Övergången från skola till arbete eller vidare studier för unga vuxna är en enskild aktivitetsperiod som formas av en interaktion mellan individen och den omgivande miljön. Övergången präglas av strävan efter ett arbete men att få en fast förankring på den reguljära arbetsmarknaden kan vara problematisk. Unga vuxna kan därför vara i behov av stöd från samhällets resurser samt familj och vänner. Syftet med studien är att beskriva hur unga vuxna upplever övergången från skola till arbete eller vidare studier samt om unga vuxna upplever behov av stöd i övergången från skola till arbete eller vidare studier och i sådana fall vilken typ av stöd. För att besvara studiens syfte intervjuades åtta personer i åldrarna 19 till 28 år som upplevde en pågående övergång. Intervjuguiden har Model of Human Occupation samt Bolic Baric som teoretisk förankring. Det inspelande materialet har transkriberats, analyserat och kondenserats. I resultatet framkom övergången som en tid av förändrade rutiner och roller där unga vuxna formas efter samhället. I övergången är stöd från familj och vänner samt samhället nödvändigt men upplevs varierat. Det finns ett behov av vidare forskning gällande utformning och implementering av insatser då övergången är en komplex tid som utvecklas fortskridande.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevda utmaningar, resurser, barriärer samtcoping-strategier hos svenska bordtennisspelare som kombinerar idrott och utbildning. Fem intervjuer genomfördes med bordtennis-studenter mellan 22–27 år. Intervjuerna var baserade på The Holistic Athletic Career Model och The Athletic Career Transition Model. För analys och bearbetning av insamlad data användes The Athletic Career Transition Model för att beskriva upplevda utmaningar, resurser, barriärer och coping-strategier. The Holistic Athletic Career Model användes för att beskriva olika dimensioner i livet. Resultaten visade att bordtennis-studenterna upplevde utmaningar inom olika livsområden. Den största utmaningen var att söka efter balans i sin dubbla karriär. Bordtennis-studenterna upplevde social support som den största resursen och mest barriärer inom den idrottsliga dimensionen. Den vanligaste coping-strategin var att hantera den akademiska dimensionen. / The objective of this study was to investigate perceived demands, resources, barriers andcoping strategies among Swedish table tennis players who combine sport and education. Five interviews were conducted with table tennis students between 22-27 years. The interviews were based on The Holistic Athletic Career Model and The Athletic Career Transition Model. For analysis and processing of gathering data The Athletic Career Transition Model was used to describe perceived demands, resources, barriers and coping strategies. The Holistic Athletic Career Model was used to describe different dimensions of life. The results revealed that the table tennis students perceived demands within different areas of life. The biggest demand was searching for a balance in their dual career. The table tennis students perceived social support as the biggest resource and most barriers within the athletic dimension. The most common coping strategy was coping with the academic dimension.Keywords:

Syftet med denna studie är att utreda hur inkludering, socialt och pedagogiskt, upplevs av nyanlända elever efter övergången från Språkintroduktionsprogrammet (Sprint) till ett nationellt gymnasieprogram samt vilka framgångsfaktorer för inkludering som lyfts av lärare inom en gymnasieskolas verksamhet. En kvalitativ undersökningsmetod har använts genom semistrukturerade intervjuer där tre elever och tre lärare har intervjuats. Resultaten visar att eleverna, två och tre år efter övergången till sitt gymnasieprogram, i huvudsak fortfarande umgås med elever med liknande bakgrund och samma modersmål, trots att de gärna vill ha mer kontakt med svenskfödda elever. Studiens resultat visar även att eleverna upplever sig ha svårigheter med svenska språket och särskilt med ämnestypiska ord och begrepp, vilket leder till att eleverna upplever stress i skolarbetet. Lärarna arbetar aktivt för att främja de nyanlända elevernas inkludering, vilket uppskattas av eleverna. Både lärare och elever uttrycker önskemål om fler insatser från skolledningens sida, bl.a. i form av flerspråkigt studiestöd och språkstugor. Slutsatsen som kan härledas utifrån studien är att de nyanlända eleverna önskar bli mer inkluderade i den svenska elevgruppen, att svenska språket utgör en utmaning för den pedagogiska inkluderingen samt att eleverna uttrycker behov av fler åtgärder och stöd från skolledningens sida.

