansvar i övergången och att mer eller mindre ingen uppmärksamhet givits deras tidigare akademiska och sociala erfarenheter. I studien drogs slutsatsen att de tolv nyanlända eleverna inte fått adekvat stöttning i övergången från språkintroduktionsprogrammet till det nationella gymnasieprogrammet. Eleverna har därmed heller inte i någon större utsträckning beretts förutsättningar att inkluderas akademiskt och socialt utifrån sina specifika förutsättningar i övergången.

Inledning Barn upplever många övergångar under sin tid i förskola och skola. Vi vill undersöka hur förskollärare och lärare förbereder barnen på dessa övergångar och hur de gör för att det ska bli en så bra övergång som möjligt för varje enskilt barn samt i gruppen som helhet. Vidare undersöker vi vilka faktorer som pedagogerna anser vara viktiga för en positiv övergång. Övergångar kan vara känsliga för barn och det är därför viktigt att övergångarna är välfungerande. Vi vill på så sätt bidra till mer kunskap inom det här området. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och lärare i förskoleklass resonerar kring övergången från förskola till förskoleklass, med speciellt fokus på det sociala samspelets betydelse. Forskningsfrågor • Hur beskriver pedagogerna i vår studie att rutinerna ser ut vid övergången mellan förskola och förskoleklass? • Vilka faktorer är betydelsefulla enligt pedagogernas beskrivning, för att barnet ska få en positiv övergång från förskola till förskoleklass? • Hur beskriver pedagoger arbetet med den sociala aspekten kring övergången från förskola till förskoleklass? Metod Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med fem förskollärare och en grundskollärare i förskola och förskoleklass. Resultat I resultatet redovisas deltagarnas intervjusvar. Det framkommer att den sociala aspekten i anknytning till barnens trygghetskänslor är en stor och betydelsefull faktor för att övergången mellan förskola och skola ska fungera väl. Det framkommer att det finns skillnader mellan hur pedagogerna arbetar gällande övergången. På en del förskolor arbetas det betydligt mer med den sociala aspekten.

Denna studie genomfördes med syftet att undersöka och analysera hur relationsskapande underlättar i övergången från förskolan till förskoleklass för barn generellt och barn i behov av särskilt stöd. Syftet var också att ta reda på hur övergången från förskola till förskoleklass hanterades. Studien var inspirerad av fenomenologin och utgick ifrån teorin om det relationella perspektivet och systemteori. Våra forskningsfrågor var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar på några utvalda skolor med överskolningen av barn som kommer till förskoleklass och mer specifikt: Hur beskriver pedagogerna att de på de utvalda skolorna arbetade med överskolningen av barn i behov av särskilt stöd i förskoleklass? Studien skulle också belysa hur pedagogerna beskriver att de arbetar för att skapa goda relationer, särskilt för barn i behov av särskilt stöd. Studien baserades på kvalitativa intervjuer och utfördes med hjälp av en intervjumall. All data analyserades i teman. Dessa teman omfattade flera olika faktorer som sågs viktiga för att åstadkomma en gynnsam övergång. Dessa teman var trygghet, goda relationer och samarbete. Resultatet av studien visade att det fanns stora skillnader på hur skolor arbetade med stödjande insatser vid övergång från förskola till förskoleklass. En slutsats var att det ansågs vara viktigt för både förskolor och skolor att arbeta systematiskt och relationellt med övergångsprocessen och det med fokus på att lägga grunden till en tryggare och mer funktionell övergång med ett långsiktigt arbete och i samverkan. Det var viktigt att skolor och förskolor samarbetade och hade ett gemensamt systematiskt kvalitetsarbete för att inte bara övergången skulle bli lyckad utan även för att kvalitetssäkra barnens utbildning i ett längre perspektiv. Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förskola-förskoleklass, intervjuer, relationer, överskolning, övergång

Bakgrund Bakgrunden beskriver olika faktorer som är väsentliga för övergångens process samtidigt som riktlinjer, styrdokument och lagar tas upp. I avsnittet finner vi även tidigare forskning som anknyter till ämnet. Studiens teoretiska ram grundar sig i Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Syfte Syftet med undersökningen är att få insikt om vilka faktorer som spelar in gällande övergångens process från förskola till förskoleklass.Metod Kvalitativ intervjustudie där sex specialpedagoger från olika kommundelar inom en kommun intervjuades.Resultat Utefter respondenternas utsago presenterar avsnittet vilka faktorer som ligger till grund gällande övergångens process bl.a. överlämning av information t.ex. sekretess, inkludering och integrering. Även miljön och vilka som är delaktiga vid en övergång framkommer. / Program: Lärarutbildningen