<p>För att uppnå ett hållbart transportsystem på väg krävs åtgärder att bryta dagens beroende av fossila, ändliga bränslen. En övergång till alternativa, förnybara drivmedel är angeläget och en uppgift som involverar hela samhället, tar mycket lång tid och kräver hårt arbete.</p><p>Denna studie har som målsättning att med hjälp av befintliga strategidokument samt sju intervjuer av aktörer, innefattande spektret från bränsleframställning till politisk utformning, undersöka och analysera betydande aktörers syn på möjligheterna till och strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn på väg.</p><p>Markant i politiska dokument och strategier är att de ansatser som gjorts främst behandlat personbilssidan snarare än vägtransportsektorn som helhet. Oroande är också avsaknaden av strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom de tunga vägtransporterna.</p><p>En tydlig politik med klar uttalad målsättning för förnybara drivmedel inom transportsektorn efterfrågas av samtliga intervjuade aktörer. Denna bör följas av en samlad paketlösning inbegripande skatter, lagstiftning och investeringsstöd för att undvika osäkerhet och ogynnsamma konkurrensförhållanden på marknaden samt gynna investeringar.</p><p>Dagens system med dispenser upplevs som otillfredsställande av flera aktörer som istället vill se miljöklassning av drivmedel med specifika drivmedelscertifikat. Viktigt är att ett livscykelperspektiv tillämpas vid denna utformning och en harmonisering av regler gällande drivmedel inom Europa. Samtidigt bör en politik föras inriktad mot direkta investeringar som främjar teknikutveckling och privata investeringar på området.</p><p>Ett problem för utformning av politiken inom drivmedelsområdet rör distinktionen mellan försörjningstrygghet och klimatproblematik, där klimatproblematiken riskerar att hamna i skymundan.</p>

<p>Nu för tiden finns det livsuppehållande behandling som kan förlänga patienters liv. Detta kan göra det svårt för sjukvårdspersonalen att sätta gränsen för när övergången från kurativ till palliativ vård ska utföras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter när beslut ska fattas om patienters övergång från kurativ till palliativ vård inom slutenvården.  Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I resultatet framkom det fyra huvudkategorier: <em>delaktighet, tidpunkt, utbildning/erfarenhet och emotionella reaktioner</em>. Då sjuksköterskor spenderade mycket tid med patienter och hade en holistisk syn ansåg många att deras åsikt inte blev respekterad av läkarna när det kom till att vara delaktig i beslut gällande övergången från kurativ till palliativ vård. Tidpunkten hade betydelse för när beslutet fattades samt även när den kurativa behandlingen avslutades. Det fanns en skillnad mellan sjuksköterskor beroende på hur lång erfarenhet de hade och hur säkra de kände sig i sitt arbete. Sjuksköterskor upplevde att det var jobbigt när det inte fanns klara direktiv på hur den fortsatta behandlingen skulle fortlöpa. För att sjuksköterskor skulle känna sig säkrare borde mer och bättre utbildning införas för samtliga professioner inom hälso- och sjukvården samt mer forskning på patienters upplevelser av situationen.</p> / <p>Nowadays, there are life-sustaining treatment that can prolong patients’ lives. This may make it difficult for medical personnel to set the limit for when the transition from curative to palliative care should be performed in institutional care. The purpose of the study was to describe the nurses’ experiences when a decision would be taken on when the patient went from curative to palliative care. In this study fifteen scientific articles were reviewed and analyzed. Four headlines emerged from the result: <em>involvement, point in time, education/experience and feelings</em>. One thing nurses had in common was that they thought that their opinion did not matter for the doctors about the transition from curative to palliative care, even though they spent more time with the patient and had a holistic point of view on the situation. The point in time was important in regards to when the decision was made and when the curative treatment was brought to an end. One difference between nurses was their experience and how secure they felt within their occupation. The nurses felt that it was difficult when there were not straight directives on how the treatment should be carried out. To be more secure in their jobs as nurses, there should be a higher level of education introduced throughout all of the health and medical care fields and there should be more research done about the patient’s experiences in their situation.</p>

<p>I have chosen in my study, to do a comparison between pupils´ expectations of the future, how they would meet adult life or working life after their education. These pupils are ending their programmes during this term. One program is Business and Administration Programme and the other programme is Qualified Vocational Education in Business, which is a post-secondary education and training programme. This investigation is done in Haninge municipality.</p><p>The purpose of this study has been to investigate if these students´ expectations differ between each other, compared with factors such as age, sex, ethnical origin and different study programmes. Further it has been interested to see how teachers and future employer meet these pupils´ expectations in education or in their planning working life.</p><p>There have been two other important questions to investigate in this study. One of the questions has been, how these people see pluralism in today´s society. The other question to investigate has been the importance of these programmes in this municipality. Finally it has been interesting to see if theory tells us something about expectations and changes of younger pupils´ choices in school, and if that differs from this investigation.</p><p>This study is based on an investigation through a questionnaire and it is also based on interview surveys. 25 pupils have filled in a questionnaire. In addition I have interviewed one teacher responsible for each programmes, one headteacher from the programme of Qualified Vocational Education in Business, one pupil from that programme and two future employer. The results of my study show that the expectations of the future do not differ between these pupils. They found it important to put up goals to strive for after ending education. Finally all of the people participating in this investigation think that pluralism is important to society.</p><p>Key words: Pupils, Expectations, Changes, School, Adult life, Working life, Pluralism,</p><p>Business and Administration Programme, Programme of Qualified Vocational Education in Business</p>

I have chosen in my study, to do a comparison between pupils´ expectations of the future, how they would meet adult life or working life after their education. These pupils are ending their programmes during this term. One program is Business and Administration Programme and the other programme is Qualified Vocational Education in Business, which is a post-secondary education and training programme. This investigation is done in Haninge municipality. The purpose of this study has been to investigate if these students´ expectations differ between each other, compared with factors such as age, sex, ethnical origin and different study programmes. Further it has been interested to see how teachers and future employer meet these pupils´ expectations in education or in their planning working life. There have been two other important questions to investigate in this study. One of the questions has been, how these people see pluralism in today´s society. The other question to investigate has been the importance of these programmes in this municipality. Finally it has been interesting to see if theory tells us something about expectations and changes of younger pupils´ choices in school, and if that differs from this investigation. This study is based on an investigation through a questionnaire and it is also based on interview surveys. 25 pupils have filled in a questionnaire. In addition I have interviewed one teacher responsible for each programmes, one headteacher from the programme of Qualified Vocational Education in Business, one pupil from that programme and two future employer. The results of my study show that the expectations of the future do not differ between these pupils. They found it important to put up goals to strive for after ending education. Finally all of the people participating in this investigation think that pluralism is important to society. Key words: Pupils, Expectations, Changes, School, Adult life, Working life, Pluralism, Business and Administration Programme, Programme of Qualified Vocational Education in Business

Nu för tiden finns det livsuppehållande behandling som kan förlänga patienters liv. Detta kan göra det svårt för sjukvårdspersonalen att sätta gränsen för när övergången från kurativ till palliativ vård ska utföras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter när beslut ska fattas om patienters övergång från kurativ till palliativ vård inom slutenvården.  Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I resultatet framkom det fyra huvudkategorier: delaktighet, tidpunkt, utbildning/erfarenhet och emotionella reaktioner. Då sjuksköterskor spenderade mycket tid med patienter och hade en holistisk syn ansåg många att deras åsikt inte blev respekterad av läkarna när det kom till att vara delaktig i beslut gällande övergången från kurativ till palliativ vård. Tidpunkten hade betydelse för när beslutet fattades samt även när den kurativa behandlingen avslutades. Det fanns en skillnad mellan sjuksköterskor beroende på hur lång erfarenhet de hade och hur säkra de kände sig i sitt arbete. Sjuksköterskor upplevde att det var jobbigt när det inte fanns klara direktiv på hur den fortsatta behandlingen skulle fortlöpa. För att sjuksköterskor skulle känna sig säkrare borde mer och bättre utbildning införas för samtliga professioner inom hälso- och sjukvården samt mer forskning på patienters upplevelser av situationen. / Nowadays, there are life-sustaining treatment that can prolong patients’ lives. This may make it difficult for medical personnel to set the limit for when the transition from curative to palliative care should be performed in institutional care. The purpose of the study was to describe the nurses’ experiences when a decision would be taken on when the patient went from curative to palliative care. In this study fifteen scientific articles were reviewed and analyzed. Four headlines emerged from the result: involvement, point in time, education/experience and feelings. One thing nurses had in common was that they thought that their opinion did not matter for the doctors about the transition from curative to palliative care, even though they spent more time with the patient and had a holistic point of view on the situation. The point in time was important in regards to when the decision was made and when the curative treatment was brought to an end. One difference between nurses was their experience and how secure they felt within their occupation. The nurses felt that it was difficult when there were not straight directives on how the treatment should be carried out. To be more secure in their jobs as nurses, there should be a higher level of education introduced throughout all of the health and medical care fields and there should be more research done about the patient’s experiences in their situation.

För att uppnå ett hållbart transportsystem på väg krävs åtgärder att bryta dagens beroende av fossila, ändliga bränslen. En övergång till alternativa, förnybara drivmedel är angeläget och en uppgift som involverar hela samhället, tar mycket lång tid och kräver hårt arbete. Denna studie har som målsättning att med hjälp av befintliga strategidokument samt sju intervjuer av aktörer, innefattande spektret från bränsleframställning till politisk utformning, undersöka och analysera betydande aktörers syn på möjligheterna till och strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn på väg. Markant i politiska dokument och strategier är att de ansatser som gjorts främst behandlat personbilssidan snarare än vägtransportsektorn som helhet. Oroande är också avsaknaden av strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom de tunga vägtransporterna. En tydlig politik med klar uttalad målsättning för förnybara drivmedel inom transportsektorn efterfrågas av samtliga intervjuade aktörer. Denna bör följas av en samlad paketlösning inbegripande skatter, lagstiftning och investeringsstöd för att undvika osäkerhet och ogynnsamma konkurrensförhållanden på marknaden samt gynna investeringar. Dagens system med dispenser upplevs som otillfredsställande av flera aktörer som istället vill se miljöklassning av drivmedel med specifika drivmedelscertifikat. Viktigt är att ett livscykelperspektiv tillämpas vid denna utformning och en harmonisering av regler gällande drivmedel inom Europa. Samtidigt bör en politik föras inriktad mot direkta investeringar som främjar teknikutveckling och privata investeringar på området. Ett problem för utformning av politiken inom drivmedelsområdet rör distinktionen mellan försörjningstrygghet och klimatproblematik, där klimatproblematiken riskerar att hamna i skymundan.

Studien handlar om processen som leder ut ur hemlöshet, och jämför personer med en psykisk funktionsnedsättning och personer utan. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med nio personer som har lämnat hemlöshet och missbruk. Fokus för studien och intervjuerna har varit individens upplevelse av processen som leder ut ur hemlöshet. Fem av intervjupersonerna hade en psykisk funktionsnedsättning och fyra av intervjupersonerna hade ingen diagnos. Vi har använt oss av Helen Ebaughs (1988) exitteori för att tolka och tematisera resultatet. I analysen har vi utvecklat teorin utifrån resultatet, då teorin inte beskriver individer som lämnar rollen som hemlös. Processen som leder ut ur hemlöshet har sett olika ut för intervjupersonerna i studien men det har funnits gemensamma inslag. Processen har tagit tid, vilket har varit viktigt för individen för att lyckas etablera sig i den nya rollen. För intervjupersonerna har det varit centralt att tillfriskna från missbruk för att ta sig igenom processen som leder ut ur hemlöshet. I början av processen var det viktigt att få lugn och ro omkring sig och senare i processen att finna en meningsfull sysselsättning samt en ny umgängeskrets för att kunna etablera sig och känna trygghet i den nya rollen. För många har självhjälpsgrupper eller ideella föreningar varit en plattform för dessa aspekter. Många har uppgett att det varit svårt att bryta med tidigare bekanta som fortfarande var kvar i missbruk. En annan svårighet som har beskrivits var misstroende från myndigheters sida. Processen som leder ut ur hemlöshet har varit likartad för personer med eller utan en psykisk funktionsnedsättning. Skillnaden har bestått i den sista fasen, att bygga nytt, då det har varit viktigt för personer med en psykisk funktionsnedsättning att få förståelse och kunskap om samt professionell hjälp med sin funktionsnedsättning.